Fråga doktorn

<< Tillbaka 



7 april 2014

Hej 

Jag har en son och han är nio månader.
Han bajsar varje när han äter.
Hans avföring är inte diarre och jag har själv ulcirös kolit så jag blev lite oroligt för honom om han har den sjuk domen.
Vad tycker du?
Ska jag söka läkare eller inte?

Svar:

Hej!
Om din son inte har diarré och inte blod i avföringen så behöver du inte vara orolig. Det är ju naturligt att man blir mer vaksam på barnets tarmvanor när man själv har inflammatorisk tarmsjukdom. Skulle han framöver få envisa diarréer eller tillkomst av blod ska du kontakta läkare.

Hälsningar
Per Karlén

13 feb 2014

Hej! Jag har crohns i tunntarmen och behandlas med entocort. Antalet avföringar har blivit bättre men jag har symtom kvar, så som diarreer, illamående, buksmärta m.m. Jag undrar om det är vanligt vid crohns att antalet avföringar/dygn är normala dvs 2-3 gånger. Dock övervägande diarré. Är detta vanligt vid crohns? Borde jag inte ha uppåt 10 tarmtömningar/dygn (som jag haft tidigare) om jag fortfarande är i ett skov? Varför har jag diarré men inte lika ofta? Talar detta för någon annan orsak än min crohns?

Vänliga hälsningar

Svar:

Hej!
Tunntarmen är ju många meter lång och symptomen beror på en mängd olika faktorer som var i tunntarmen din inflammation sitter, hur stor del av slemhinneytan som är angripen och om inflammationen främst håller sig till själva slemhinnan eller också angriper och går igenom delar eller hela tarmväggen. Inflammationen kan vara tämligen mild och ge inga eller ringa symptom och den kan vara aggressiv och förtränga tarmen och ge mycket symptom även om endast en liten del av slemhinnan är angripen.
Vad som är vanligt går således inte att ge ett allmängiltigt svar på. Vad som däremot är helt klart är att ambitionen är att du ska vara helt fri från symptom från din Crohninflammation. I de flesta fall lyckas man idag med den målsättningen.
Inflammationen är ju inte helt av eller på utan kan minska eller öka gradvis och symptomen variera mycket.
Kartläggning av var i tarmen inflammationen sitter och hur aggressiv den är blir således viktig grundinformation för att kunna avväga rätt behandling.
Entocort är en speciell form av kortisonkapslar som släpper ut sitt verksamma läkemedel i stigande grad ju mindre surt det blir i tarmen (pH-beroende), dvs mer släpps ut ju längre bort från den sura miljön i magsäcken som kapseln kommer. Kortisonet verkar direkt i slemhinnan och tas sedan upp genom tarmväggen och bryts snabbt ned i levern så att endast mindre mängder når blodbanan. Risken för bi-effekter minskas på det sättet.
Den här behandlingen använder man för att snabbt minska inflammationen men inte för lång tids behandling. För underhållsbehandlingen som krävs för att hålla borta inflammationen använder man andra läkemedel.
Den behandling du har tycks inte vara tillräcklig.

Hälsningar
Per Karlén


3 feb 2014

Fick för ca 1 år sedan diagnosen crohns efter att ha haft magbesvär i flera år. Under min senaste graviditet (2008) så hade jag så dåliga värden, b12, folacin, Ferritin så den läkare jag träffade hos barnmorskan menade att man inte kunde ha så löga värden utan att vara sjuk! Det hjälpte ju inte mig då i gen vill utreda ordentligt. Tillslut gjordes då en kapsleendoskopi och man kunde se små läkta sår längd med nästan hela tunntarmen. Mitt avförinngsprovsvärde visade på 350 före min första kortison kur (entocort) och 2 månader efter denna var slut var samma värde uppe i 500. Det togs då beslut om ytterligare en kur entocort och sedan Imurel. Jag har färsökt få ett svar från min läkare om det är mer allvarligt när inflammationen är så utbredd, men han vägrar svara. Säger bara att alla fall är olika, det går inte att jämföra. Men för mig är det viktigt att veta det som motivation till att ta dessa hemska mediciner. Jag är 39 år idag och arbetar som chef på ett stort företag, jag vill gärna fortsätta göra det men just nu känns det som ett svart hål. Jag får inga svar alls på prognos. Borde man inte av erfarenhet åtminstone kunna veta lite om hur liknande fall kan se ut? Är det sämre prognos vid utbredd inflammation i tunntarmen? Går det att få hjälp?

Tacksam för svar! //S

Svar:

Hej S
Med alla de mediciner som idag finns tillgängliga så är prognosen vid Crohns sjukdom överlag mycket bättre än för bara 15 år sedan.
Med prognos menar jag då förbättrad effekt av den antiinflammatoriska behandlingen och patientens upplevda förbättring i livskvalitet.
Om sjukdomen sitter i tunntarmen och är utbredd så är det givetvis mer allvarligt än om den endast sitter lokalt i övergången mellan tunn-och tjocktarm som exempel.
Sitter den ”endast” lokalt i ändtarmen kan den vara mer allvarlig trots att endast en liten del av tarmen är engagerad.
Om din sjukdom kan man också säga att den sannolikt är tämligen mild om vi antar att det är Crohnjukdomen som gett dig besvär under flera år vilket väl är rimligt.
Kalprotektinvärden när det gäller tunntarm får tas med en nypa salt.
Massor av hjälp finns att få, de allra flesta blir bra men måste behandla sig. Prognosen är mycket bra om man använder alla hjälpmedel på ett klokt sätt, utvecklingen stormar fram med nya vägar till effektiv behandling.
Du kan räkna med att du kommer att leva ett normalt liv, undantaget behandling. Du har samma livsprognos som om du varit frisk.
Håll ut tills du kommit fram till en för dig passande behandling som du trivs med så kommer alla svarta hål att försvinna.

Hälsningar 
Per Karlén


20 jan 2014

Hej, kan man äta Adhd-medicin när man har IBD? Ex. Concerta, Ritalin och Metamina? Undrar även vilken ångestdämpande medicin som går bra? Tack på förhand!

Svar:

Hej!
Nej det finns inga specifika problem med dessa läkemedel beträffande inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Inte heller när det gäller ångestdämpande medel finns några särskilda restriktioner utan det som anses lämpligt för den enskilda patienten kan användas utan att det finns känd risk för att den inflammatoriska tarmsjukdomen ska påverkas negativt.
De läkemedel som ofta medför hög risk att aktivera IBD är antiinflammatoriska läkemedel (NSAID=non-steroid antiinflammatory drugs) som t.ex Brufen, Ipren, Voltaren, Diklofenak, Eeze, Naproxen, Magnecyl, Treo m.fl. Även vissa antibiotika kan aktivera IBD men här är det mer komplicerat då en del antibiotika används för behandling av IBD. Bäst är att fråga sin mag-tarmläkare om det blir aktuellt med behandling.

Hälsningar 
Per Karlén


17 jan 2014

Hej Per!

Jag är en ung kvinna som har haft Crohns sedan 11 års ålder. Jag har haft mycket besvär med diarreer, kramper, slem, blod och trötthet så länge jag kan minnas och är aldrig i riktig remission. Jag har behandlats med bl a imurel i över 10 års tid men bytte till metotrexat sommaren 2013 för att bli så bra att jag kan färdas från plats A till B (jobbet) utan att tömma tarmen. Jag blev betydligt bättre efter ett par månader men fick nyligen veta att jag har CIS. Då detta orsakas av ett hpv-virus beror min fortsatta hälsa på att min immunförsvar kan bekämpa viruset. Jag har opererats mot CIS och inväntar nästa cellprov om 3 mån, men vet inte hur jag ska kunna få bort besvären i Crohns som nu är tillbaka efter en månads medicinstopp. Förmodligen har imurelen (och metotrexatet?) orsakat CIS och jag misstänker att Crohns kräver ett nedsatt immunför svar för att inte ta kål på mig? Jag känner att jag hamnat i en situation där jag får välja mellan Crohns och cancer. Vet du vilka Crohns mediciner som finns (om några) som inte har en negativ effekt på CIS?

Jag undrar även vad som krävs för att få aferesbehandling då jag tycks drabbas av sällsynta biverkningar av nästan all medicinering (eller inte få effekt av medicinerna)?

Jättetack för att du finns!

