Ulcerös kolit (UC) är en sjukdom som går i skov, dvs perioder med besvär varvas med perioder då du mår bra. Sjukdomsaktiviteten beror på hur stor del av tarmen som är påverkad och hur kraftig inflammationen är.
Om du blir försämrad med symtom som vattentunna, blodiga diarréer flera gånger dagligen, buksmärtor, allmän sjukdomskänsla eller feber bör du kontakta din specialistläkare för bedömning och behandling.
UC är en kronisk sjukdom. De flesta kan ändå leva ett normalt liv med hjälp av medicinsk behandling. Det innebär förmodligen att du kommer att behöva ta någon form av läkemedel under längre perioder. Därför är det viktigt att du tillsammans med läkaren hittar en behandling som passar just dig. Du kan välja på olika läkemedelsberedningar som t ex tabletter, kapslar, dosgranulat (påse med små korn) eller injektioner. Vissa läkemedel kan också tas lokalt i ändtarmen. Antingen som rektalvätska (suspension) eller som stolpiller (suppositorium).
Flera olika inflammationshämmande läkemedel används för behandling av UC; 5-ASA, kortison, immunomodulerande medel och specifika antikroppar (anti-TNF). Nedan ser du en förenklad förklaring av de behandlingsriktlinjer som ECCO rekommenderar (ECCO, europisk läkarorganisation som arbetar med ulcerös kolit och Crohns sjukdom).
5-ASA hämmar inflammationen och är basbehandlingen vid mild till måttlig ulcerös kolit. 5-ASA är effektivt både vid aktiv sjukdom och vid förebyggande behandling. Dessa läkemedel har använts under många år, är väl beprövade och har få biverkningar.
Eftersom läkemedelsbehandlingen är långvarig, i de flesta fall livslång, är det viktigt att hitta en form av läkemedelsbehandling som passar dig. Vissa tycker t ex att det är lättare att svälja dosgranulat än tabletter. Det kan också vara lättare att komma ihåg att ta medicinen om man bara behöver ta den en gång per dag. De som följer sin ordinerade medicinering har nämligen fem gånger högre sannolikhet att vara symtomfria än de som inte gör det.
Om 5-ASA inte har tillräcklig effekt i akutfasen (10-14 dagar) kan det bli aktuellt med steroider. Steroider har snabb effekt vid akut sjukdom, men verkar inte förebyggande och ska därför bara tas i kortare kurer. Biverkningar förekommer men är relativt ovanliga.
Vid långvariga eller svåra besvär kan det bli aktuellt med immunomodulerande (immunhämmande) läkemedel. De kan både verka förebyggande och kan användas vid aktiv sjukdom. Effekten är långsamt insättande, upp till 3 månader. Allvarliga biverkningar kan förekomma.
Anti-TNF har kraftig inflammationshämmande effekt och kan läka tarmslemhinnan. TNF hämmare används då andra medel inte haft tillräcklig effekt. Innan behandlingen påbörjas är det viktigt att kontrollera att man inte har eller har haft tuberkulos eller annan svår infektion. Allvarliga biverkningar och överkänslighetsreaktioner kan förekomma.
Om den medicinska behandlingen inte kan hålla sjukdomen i schack eller om sjukdomen utvecklas akut kan det bli aktuellt med operation. Det innebär att tjocktarmen opereras bort. Vanligtvis kan man koppla ihop tunntarmen med ändtarmen, men ibland är ileostomi (påse på magen) att föredra.
Läs gärna mer om Symtom och Orsaker i menyn ovan. Du kan också läsa svar på de vanligaste frågorna eller själv ställa frågor till vår gastroenterolog.
|
|
