Vad är IBD?

Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) omfattar ett antal tillstånd med inflammation i matsmältningssystemet, speciellt tarmen. Det är den kroppsdel som deltar i matsmältningen, absorberingen av näringsämnen och vatten samt slutligen att göra sig av med avfallsprodukter (avföring). Läs mer om matsmältningssystemet.

Det händer att man blandar ihop kolon irritabile (IBS) och IBD. Även om symtomen på diarré och förstoppning är liknande, så är orsakerna till IBS och IBD olika. IBS är en funktionell störning, vilket innebär att matsmältningssystemet ser normalt ut men inte alltid fungerar som det ska. IBD är ett kroniskt tillstånd, vilket resulterar i inflammation och ibland även skador på tarmarna.

 

Det finns två huvudtyper av IBD: ulcerös kolit och Crohns sjukdom. De påverkar olika delar av matsmältningssystemet och resultera i lite olika symtom.

 

Nedan finner du en tabell över skillnader mellan ulcerös kolit och Crohns sjukdom:

 

Tabell 1: Skillnader mellan ulcerös kolit och and Crohns sjukdom.
  Ulcerös kolit (UC) Crohns sjukdom (CD)
Del av tarmen som är påverkad Påverkar alltid ändtarmen och kolon (tjocktarmen). Kan påverka hela matsmältningssystemet från mun till ändtarm.
Kännetecken De påverkade tarmavsnitten bildar sammanhängande block utan några friska avsnitt mellan.    De påverkade tarmavsnitten turas om med opåverkade friska tarmavsnitt.
  Inflammationen påverkar endast slemhinnan i tarmen. Inflammationen påverkar hela tarmväggen.
  Fistlar utvecklas sällan. Ofta utveckling av fistlar.
 

Uppkommer vanligtvis före 30 års ålder men kan inträffa i alla åldrar. Vissa människor utvecklar inte sjukdomen förrän i 50 eller 60-årsåldern.

 

Kan uppstå i alla åldrar, men vanligtvis i ung ålder. De flesta som utvecklar Crohns sjukdom diagnostiseras innan de är 30 år gamla.
Symtom Återkommande diarré förekommer väldigt ofta. Avföring kan innehålla slem eller blod. Återkommande diarré förekommer inte lika ofta som vid UC.
  Avföringen innehåller nästan alltid blod. Ibland är blodet synligt med blotta ögat. Blödning förekommer inte lika ofta som vid UC men det kan förekomma.
  Förstoppning kan förekomma vid UC men är inte lika vanligt som vid CD. Förstoppning kan förekomma när andra sjukdomssymtom är under kontroll.
  Varierande buksmärta; (intensiteten och platsen där det känns kan förändras). Den kan orsaka obehagliga känslor i den nedre delen av buken, ovanför den övre kanten av höftbenet eller resultera i spasmer eller krampliknande smärta i mitten av buken. Smärtan kan förvärras under ett uppblossande av sjukdomen. Andra symtom är illamående och kräkning. Återkommande episoder av plågsam smärta huvudsakligen i den nedre högra delen av buken. Detta sker oftast innan man går på toaletten. Illamående och kräkningar kan uppträda särskilt om det finns en böld eller perforation av tarmväggen.
  Ofta feber vid intensiv symtomuppblossning. Feber oftast låg. Höga temperaturer indikerar komplikation.
  Aptitlöshet, viktminskning och tillväxthämning hos barn förekommer inte alltid hos patienter med mild till måttlig UC. Däremot kan tillväxten av vissa barn och ungdomar vara begränsad på grund av sjukdomen. Aptitlöshet, viktminskning I ca 10-20%. Tillväxtstörningar hos barn ocg ungdomar är vanliga.
  Tömningssvårigheter - man behöver gå på toaletten oftare. Det kan även kännas som att man behöver gå på toaletten fast ändtarmen är tom. Problem med att tömma tarmen. Speciellt vid symtomuppblossning (skov).
  Sår kring analöppningen samt fistlar förekommer sällan. Anala sår och fistlar kan var de första symtomen som gör att man misstänker CD.
  Inga neurologiska eller psykiatriska symtom uppträder. Neurologiska eller psykiatriska symtom kan vara bland de första tecknen på CD.