Svar:

Hej!
Du har besvärlig Crohnsjukdom där Imurel/Azatioprin eller Metotrexat inte givit fullgod effekt. Nu har du drabbats av CIS som orsakats av Herpesvirus. CIS står här för ”carcinoma in situ”. (CIS kan annars stå för annan sjukdom.)
Nej, du ska inte alls se det så att behandlingen ska leda till ett nedsatt immunförsvar utan snarare att behandlingen syftar till att på olika sätt dämpa ett överaktivt immunförsvar.
I ett fall som ditt där man funnit en cancerform, om än isolerad och opererad och på så sätt oskadliggjord, är man tveksam till att manipulera immunförsvaret alltför kraftigt då det teoretiskt finns oro för att behandlingen ska hjälpa till att underblåsa en ny cancerutveckling.
Behandling med de s.k. ”biologiska läkemedlen” som Remicade eller Humira blir därför tveksam och i ditt fall skulle det därför vara rimligt att behandla med s.k. selektiv leukocytaferes.
Den behandlingen går ut på att avlägsna de immunologiskt aktiverade vita blodkropparna (leukocyterna) som är på väg från benmärgen till tarmslemhinnan där de ska underhålla inflammationen. Just de här leukocyterna är speciellt utrustade med ”känselspröt” (receptorer) som kan kännas igen och de kan därför kännas igen och avlägsnas från blodet genom en särskild apparat som blodet leds igenom. De här immunologiskt aktiverade vita blodkropparna som har just den inflammerade tarmslemhinnan som adress kan selektivt avlägsnas i den här apparaten. Andra blodkroppar påverkas inte.
Av de patienter som har kronisk inflammatorisk aktivitet har 65 % blivit helt bra (mår bra och utläkta i slemhinnan). De har återfallit i medeltal efter 14 månader men har då svarat på förnyad behandling. De patienter som återfaller inom ett år får underhållsbehandling vilket ännu inte har utvärderats men för de flesta har fungerat bra under de ca 3 år som vi givit sådan behandling.
En nackdel med behandlingen är att det tar lång tid till effekt. Intensivbehandlingen när man startar tar 4 veckor (2 beh/v) och effekten ses vanligen 4-6 v efter avslutad intensivbehandling.
En fördel med behandlingen är att inga allvarliga biverkningar har rapporterats under de 12 år som metoden varit i användning.
Du kan läsa mer här: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20604939
Behandlingsmetoden används vid ett 20-25-tal kliniker runtom i Sverige så du kan enklast be om en remiss till en klinik i närheten. Om din doktor inte känner till var behandlingen utförs i din närhet kan du fråga företaget som marknadsför metoden i Sverige. Otsuka Pharma tel: 08 545 28660.
De mediciner som kan användas utan minsta oro för att de skulle kunna öka risken för ny utveckling av cancerceller är de s.k 5-ASA preparaten (5-aminosalicylsyra) som t,ex Asacol, Colazid, Dipentum, Pentasa. Någon av dessa medel kan användas som ett första behandlingsförsök men den delen torde du ha lämnat för länge sedan.

Hälsningar 
Per Karlén


13 jan 2014

Hej!

Jag har sedan ca 10 år tillbaka, är 26 år nu, haft smärta i "höger sida". Jag har nästintill alltid ont i högra sidan av magen som med jämna mellanrum blir värre. Under perioden det blir värre blir jag gasig, behöver gå på toa flera gånger om dagen samt att avföringen flyter. Det luktar fruktansvärt äckligt vid toabesöken.

För ungefär 4 år sedan drabbades jag av brusten blindtarm och min läkare trodde att det var blindtarmen som spökat hela tiden. Men smärtorna försvann inte efter operationen. Jag har utretts för gallbesvär och njursten men inget pekar på det. Jag har lämnat avföringsprov i syfte att "kolla efter inflammation" utan resultat.

Vi har både ulcerös colit och Chrons i släkten. Men jag tycker inte att min symtom stämmer helt. Jag har aldrig haft blod i avföringen.

Men som 26 åring med 10 år av smärta så börjar jag tröttna och vill ha en "diagnos" så jag förhoppningsvis kan bli av med det.

Tacksam för svar

/ En som tröttnat

Svar:

Hej!
Det finns goda skäl för utredning. Rimligen bör man väl ha gjort en del av den utredningen för 4 år sedan när du opererades för den brustna blindtarmen. En erfaren kirurg ser ofta specifika tecken på Crohnsjukdom utanpå tarmen. När det nu också var känt att du hade haft besvär så länge med smärtor på högersidan av buken så bör man ju ha varit särskilt uppmärksam på Crohnförändringar. Man bör också ha skickat vävnad för undersökning i mikroskop som kan vara vägledande.
Det man bör göra nu är att remittera dig till en mag-tarmspecialist som undersöker och tar prover från blod och tarminnehåll. Kolo-ileoskopi (undersökning av tjocktarmen och sista delen av tunntarmen med ett fingertjockt, styrbart instrument med en stark ljuskälla i spetsen) bör utföras. Får man då fortfarande ingen förklaring kan man överväga magnetisk resonanstomografi (man använder magnetisk energi för att avbilda tunntarmen, således inte röntgenstrålning) alternativt enterokapselundersökning (du får svälja en 11 mm stor kapsel som tar många bilder av tunntarmen i sekunden och som sammanställs i ett datorprogram till en film där man ser tunntarmens insida).
Dina besvär kan ha många förklaringar men en sådan är lågaktiv inflammation i tunntarmen av Crohntyp. Givetvis bör detta utredas.

Hälsningar 
Per Karlén


3 dec 2013

Hej
under 7-8 års tid har jag haft ett växande problem med min mage.
vet inte riktigt vad jag nu ska göra då mitt problem börjar bli riktigt jobbigt.
Har gjort 2 koloskopier och en gastroskopi. Första gången fann läkaren något men kunde inte riktigt svara vad det var, då vävnadsproverna mer eller mindre hade varit förstörda.
Efter 2 år så återupptog jag utredningen (tog lång tid då jag inte ville gå igenom samma procedur en gång till).
Nu fann läkaren inget, det enda som var märkbart under koloskopin var att vulvan ( tror jag det hette) till tunntarmen var omöjlig att ta sig in i.

Mina besvär är:
Blod i avföring
Svullen mage
Klåda
vätska runt anus
samt molande magsmärtor
hård i magen sedan lös avföring
känner extrem smärta vid toa besök

Hoppas på att få information om vad du tycker jag ska göra härnäst.

Tacksam för svar!

Mvh
M

Svar:

Hej M!
Jag antar att laboratorieprover har varit utan tecken till inflammation. Om inte så måste misstanken om lågaktiv Crohnsjukdom fortfarande vara hög.
Har du blod som kommer ur ändtarmen så finns det en blödningskälla och den kan man i de allra flesta fall finna om man är envis. Vätskan kring anus kan tala för en inflammatorisk process. Det som talar emot Crohndiagnosen är dock att så lång tid förflutit utan att sjukdomen har framträtt mer tydligt.
En spricka i analkanalen kan ge den här bilden med vätska och klåda. Hemorrojder kan ge klåda sekundärt.
Det som kanske stämmer bäst med den samlade bilden av dina besvär är en spricka i analkanalen = anal fissur. Du försvarar dig mot att tömma tarmen eftersom det gör så ont. Detta leder till ny förstoppning som vid tömning leder till att den här sprickan ånyo slits upp och det kan då komma lite blod. Vätska kan komma från sårområdet som fuktar och ger klåda.
Jag rekommenderar således en undersökning med ett så kallat proktoskop som är ett enkelt instrument för att undersöka analkanalen. Med det koloskop som du blivit undersökt med är det svårt att få en bra blick över analkanalen.
Om det är jätteont i analkanalen så får man ofta göra den här undersökningen i nedsövt tillstånd. Doktorn kan då också få möjligheter att se ordentligt och kan också se om dina besvär kan förklaras av annat än en fissur som t.ex en Crohnfistel, men det är mer osannolikt. 

Hälsningar 
Per Karlén


3 dec 2013

Jag har crohns sedan 1975 där jag opererades men jag har inte stomipåse. Min fråga är om man lättare får analklåda av denna sjukdom. Har nyligen varit på årskontroll och alla prover var bra, och gjorde en koloskopi 2012 som var bra. Äter endast behepan och folacin. Jag har provat xyloproct som hjälper men besvären vill gärna komma tillbaka, särskilt nattetid. Vad kan jag göra?

 

Svar:

 

Hej!

Om du har mycket klåda kring ändtarmsöppningen så bör det undersökas om det finns inflammatorisk aktivitet i ändtarmen. Man bör göra en s.k. proktoskopi, vilket innebär undersökning med ett särskilt instrument där man kan se bra just vid ändtarmsöppningen. Vid Crohnaktivitet i nedre delen av ändtarmen kan det bildas sprickor i vävnaden och även fistlar (=smala gångar som går från inflammerad slemhinna ofta ut till området kring ändtarmsöppningen). Genom en sådan fistel kan det tömma sig vätska som ger upphov till klådan.

Det finns även andra möjligheter som orsak till klådan och behandlingarna kan se olika ut beroende på orsak så man bör börja med undersökning.

