Fråga - Fistlar ett stort problem

Fråga:

Ni skriver aldrig om fistlar som är ett stort problem. Har det kommit något nytt för att bota dom?

Svar:

Fistlar vid inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) förekommer vid Crohns sjukdom men inte vid ulcerös kolit. Med en fistel menas här är en mm-smal gång mellan två olika hålrum i kroppen. Det vanligaste är att fisteln förbinder nedre delen av tarmen med hudytan utanför ändtarmens mynning (=peri-anala fistlar). Insidan av fisteln är beklädd med slemhinna som också blir inflammerad. Fistlar kan sitta mellan tarm och urinblåsa, tarm och vagina, mellan olika tarmpartier, från tarm till hudytan på buken eller andra ställen. Efter 1 års sjukdomstid ses peri-anala fistlar hos 12%, efter 5 år hos 15%, efter 10 år hos 21% och efter 20 år hos 26% av Crohnpatienterna. Fistlar diagnosticeras med hjälp av ultraljud utanpå buken, magnetisk resonanstomografi (MR), eller med ano-rektalt ultraljud (=ultraljud med ultraljudsspole i ändtarmen). Peri-anala fistlar utan symptom lämnas utan specifik behandling. Det medicinska grundmedlet är azatioprin =Imurel. Antibiotika som Flagyl eller Ciprofloxacin kan ha god effekt. Om otillräcklig effekt även av detta använder man s.k. biologisk behandling där infliximab ( t.ex. Remicade, Remsima) har bäst dokumenterad effekt. Även andra biologiska behandlingar som Humira kan användas. Kirurgiskt kan man, vid peri-anala fistlar, placera en tråd (=seton) genom fisteln för att minska symptomen som uppstår när fisteln sätter igen och det bildas ömmande varhärdar. Ett flertal nya läkemedel mot IBD är under utveckling men studierna undantar oftast patienter med fistlar och först efter en tids användning av drogen kommer data gällande fistelbehandling. Det är generellt mycket sparsamt med bra vetenskaplig dokumentation av effekter mot Crohnfistlar. Du frågar efter nya behandlingsmetoder och visst använder vi även de nyare medlen till fistelpatienter, ibland med god effekt, men bra studier saknas.

Hälsningar

Per Karlén