Kontakta din mag-tarmdoktor och berätta om klådan.

 

 

Hälsningar
Per Karlén

5 nov 2013

Hej!
Jag skulle vilja ha er åsikt om min problematik.
Jag är 30 år idag o har två barn (4,5 o 1,5 år).

När jag var ca 6 år fick jag problem med magsmärtor o sedan även diarreer o näringsbrist. Efter ca 3-4 års utredningar fick jag diagnosen "troligtvis crohn". Det togs inget cellprov men jag hade en inflammation i slutet av tunntarmen, precis innan tjocktarmens början. De gjorde en öppen operation (jan 94) för att titta men opererade inte bort något . Sedan medicinerades jag med kortison en kortare tid och asacol (senare pentasa?) en längre tid (minns ej hur länge, ev ca2-3 år). Sen fick jag aldrig några skov o det pratades om att diagnosen ev inte stämde. Jag hade en "krånglig" mage bara men om jag fick sitta på toa ca 30 min när jag behövde på morgonen så fungerade den nästan alltid utan problem. Alltid haft grötig avföring o satt s topp i ett antal toaletter.. Fick till o från dagar med magsmärtor men de gav sig ofta efter toabesök eller till nästa dag. År 2004 fick jag däremot ont o det vägrade ge sig. Började få svårt att äta pga att magsmärtorna kunde hålla i upp till 9 h efter mat. Fick även subilius attacker vid några tillfällen. Åkte in till sjukhus vid ett tillfälle o fick stanna över natt pga lågt Hb (knappt 100 om jag minns rätt). Gjorde CT med kontrast som visade dubbelsidig förstoppning (även lite fri vätska i buken). Jag tänkte att lite laxering behövs o sen är det över... Men det försvann inte. Jag fick göra en koloskopi o gastroskopi som båda såg fina ut och tog även andra prover som kan visa på crohn (minns inte vilka) o de såg bra ut. (Tror att undersökningar och prover togs några veckor efter att jag blivit dålig.) Hade fruktansvärda buksmärtor vid fra matintag i ett år. Sen fick jag testa p-piller pga mina menssmärtor förvärrats drastiskt. k räktes o mådde fruktansvärt illa i ett år. Magen var for! tfarande inte bra under denna tid o kunde knappt äta utan att kräkas upp det. Slutade sedan med p-piller o illamåendet blev mycket bättre men försvann helt först efter att första barnet fötts. Illamåendet hade säkert enbart med pillren att göra.. Magen fortsatte att va orolig o kände mig aldrig klar på toa o gick många ggr per dag men stod ut då den iaf inte var katastrofal längre o dessutom hade ju proverna inte visat något. Började bli laktosintolerant runt 2006-2007. Tålde inte heller matolja längre då det gav mig magsmärtor o lös avföring i upp till 2 dygn. 2008 blev jag gravid o laktosintoleransen eskalerade o till slut klarade jag inte ens låglaktos. Efter förlossningen fick jag gå på toa upp till 8 ggr på en förmiddag....vilket innebar timmar på toa, ammade tom där. fortfarande grötig till lite lösare avföring, däremot lite hårt i början ibland så jag sprack (läkte först nästa grav). Knappt ett år efter förlossningen fick ja g dra ner på gasbildande mat...klarade inte längre ägg, lök, bönor, kolsyra, soyamjölk od förutom i väldigt liten mängd då det gav mig ont högst upp på vänster sida (tjocktarmen), så ont att det var svårt att gå normalt o därmed arbeta od (tarmen stod ut som en tjock bulle). Hade haft de problemen även tidigare ibland men då fått bort det lättare... Det gick iaf till slut att hålla magen hyfsat bra igen bara jag åt rätt mm. Även om den aldrig varit "normal" en enda dag (de senaste 9,5 åren).
Nu fick jag min andra son för snart 1,5 år sedan. I november fick jag diskbråck, ryggskott o ischias, är fortfarande sjukskriven 75%. Men ungefär samtidigt började kroppen krångla. (Dels hade jag fortfarande ont i fogarna.) Jag fick redan i augusti 2012 en infektion vid ett nagelband som fortfarande är kvar (fick senare två till). Sedan fick jag afta blåsor o har haft i stort sett utan paus i nästan ett år. Sedan vagel efter vagel i ögonen o kunde inte använda ögonskugga längre då hela ögonen s! vullnade ! upp. Sedan ledvärk i händer, SI-leder, höfter o på senare tid även knän. oftast mer på höger sida (gäller allt). Även små inflammationer i muskelfästen på benen o benhinneinflammation. Har tagit min temp ibland sedan juni o den har legat lite högt (på gränsen) hela tiden...ofta 37.7-37.8. (Jag har tidigare alltid legat under 37 (frisk) o märkt när jag håller på att få feber innan 37.5.) Har på senare tid (senaste 2 mån?) fått nattliga diarrer vid 3-4 tillfällen och gått ner lite i vikt (2.5-3 kg back efter senaste diarre perioden) som jag inte lyckats gå upp helt igen (ligger 1.5-2 kg "back" nu). så inte så mkt men är på några veckor o som sagt svårt att gå upp igen...bara bakslag med dålig mage o även tappat matlusten fra de dåliga dagarna..
Tagit f-calprotectin o det var 126 (så inte så högt). (Äter diklofenak varje dag. Vad är normalt då?) CRP hade höjts från under 8 men var bara 24 o Hb hade sjunkit från 144 till 124 men är ju ff bra (på ett par mån). (Ingen mens, spiral.)

Ska göra en koloskopi. Om den inte visar nåt...hur går man vidare? Ska jag acceptera att i så fall är det säkert IBS eller ska man utreda vidare för att det tex kan va små inflammationer högre upp? Är det bäst med Magnetkamera eller kapsel om man går vidare?

Kan lägga till att det allra senaste har jag varit trött o haft svårt att koncentrera mig o nästan känt mig lite "dum i huvudet"... 

Svar:

Hej!
Hela din berättelse talar för att du har en Crohnsjukdom som inte riktigt utredd och underbehandlad eller inte behandlad alls. Du fick ju en sådan sannolikhetsdiagnos för drygt 20 år sedan dessutom.
IBS=irritable bowel syndrome=tarmens oförmåga att samordna sina rörelser ger aldrig blödningar.
Om du nu har Crohns sjudom så är det mycket stor risk att Voltaren=Diklofenak och också andra liknande anti-inflammatoriska läkemedel förvärrar tarminflammationen. Diklofenak kan ge blödningar från tarmen och ger ofta förhöjning av Calprotektin.
Det är väl utmärkt att man nu ska göra en koloskopi. Förhoppningsvis kommer man då också in i tunntarmen en bit. Hittar man ingen förklaring vid den undersökningen eller i vävnadsprover från tarmen bör tunntarmen undersökas. Det kan man göra med magnetisk resonanstomografi (MR) alternativt med så kallad tunntarmskapselundersökning.

Hälsningar
Per Karlén


5 nov 2013
Har en kompis som enligt sig själv har svår crohn. Hon behandlas på huddinge sjukhus. Hon dricker alkohol varje dag, nästan alltid full.
Vad händer med tarmen. Kommer skoven oftare. Tar man inte alkohol prover, och ser att kvinnan blir allt sämre..
Så tråkigt att se henne,äter gör hon inte, för hon får springa på toaletten. Men kan det inte vara alkoholen som hör crohnen sämre. Hon säger att hon mår jättebra av alkholen. vad kan hennes sambo göra för att hjälpa henne. Jag för min egen del tror att alkoholen är en bidragande orsak att hon aldrig blir bättre.
Vad säger du som läkare.

 

Svar:

 

Hej!

Att dricka så stora mängder alkohol dagligen under långa tider som du beskriver är direkt livsfarligt. Om Crohninflammationen påverkas direkt är osäkert och tveksamt. Sekundärt nedsätts dock hela kroppens motståndskraft vilket på sikt sannolikt kommer att påverka tarmsjukdomen negativt.

Innan dess torde dock andra problem bli mer påtagliga som kanske leverskador eller hjärnskador.

Patienten bör få hjälp att kontakta en beroendemottagning. Går inte det kan du eller sambon uppmärksamma hennes läkare, mag-tarm eller vårdcentralläkare om problemet för att få hjälp.

 

 

Hälsningar
Per Karlén

5 nov 2013

Jag är en aktiv kvinna på 68 år för 3 år sedan fick jag en campylobakter infektion som efter några månader resulterade i en blodbrist. Jag har genomgått gastroscopi, ua koloscopi 5 ggr ua ileoscopi där man fann en ospecifik inflammations slemhinnan med sår och läkta sår. Har dagligen ont i magen och diarré 1-3 ggr. Fått entocortbeh fick mer diarre. Får ferritininj då jag tappar järn. Vad ska jag ta mig till?

 

Svar:

 

Hej!

Mycket talar för att en Campylobacterinfektion triggat igång en inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Med den bild som du beskriver borde man kunna behandla som om det vore en IBD. Var dessa sår och läkta sår blev funna, hur de såg ut och vad eftergranskningen av vävnadsproverna gav har givetvis betydelse. Utfall av laboratorieproverna har viss betydelse. Utredning av tunntarmen borde också utföras om det inte redan har utförts och kan förklara övriga fynd.

 

Hälsningar
Per Karlén


21 okt 2013

Hej!
Jag är en tjej på 25 år som i augusti fick svar på mina magbesvär genom en coloskopi. 12 blödande inflammationer i tjocktarmen kunde hittas men ingen fastställd diagnos (Crohns eller Ulcerös kolit). Min fråga är hur stor påverkan min tidigare och under året pågående bulimi kan ha haft på min inflammation? Hur stor påverkan har den nu under skov? Önskar självklart att vara oberoende medicin men redan (sedan augusti) legat inne två gånger (1 vecka var) på gastroavdelningen.

Tack för svar!

Svar:

Hej!
Din fråga om bulimi skulle kunna tänkas påverka en möjlig inflammatorisk tarmsjukdom är egentligen mycket svår då forskning på området inte finns vad jag sett.
Bulimi är ju en sjukdom som kan innebära stort psykiskt lidande med betydande ångest och dessa effekter kan sannolikt påverka en möjlig inflammatorisk tarmsjukdom negativt. Vi betraktar ju inflammatorisk tarmsjukdom som en störning i kroppens eget immunförsvar. Detta immunsystem sköts av de vita blodkropparna (enkelt uttryckt). Dessa vita blodkroppar påverkas påtagligt av hur vi mår i själen och vi vet sedan länge hur deras förmåga att utföra olika uppdrag kan försämras om vi inte mår bra psykiskt.
Hur kraftig den här effekten är tycks dock variera en hel del mellan olika individer och det blir svårt att ha så starka synpunkter i det enskilda fallet.
Om du har inflammatorisk tarmsjukdom så kan det ju också innebära kortisonbehandling som ytterligare kan försvåra behandlingen som du får mot bulimin. Många gånger har man ju svårt att samla tankarna om man lider av bulimi och kortisonet kan ju förstärka de här koncentrationssvårigheterna.
Jag hoppas att du har bra och effektiv KBT behandling mot bulimin och det kanske finns skäl att intensifiera den nu om man misstänker att du även drabbats av inflammatorisk tarmsjukdom.

Hälsningar 
Per Karlén



7 oktober 2013

Hej!
Jag är under utredning för eventuell inflammatorisk tarm. Och har genomgått en koloskopi som inte visade några synliga fel, dock påvisade vävnadsproverna vissa hållpunkter för inflammatorisktarmsjukdom och jag ska genomgå en MRT- vad mer exakt kan en sån undersökning visa och vad syns inte? Om något inte ser bra ut kan man då ta fler prover eller hur fastställer man en diagnos?
Mycket tacksam för svar!
Vänligen

Svar:

Hej!
MRT betyder magnetisk resonanstomografi och en metod som används flitigt idag för att få en bild av, inte endast tarmens insida med slemhinnan utan också hela tarmens vägg och dessutom utsidan på tarmen. Den här metoden använder magnetisk energi och avger inga röntgenstrålar och bedömes sakna komplikationer.
Du har således genomgått en undersökning med koloskopi där man undersökt tjocktarmen (och ofta också sista delen av tunntarmen) utan att man för ögat sett förändringar men där vävnadsprover givit misstanke om inflammatorisk tarmsjukdom (IBD).
Det din doktor då undrar är hur tunntarmen ser ut. Finns det förändringar där som skulle kunna styrka misstankarna om att det rör sig om IBD? Crohns sjukdom kan ju angripa inte endast tjocktarm utan även tunntarm och angriper ju inte endast slemhinnan utan kan även angripa tarmens hela vägg.
Man kan också se förändringar som ligger utanför tarmen som t.ex förstorade lymfkörtlar som ibland också kan tala för tarminflammation.
Diagnosen fastställer man oftast på en mängd olika kriterier som hur symptomen ter sig, vad man finner vid kroppsundersökning, vad laboratorieproven, koloskopin, vävnadsproverna och MRT visar. Ibland använder man också enerokapsel (en 11 mm stor kapsel som patienten sväljer och som tar bilder av tarmens insida som sedan överförs till en film). Ibland kommer man inte längre utan får avvakta tills sjukdomen blir aktiv igen och då når man kanske efter upprepande av en del av undersökningarna tillräckligt med kriterier för att kunna ställa diagnos.

Hälsningar Per Karlén

 
7 oktober 2013

Hej!

Jag är en 32-årig kvinna. Har haft Crohn´s sjukdom från 16 års ålder. Inflammationen sitter endast i höger sida av colon, ingenting i tunntarmen. Har fått urtikaria av Asacol och blir sämre i magen av det. Stod på Imurel från 20-26 års ålder utan nämnvärd effekt. Det som fungerar på min mage är kortison och antibiotika, vilken som helst, har ätit Selexid, Trimetoprim och Furadantin mot UVI och magen blir bra efter en tablett. Kortison fungerar också efter en tablett. Sjukdomen har dock lugnat ned sig och sen jag var 26 har jag inte stått på någon medicin utan stått ut med att vara lite lös i magen ibland. Har diskuterat med min läkare om att kanske testa Imurel igen om det eventuellt kan dämpa den låggradiga inflammation som föreligger konstant, Calprotektin är alltid lätt förhöjt och man ser på coloskopin att det är lite inflammerat. Tänker börja med Imurel då jag har skaffat alla barn jag vill ha. Har ett barn sedan tidigare och vill nu ha ett till. Problemet är att jag känner att jag har mer inflammation i tarmen nu än när jag blev gravid första gången. Har därför tagit Budenofalk 3 mg dagligen från och med och några dagar efter att jag har haft menstruation, men det räcker inte riktigt för att hålla nere inflammationen till ägglossning. Har hört att det är svårare att bli gravid om man har inflammation i kroppen. Vill inte äta kortison under graviditet eftersom att det kan ge missbildningar. Min fråga är hur länge jag kan äta kortison innan ägglossning utan att det finns risk för missbildnngar hos barnet?

Tack för att du tar dig tid.


Svar:

Hej!
Egentligen kan jag svara mycket enkelt på dina frågor om riskerna med kortison och graviditet och Imurel=Azatioprin och graviditet.
Sedan nu lång tid säger alla riktlinjer att bägge dessa mediciner kan användas helt tryggt vid graviditet. Det finns ingen ökad risk för missbildningar hos fostret.
Det är ju så att när man utvecklar läkemedel och börjar ge det till sjuka människor så är man givetvis alltid extremt noga med att utesluta gravida eftersom ju kunskapen om hur läkemedlet ska påverka graviditeten är okänd. När läkemedlet så småningom blir registrerat och godkänt så tillkommer sådan kunskap successivt eftersom patienter som använder läkemedlet blir gravida.
Det är mot den bakgrunden som du ska förstå texten i FASS. Texten är ju skriven av tillverkaren av medlet och där måste man förklara sådant som att stora doser kortison har setts ge negativa effekter på foster hos möss.
Det finns idag mycket stor erfarenhet i publicerade data om kortison och graviditet och av Imurel och graviditet och inget har framkommit som inger oro. Sedan många år använder vi dessa medel vid graviditet och inga farhågor har framkommit.
Kortison är ju inget preparat som vi använder som underhållsbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom och i ditt fall torde väl det klokaste vara att försöka hitta en dos Imurel som är tillräckligt effektiv. Om du inte fått effekt av Imurel men tydligen tål medlet så är det ofta en dosfråga. Diskutera med din doktor och om ni är överens så höj sedan i försiktiga doser om 25 mg i varje höjning med kontroll av labprover en vecka efter höjningen, inklusive neutrofila granulocyter (den sorts vita blodkroppar som vi vill påverka med Imurel) till dess att man börjar se påverkan.
Jag har stor förståelse för att det kan kännas fel att äta mediciner när man planerar graviditet men i vissa fall så är det så att medicineringen minskar riskerna för att graviditeten ska kompliceras och i vissa fall är t.o.m medicineringen en förutsättning för att det över huvud taget ska bli en graviditet.
Hälsningar Per Karlén


24 sep 2013

Jag har haft mycket problem med min mage,började när jag 17 år gammal ( är nu 43 årig kvinna) hade då hemska smärtor/kramper i magen och mycket blodiga diarreer. Kunde vara nästan smärtfri i någon vecka och sen började allt igen. Smärtorna hjälpte lite om jag kräktes..jag tror att jag hade gallkramper då. Jag fick diagnos om crohns för ca.10 sen..åt prednisolon i några månader, det hjäpte mot diarre och även lite mot smärtan. Sen började kramperna och jag misstänkte att det var gallan. Då var jag ofta förstoppad ( 2 veckor mellan toa besök) Kräktes varje dag i 8 månader. Min husläkare ville inte skriva någon remiss, eftersom hon inte trodde att jag hade ont, hon trodde att jag missbrukade spasmofen, när jag sa att det hjälper. Tillslut åkte jag till akuten och det blev akutporation, hade gallstenar,inflammation och var i buken ( gallblåsan var så infammerad a tt den hade läckt)
Det har gått 2 år nu och jag har fortfarande ont i höger sida av magen varje dag (bara ett ställe i magen) och diarre 4-7 ggr varje dag. Ca. 4 ggr inom ett halv år har jag också haft mycket blod i avföringen. Har mycket ledvärk också. Sist jag var i kontakt med mag/tarm (1,5 år sen) så sa läkaren att han tror inte att jag ens haft crohns och han sa:du kan inte hålla på så här! Sluta klaga, det är inget fel på dig!!! ( då var mitt calprotektin värde på 400, nu är den på 300)
Så, vad ska jag göra??? Varför har jag ont och diarre?

Svar:

Hej!
Mycket i din berättelse talar ju för att du har Crohns sjukdom. Utan detaljer om vad man funnit vid undersökningarna och operationen är det dock svårt att säga så mycket.
Att dina besvär från tarmen är så långdragna som 26 år, och med blödningar, och med effekt mot diarré och smärta av kortisonbehandlingen, talar givetvis starkt för att det rör sig om inflammatorisk tarmsjukdom. Du har ju också för 10 år sedan fått Crohndiagnos och också akutbehandling med kortison. En fråga är ju vad diagnosen då grundades på.
Det är ju anmärkningsvärt att man nu menar att du inte har Crohns sjukdom utan att du fått förklarat varför man ändrat sin uppfattning om diagnos. Om man nu menar att det inte är inflammatorisk tarmsjukdom så måste du dels få en förklaring till varför så inte är fallet och också få en förklaring, eller åtminstone en tanke, om vad dina besvär då i stället beror på.
Om man inte gjort en någorlunda färsk utredning av tarmen med kolo-ileoskopi (undersökning av tjocktarmen och sista delen av tunntarmen med en fingertjock, böjlig och styrbar slang med en stark ljuskälla i spetsen) och tunntarmskapselundersökning eller magnetisk resonanstomografi av tunntarmen så bör det utföras.

Hälsningar Per Karlén


12 sep, 2013

Hej! Jag har Crohn och opererades för 20 år sedan och avlägsnade 15 cm vid slutet av tunntarmen. Jag har mÅtt bra i magen och tarmen sedan dess men har de sista åren haft konstiga besvär av trötthet, Öronsus och yrsel. Jag tar behepaninjektioner och folacin men har börjat undra om denna balans ibland rubbas och Önskar att noggrannare undersöka om jag även kan få brist på b12/folacin/järn. Min läkare säger att jag inte kan fÅ brist så länge jag tar dessa injektioner. Stämmer det? Finns det andra tester man kan ta för att hitta orsaken till mina symptom?

  

Svar:

 

Hej!

Du har för 20 år sedan opererat bort 15 cm av den sista delen av tunntarmen. Vid en sådan operation, som är den vanligaste operationen vid Crohns sjukdom, tar man regelmässigt också bort övergången mellan tunn- och tjocktarm och syr sedan ihop tunn- och tjocktarmsändarna.

Vitamin B12 är ett mycket viktigt vitamin som lagras i levern i stora mängder för att skydda oss från brist. Det största upptaget av detta vitamin sker just i sista delen av tunntarmen och om den delen är sjuk eller opereras bort blir det nödvändigt med tillskott. Vi räknar med att stor risk för vitamin B 12-brist uppstår när 50 cm av sista delen av tunntarmen slagits ut. Dock ger man oftast tillskott för säkerhets skull i fall som ditt. Viamin B12 tillför man vanligen i tablettform och i den höga koncentrationen som denna tillförsel ger i tarmen sker upptag också i kvarvarande tunntarm och med en tablett Behepan eller Betolvex om dagen är man säker på att man får tillräckligt mycket vitamin B 12. Injektion ger också tillräcklig tillförsel men tabletter är ju enklare. Vitamin B 12-brist har du således knappast.

Du har besvär av öronsus, trötthet och yrsel som kan ha många förklaringar men i ett fall som ditt så tänker jag i första hand på att det kan röra sig om lätt inflammatorisk aktivitet i skarvområdet mellan tunn-och tjocktarm och dina kan då förklaras av järnbrist, kanske blodbrist och inflammatorisk belastning.

Jag håller således med dig i dina farhågor och blod-och järnstatus bör kontrolleras och undersökning av tjocktarmen med skarvområdet och av ”nya” sista delen av tunntarmen (kolo-ileoskopi) bör utföras.

 

Hälsningar Per Karlén 

7 april 2013
Hej
Har Crohn i tjocktarmen och slutet av tunntarmen.
Har haft diagnos sedan i maj 2008.
Blev väldigt sjuk i sommras och fick tillbringa 2 veckor på sjukhus, har testat mycket mediciner tålde inte asacol,pentasa, tålde inte imurel och puri nethol, har testat remicade under hösten fick dock ett nytt skov i julas och har efter det testat humira men det verkar bara vara höga doser cortison som hjälper.
Skall nu testa adacolumn .

Har det någon betydelse hur mycket kortisson jag äter eller i vilket skick jag är när jag startar en sådan behandling ?

Vet du vilka prognoser adacolumn har för crohn ?

Finns det något annat jag borde testa ?

Mvh


Svar:
Hej!
Du har Crohns sjukdom och är orolig för att det skulle innebära ökad risk för cancer i tarmen.
Nästan all kunskap om den ökade risken för tarmcancer kommer från patienter med ulcerös kolit som innebär inflammation i endast tjocktarmen. Om inflammationen omfattar, eller vid något tillfälle har omfattat, hela eller nästan hela tjocktarmen så har dessa patienter en ökad risk för cancer där. Den här ökade risken uppkommer efter 8-10 års sjukdomstid. Om endast en mindre del av tarmen på den vänstra sidan av tjocktarmen är sjuk så finns ingen ökad risk. Efter 20 års sjukdom räknar vi med att risken för tjocktarmscancer är ökad 6-8 gånger jämfört med en tarmfrisk person i samma ålder.
När det gäller Crohns sjukdom finns det studier som talar både för och emot en motsvarande ökad risk vid lokalisation av inflammationen i tjocktarmen. Om din Crohninflammation sitter endast i tunntarmen finns ingen säkert ökad cancerrisk där att oroa sig för.
För att minska risken för cancer i tjocktarmen erbjuds patienter med total eller nästan total ulcerös kolit att delta i ett övervakningsprogram som innebär regelbundet återkommande undersökningar av tarmen med kontroll av vävnadsprover från förutbestämda ställen. Om man då skulle hitta tillräckligt allvarliga cellförändringar rekommenderas bortoperation av tjocktarmen.
När det gäller Crohns sjukdom är bevisen som sagt mer osäkra för motsvarande risk men eftersom teorin är att det är den ökade cellomsättningen vid inflammationen som är grunden för cellförändringarna så erbjuds dessa patienter på de flesta ställen motsvarande övervakningsprogram som beskrivits ovan om större delen av tjocktarmen varit angripen.

Det blev ett långt svar som jag ändå försökt förenkla. Hoppas att det kan räta ut dina frågetecken.


Per Karlén



7 april, 2013

Hej

Nu äter jag medicin mot min Crohns sjukdom. Jag har inte ont i magen, det hade jag innan jag fick min 10-dagarskur av antibiotika och låg på sjukhus. Nu är det bara blod på pappret ibland när jag sitter på toaletten. Jag känner ingen större oro över detta just nu, men jag vill ha ett ärligt svar på detta... långsiktigt, finns det större chans att få cancer eller någon annan sjukdom som följd efter Crohns sjukdom? Min läkare sa att det inte var aktuellt, men hur vet jag om han bara kanske säger det för att slippa oroa mig? Varför hittar jag sidor på internet som säger att det finns chans till cancer när jag söker på "Crohns sjukdom + cancer"? Är det bara hemsidor med lögner? Vore ju konstigt att folk skriver saker på Ínternet som inte är sant, eller hur? Jag är 23 år.

Tack så jättemycket för ett svar, 


1 november, 2012
Hur ska jag förstå mitt sjukdomsförlopp?
Är en kvinna på snart 40 som genomgående varit frisk till senaste året.Haft två halsflusser en urinvägsifektion två bihåleinflammationer. Även funnit en knöl i knäveck som antagligen är en bakercysta. En knöl under käke som bedöms vara svullen lymfkörtel efter halsfluss. I somras förkyld i fyra veckor i rad. För ett år sen spontan diarre när jag skulle släppa luft. För ett halvt år sen plötslig kräkning och huvudvärk. Haft annorlunda huvudvärk bakom ena ögat frpn o till. Varit trött. Haft ryggont o nackont senaste året. Särskilt nattetid. Ont i en axel ock märkt broskbildning, knöl på nyckelbenet som jag förstår som spinginit?Sökte pp vc i somras o radade upp mina besvär. Fick lymfkörteln under käken undersökt geom att man kände på den o sa att det inte var nån fara. Fick akuta magproblem för en mån sen, kraftig kramp svettning och lågt blodtryck. Först diarre sen blodblandad diarre o sen bara blod. Ingen feber men smärta o trötthet. Koloskopi visade på icke frisk tarm ca 50 cm upp. Fick flagyl o man misstänkte crohn då min pappa har ulcrös colit. Men varken biopsier avföringsprov eller blodprov visade på nåt. Lätt förhöjd sänka inledningsvis och något lågt blod tryck. Uppföljande koloskopi u a. Under senaste tide fått blodtrycksfall 7-8 gånger vid resning. Svimmat en gång. Haft en en eller två epilepsiliknande kramper tidigare senaste mån då jag varit vid medvetande stått men tuggat o inte kunnat röra mig eller prata. Detta har jag inte nämnt. Svettats kopiöst på nätter min son säger att det känns som att det regnat i sängen sen ett par mån tillbaka. Magproblemet förklaras nu med ischemisk colit att det knappast händer igen o att jag inte behöver oroa mig. Jag har adhd o medicinerar med concerta och sertralin för orossymtom. Ska j ag nöja mig med att allt är ok? orolig men vill inte vara ! hypokondrisk besvärlig patient.
Tack:-)

Svar:
Hej!
Du är tidigare frisk men har nu senaste halvåret drabbats av först en mängd olika symptom som var för sig är svårförklarade och nu också blod i tarminnehållet och som du säger ”icke frisk tarm” vid koloskopin.
Avgörande för mina synpunkter om vad du drabbats av är hur tarmslemhinnan såg ut vid koloskopin. Att vävnadsprover från tarmen eller blodprover ”inte visade något” är av sekundärt intresse här. Din far har ulcerös kolit och du har haft en episod med tarminflammation. Mycket talar då givetvis för att rör sig om inflammatorisk tarminflammation av typen Crohns sjukdom eller ulcerös kolit. Att det skulle förklaras av ”ischemisk kolit”(med det avses inflammation i slemhinnan beroende på avbrott i blodtillförseln till tarmen som leder till syrebrist och sekundärt till detta inflammation) tror jag inte på. Sannolikheten för det torde vara minimal hos en tidigare frisk 40-åring.
Jag tror således att det mest sannolika här är att du drabbats av inflammatorisk tarmsjukdom.
Så till resten av din rika flora av symptom. Det mest sannolika är att det rör sig om en bakomliggande infektion som nu även drabbat vävnad i centrala nervsystemet. Det som jag först kommer att tänka på är neuroborrelios eller LYME-borrrelios. Denna sjukdom får man genom fästingbett.
Man kan bara spekulera i om infektionen skulle var bidragande till att du drabbats av den inflammatoriska tarmsjukdomen just nu.
Min rekommendation är att du ber om en remiss till infektionsklinik för snar utredning och behandling och att du ber om ”second opinion” beträffande tarmbesvären.
Med vänliga hälsningar

Per Karlén

28 juni 2012
Hejsan!

Ska försöka göra denna historia så kort som möjligt.
Jag har haft problem med stora magen sedan barnsben, Diareer med blodtillblandad avföring samt slem och har varit inlagd på sjukhus med frågetecken på UC eller chrons sjukdom, Som har pågått i varierande grad och ibland nästan helt symptomfri. Har nu varit sjukskriven sedan i oktober förra året pga diareer och orkeslöshet samt viktnedgång (ca 10kg) och fått gått igenom olika undersökningar på ersta sjukhus där dom har konstaterat att tarmslemhinnan ser lättblödande ut i tunntarm och i tjocktarm, Samt att dom såg ärrbildningar. Men sedan på prover så har det inte talat för att det ska vara någon inflammatorisk tarmsjukdom(?) Och sitter kvar med diagnosen ibs sedan barnsben vilket jag tror är en fel diagnos på mig. Har problem hela tiden med varierande grad och även på nätterna med d iareer. Jag fick pröva kortison och antibiotika i 6 veckor och dom första 3 veckorna var jag helt symptomfri och började få tillbaka orken igen, Men sedan vid nertrappning så kom problemen tillbaka och jag blev inlagd på sjukhus igen med dropp, Fick då som svar av läkarna som gjorde ronden att min gastro (läkare?!) tyckte att han var färdig med mig och ville inte gå vidare med någonting och tyckte att jag skulle lära mig att leva med dessa problem i 23 års ålder med en ibs diagnos.
Så min fråga är : Kan jag ha UC, Chrons eller mikroskopisk kolit även fast dom inte sett det vid provtillfällerna? Eller har kortisonet och antibiotikan hjälpt mot min väldigt "svåra ibs"?
Vad bör jag göra nu?
Bör även tillägga att på prover hade jag så låga värden av D-vitamin att dom inte kunde utläsa det, Samt prolaktin högt värde och testosteron lågt värde. Kan de bli så pga magproblem eller kan de vara hypofysen?
Tacksam för svar!

Svar:
Hej!
Diarré med blodtillblandad avföring, lättblödande slemhinna i tunn- och tjocktarm med ärrbildningar är ju symptom och utredningsfynd som inte är förenliga med IBS (= ”irritable bowel syndrome” med vilket menas att tarmens rörelsemönster är stört). IBS kan således med det underlaget inte vara en möjlig diagnos.
Ulcerös kolit (= sårig inflammation i tjocktarmen) kan ju inte förklara då den sjukdomen endast kan finnas i tjocktarmen.
Mikroskopisk kolit (= inflammation av typen kollagen kolit eller lymfocytär kolit där inflammationen endast ses i mikroskop och inte när man tittar på slemhinnan i koloskop) ger inte lättblödande slemhinna.
Om man har sett lättblödande slemhinna i såväl tunntarmen som tjocktarmen skulle det ju tala för Crohnsjukdom. Att man inte finner bevis för det vid analys av vävnadsprov från tarmslemhinnan utesluter inte Crohndiagnos. Det kan många gånger behövas upprepade provtagningar innan man ser eventuella Crohnförändringar.
Du har haft dina besvär länge, du är allmänpåverkad med viktsnedgång och du blev fri från besvär efter behandling med kortison och antibiotika vilket talar för att du har en kronisk inflammation i tarmens slemhinna.
Tarmproblemen i sig kan knappast ge de hormonförändringar som du beskriver men viss medicinering kan påverka. Dessa hormonförändringar kräver dock sin egen utredning.

Hälsningar Per Karlén

18 juni, 2012

Hej,
Har legat inne flera veckor för inflammation både i tjocktarm och tunntarm. Kaloskopin och skiktröntgen visade synliga inflammationer och jag fick via picc line näring samt, antibiotika och cortison. Vid hemgång fick jag vidare cortisonbehandling som succesivt har trappats ner. Dock har jag vid nertrapping haft jätte proplem med att hålla vikten samt diarrer, feber och ledvärk. Gjorde nyss en gastroskopi där läkaren sade att tunntarmen ser läkt ut. Men varför har jag då symptom kvar? Är hiskeligt trött orkar ingenting. Fick även troligen av antibiotikan en akut bukspottkörtel som tagit tid att läka men är snart läkt. Man har talat om Humira men läkaren som gjorde gastron sade 12 fingertarmens början ser ut att ha läkt. Får jag inte den medicinen nu, måste jag lida 17 år till utan att få hjälp?

Svar:
Hej!
Du har således Crohninflammation som omfattar såväl tunntarm som tjocktarm. Behandlingen med kortison, antibiotika och näring tillfört direkt i blodet förbättrade tillståndet och du kunde komma hem med fortsatt kortison i tablettform som successivt trappats ned. När kortisondoserna kommit ned har du haft svårt att hålla vikten och fått diarré, feber och ledvärk. Om man uteslutit andra orsaker så talar ju detta entydigt för att Crohninflammationen ånyo blivit mer aktiv.
Vid gastroskopi (undersökning av matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmen med ett fingertjockt, böjligt och styrbart instrument med en kraftig ljuskälla i spetsen) har man konstaterat att den inflammation som man sett i tolvfingertarmen nu hade läkt ut. De tecken på kvarstående inflammation som du beskriver talar för inflammation i andra delar av tunntarmen och/eller i tjocktarmen. Tolvfingertarmen är första delen av tunntarmen men bara en liten del.
Du nämner också att du fått vad jag uppfattar som inflammation i bukspottkörteln. Här undrar jag om det kanske är en komplikation till eventuell Imurelbehandling. Några procent av patienterna kan drabbas av denna biverkan.
Den vanligaste behandlingen vid så här utbredd Crohninflammation som du beskriver är nämligen samtidig behandling med Remicade eller Humira (dessa bägge mediciner verkar på liknande sätt och brukar kallas ”biologisk behandling”) och Imurel. Under den tid som det tar för Imurel att ge effekt ((i genomsnitt 3 månader) får man då en omedelbar effekt på Crohninflammationen av den biologiska behandlingen medan man inväntar effekten av Imurel.
Uppenbarligen har dina doktorer övervägt ”biologisk behandling” men varför man väntat förstår jag inte av det du skriver. Sannolikt så finns det väl övervägda orsaker till att man avvaktat den behandlingen och det tycker jag att du ska fråga dina doktorer om så att du känner dig helt informerad om tankegångarna.
Vid beslut om ”biologisk behandling” måste en hel mängd faktorer vägas in som utbredning av sjukdomen, intensitet, patientens ålder och eventuellt andra sjukdomar, såväl aktuella som genomgångna, och annan behandling. Den förmodade nyttan av behandlingen vägs ju också som alltid mot risken för bieffekter av behandlingen.

Hälsningar Per Karlén


28 maj, 2012
Hej!
Jag har Crohns och vill göra en bröstförstoring. Äter Pentasa just nu. Min fråga är, kan jag göra en bröstförstoring när jag har Crohns? äter Pentasa? äter Imurel?
Med vänlig hälsning

Svar:
Hej!
Det finns inga hinder mot att göra en bröstförstoring om din Crohnsjukdom är välmedicinerad och lugn.
Varken Pentasa eller Imurel utgör hinder så länge som medicineringen är väl inställd och väl kontrollerad.

Hälsningar  Per Karlén

21 maj, 2012

Hej!
Jag har IBD (diagnos varierar...)och har en längre tid inte haft något direkt skov. Har dock körningar i magen till och från, som jag tänker främst beror på allmänt "magkör" som folk i allmänhet har emellanåt. Går på toa varje morgon 1-4 ggr, och då är det bråttom. Så har det i princip varit sedan jag insjuknade för tio år sedan. Vet att jag har en del ärrbildningar efter utläkta inflammationer i tjocktarmen, så det kanske beror på det? Har också en del "sidoeffekter" av min sjukdom som visar sig bl.a som led- och ögoninflammationer och ändtarmsbesvär.

Nu har jag under en tid haft en ytterligare form av avföringsrubbning. När jag går på toa så kommer det en enorm mängd illaluktande avföring per tömning (förstår ej hur det får plats i magen!). Det är som "poröst" och flyter till viss del och samtidigt kletigt. Så d et är ett bestyr och torka mig, och spola ner det och får rent i toaletten. Är även väldigt mörkt. Under den här perioden har jag haft väldigt ont i ryggslutet. och en molande värk i nedre magen. Kan det här vara någon form av skov, med tanke på de andra "diffusa" symtomen? Eller är det normalt?

Svar:
Hej!
Du har IBD där diagnosen varierat vilket tyvärr inte är alltför ovanligt.
Det du berättar talar mest för att det rör sig om Crohns sjukdom. Detta baserat på dels att du har besvär kring ändtarmen, dels på att du har tarminnehåll som du beskriver som poröst och flytande. Detta sista talar för att det kan finnas en inflammation i tunntarmen, kanske sista delen. Detta skulle också kunna förklara varför du haft en del magkör och bråttom till toaletten på morgonen. Sannolikt har där funnits en mildare inflammation som nu blivit mer akut. Det här bör utredas och behandlas.
Du skriver inte något om din medicinering och den medicin som nu bör väljas beror bland annat på var inflammationen sitter och vilken underhållsmedicin du använder.
Om koloskopi och ileoskopi (undersökning av tjocktarmen och sista delen av tunntarmen med en styrbar, böjlig slang med en stark ljuskälla i spetsen) inte har utförts nyligen så är det nog dags för en sådan undersökning. Man ser ju endast sista delen av tunntarmen med den undersökningen och det kan finnas behov av att kartlägga även resten av tunntarmen med t.ex. magnetisk resonanstomografi (MR).

Hälsningar Per Karlén

17 april, 2012
Hej, någon dag efter julafton så vaknade jag av att jag hade ont i blindtarmen (Haft detta många gånger förut och det har gått över av sig själv) så jag försökte bara vänta ut det som jag gjort alla tidigare gånger. Efter ca 2 dagar så upphörde smartan i blindtarmen och jag blev snabbt väldigt sjuk, tappade matlust osv och efter varje gång jag ätit så blev jag väldigt dålig fick svårt att röra på mig osv. Försökte fortfarande vänta ut det det tog någon dag innan jag började få diare och även kräkas upp allting jag åt, det tog ca 4-5 timmar innan jag kräktes upp det jag ätit (Kände ganska snabbt efter att jag ätit hur det började göra mer ont och att det skulle komma upp igen) Då bestämde jag mig för att åka in på sjukhuset när jag var så uttorkad tänkte att jag måste ju få dropp iaf. Väl på sjukhuset så gör dem ju sina standardrutiner, CRP, k änna och klämma osv. Hade förövrigt en sänka på ca 80-85 tror jag. Dem lät mig ligga på IVA där dem försökte ge mig mat men det gick ju inte, jag fortsatte även att spy magsaft (Mörkgrön yes-liknande vätska) Då fick jag göra en skiktröntgen som visade förträngningar i tunntarmen, fick därefter göra en passageröntgen som visade på tarmvred (Kräktes upp kontrasten igen) Någon dag senare så säger läkaren han misstänker crohns sjukdom, jag får börja äta kortison, eller först fick jag det några dagar via mitt dropp sedan fick jag äta 50mg kortison när jag kom hem och trappa ned enligt schema. Någon vecka senare fick jag göra en koloskopi som inte visade på någon inflammation i tjocktarmen (Lite ärrbildningar hade jag) i och med det så hade dem nog med bevis på att det var crohns sjukdom och jag fick börja äta imurel. Strax efter att jag gått upp på maximala dosen (150 mg) så fick jag ganska otrevliga biverkningar, yrsel, illamåend e osv kände mig allmänt sjuk och avtrubbad, illamåendet v! ar som värst ca 1 timme efter jag intagit medicinen, eftersom att jag inte kan må illa varje morgon och kräkas varannan dag så fick jag sluta med imurel. Lite senare, någongång i mars gör jag en MR som visar att jag inte längre har några förträngningar i tunntarmen, så nu tror inte läkarna att jag har crohns längre. Dock så har jag kvar en undersökning att göra före man kan säga säkert. Det är den där tunntarmskapseln eller vad den nu heter.

För att sammanfatta:
Problem med magen större delen av mitt liv, även lederna dock mycket. Med en del perioder där jag legat i fosterställning och kräkts. Ledproblemen har nu blivit mycket värre efter senaste gången jag insjuknade. Varit hos reumatalog som tror att jag inte är reumatisk utan att mina inflammerade leder och muskler beror på crohns.

Nu till frågan, Om det är som läkarna tror, att jag inte har crohns sjukdom. Vad är det då jag lider av? Finns det något som ter sig som crohns men ändå inte är det? Eller är det crohns jag har även fast MR inte visade på några förträngningar längre.

Min läkare på gastro sa att han inte visste vad det kunde vara, han sa att det kanske kunde vara IBS, men enligt det jag har läst (Har läst mycket om magproblem i mina dagar) så skulle inte IBS kunna ställa till med dessa typer av problem.

Svar:
Hej!
Ledproblem större delen av livet men inte reumatoid artrit. Tarmbesvär under stor del av livet. Akut försämring i början av året med buksmärtor och kräkningar, förhöjd snabbsänka (=CRP=som tecken på inflammation), förträngningar i tunntarmen enligt skiktröntgen och bild som vid tarmvred på passageröntgen (=patienten får dricka kontrastvätska och man tar sedan röntgenbilder som kan följa passagen av kontrastvätskan ned genom tarmarna) talar entydigt för inflammation i tunntarmen och då mest sannolikt Crohns sjukdom. Givetvis kan det du beskriver inte förklaras av IBS (=irritable bowel syndrome som är en förändring i tarmens rörelsemönster orsakad av nedsatt förmåga till kommunikation mellan de olika muskler som finns i tarmväggen).
Du har gjort en uppföljande undersökning med magnetisk resonanstomografi (=MR=avbildning av hela tunntarmens vägg med hjälp av magnetisk energi) som inte visade några förändringar vilket ju var glädjande men kan förklaras av att du hade haft en kraftig kortisonbehandling i tiden före som hade minskat den inflammatoriska aktiviteten (=minskat svullnaden i vävnaderna) så att den inte längre syntes på dessa bilder.
Du ska nu göra en kapselundersökning av tunntarmen som tillgår så att du får svälja en 11 mm stor kapsel som har ett batteri i sig och som tar mängder av bilder på sin väg ned genom tunntarmen. De här bilderna överförs till en mottagare som du bär på dig under dagen. Via ett dataprogram omvandlas dessa data och bilder skapas och överförs till en CD. Denna CD tittar doktorn igenom och större delen av tunntarmens slemhinna kan man på så sätt se och bedöma om där finns sår och svullnader som kan stämma med Crohns sjukdom.
När du svalt kapseln ska du röra dig lite lagom under dagen så att kapseln inte stannar av.
Mottagaren som du burit på dig under dagen lämnar du tillbaks på eftermiddagen.
I samband med att du gjorde koloskopi så skulle man ha kunnat titta upp en liten bit (10-30 cm) i tunntarmen och också kommit åt att ta vävnadsprover. Du skriver inte om det så kanske lyckades man inte ta sig in här vilket ibland förklaras av att det är svullet och sårigt och svårt att komma in.

Hälsningar Per Karlén 

27 mars, 2012
Hej!
Jag har haft diarré i kanske sex aar nu. Med diaré menar jag ibland grötig, ibland väldigt klistrig, och ibland men sällan helt normal fast avföring. Jag maaste gaa paa toaletten flera ggr om dagen. Ganska ofta maaste jag springa paa toaletten och det har hänt kanske tio ggr under denna period att det kommer saa snabbt att tarmen helt tömts utan att jag hunnit. Det senaste aaret har det ocksa hänt att jag maste spy paa morgonen och jag har varit illamaaende oftare. Jag har väldigt svaart för att gaa upp i vikt och gaar ner i vikt även om jag verkligen försöker äta mycket. För tvaa aar sedan fick jag naagon slags acne(vet inte om det är det men ser liknande ut) som en ring runt munnen. de senaste maanaderna har jag även fatt klaada i ändan och upptäckt att det väldigt snabbt blir vatt mellan skinkorna. Bomullstuss i analöppningen hjälper. jag har fatt negativa svar pa laktos och glutenintolerans och bakteriefloran är bra säger testen. Magen är nog öm vid tryck men annars har jag sällan ont i magen. Vad kan det vara? vad kan jag göra? Tack sa mycket för svar. 

Svar:
Hej!
Grötformad tarmtömning med ökad tömningsfrekvens och svårigheter att hålla vikten talar för att nedbrytning och/eller upptag av födan inte fungerar som den ska (=malabsorption). Hudutslagen kan vara sekundära till den här malabsorptionen och skulle kunna vara en sjukdom som man kallar Rosacea.
Det faktum att det fuktar kring ändtarmsöppningen talar för att det finns någon form av inflammation där som leder till att det kommer ut vätska. Det kan röra sig om en fistel (=trådsmal gång mellan i detta fall tarmen och hudytan vid analöppningen) som tömmer sig här, eller kanske en spricka i analöppningen.
Mycket i din beskrivning talar för att det kan röra sig om Crohns sjukdom och du bör be din läkare om en remiss till en specialist i mag-tarmsjukdomar för utredning snarast.

Hälsningar Per Karlén

23 mars, 2012
Jag har hade ett skov som varade i strax över 3 månader och de sista två månaderna blödde det konstant och ingen av de insatta medicinerna verkade ge någon större effekt. Vart då kallad till koloskopi och vart därmed tvungen att först skölja tarmen ren med Laxabon dagen innan. Det konstiga här är att blödandet slutade helt tvärt direkt efter undersökningen och magen var i tiptop form i säkert 2-3 veckor. Är nu ungefär en månad sedan undersökningen och jag blöder fortfarande inte. Enligt min doktor är det inte ovanligt att man mår bättre men han ville inte försöka sig på en förklaring och rekommenderade istället en förhöjning av min medicinering trots att jag mår riktigt bra nu(???). Lite förvirrad och inte mycket klokare skulle jag nu vilja fråga om det finns någon bra förklaring eller teori till hur sköljningen/koloskopin kan ha haft en så enorm positiv i nverkan på mitt tillstånd. Var själv inne på om det var något irriterande som sköljdes bort eller om tarmslemhinnan fick lite respit att återhämta sig men kan inte komma på något annat.

Svar:
Hej!
Jag utgår från att du har inflammatorisk tarmsjukdom=IBD och att du hade inflammatorisk aktivitet i tarmen som slutade i samband med tarmrengöringen. IBD går ofta i så kallade skov vilket innebär att sjukdomen är aktiv och ger upphov till rodnad, svullnad, sårbildning och blödning i perioder som kan avbrytas av perioder där tarmslemhinnan är helt normal. Hos vissa patienter kan detta ske spontant, dvs. utan medicin, men i de flesta fall krävs det medicin för att tarmen ska återgå till normalitet.
Kroppens eget immunförsvar strävar efter att minska inflammationen men den del av immunsystemet som inte fungerar som det ska eldar på inflammationen. Det är alltså ett krig som pågår i immunsystemet där de styrkor som motverkar inflammationen ibland vinner och tarmen läker ut spontant.
Att det hände just i samband med tarmrengöringen var sannolikt en ren tillfällighet.
Det kan ju också vara så att medicinen hade börjat få effekt. Om du tar Imurel=Azatioprin så tar det ju ca 3 mån innan den medicinen får sin fulla effekt.
Din doktor vill ju öka dosen nu och det är väl för att få ett tillräckligt starkt försvar så att du inte får nya skov av sjukdomen.

Hälsningar Per Karlén 

21 mars, 2012
hej jag har en fråga jag äter puri-nethol för jag har crohns. så jag undrar om man kan bli uppsvälld av tabletterna för jag tycker att jag har blivit det tack sam för ett svar

Svar:
Hej!
Nej det finns inte beskrivet att man blir svullen när man äter Puri-nethol.
Puri-nethol verkar genom att minska produktionen av vita blodkroppar i benmärgen. De vita blodkroppar som är på väg till tarmen för att underhålla inflammationen minskar och detta medför att inflammationen lugnar ned sig och dör ut.
Prednisolon (kortison) kan däremot ge svullnad i kroppen.

Hälsningar Per Karlén

14 mars, 2012
Hejsan!
Har sedan barnsben haft problem med magen, ofta trög och öm.
I tonåren eskalerade detta med värk och blod i avföring, och då både mor och morbror har diagnosen Crohns skickades jag iväg på en coloskopi som inget visade. Detta var 2006.
I perioder är jag pigg och känner inga större besvär mer än att magen inte är regelbunden och att jag ofta är förstoppad, innan det släpper och jag får diarre'. Allt oftare har jag lidit av diarrér, och svårt illamående i samband med toalettbesök- även efteråt. I takt med detta har min ork sinat, och det senaste året har jag kunnat sova flera timmar per dag, trots normal nattsömn. I början av hösten 2011 återkom blodet i avföringen- i stor mängd, och min värk i nedre buken blev så pass att jag inte orkade arbeta eller fungera normalt. Fick även ledvärk, munsår och exem. Kontaktade VC som skickade rem iss, och har nu varit iväg på coloskopi idag (14/3-12) som inte visade på några avvikelser i tarmslemhinnan, vare sig i tjocktarm eller tunntarm. Prover är dock tagna från slemhinnorna, svar väntas inom 6 veckor.
Min fråga är, kan jag ha Crohns trots för stunden fina slemhinnor?
Mina symtom kommer i skov, först får jag munsår, exem och sedan kommer problemen med magen- smärtor och diareér följt av ledvärk.
Mvh.

Svar:
Hej!
Ja visst kan det du beskriver röra sig om Crohns sjukdom och då sannolikt lokaliserad till tunntarmen. Vid koloskopin kommer man ofta åt att undersöka sista delen av tunntarmen som kallas terminala ileum men vanligen inte mer än max ca 20 cm. Tunntarmen är ju lång (oftast över 3 m) och inflammationen kan sitta högre upp än man kommit åt vid den här undersökningen. Man får då gå vidare och undersöka tunntarmen med så kallad tunntarmskapsel som är en ca 11 mm stor kapsel som patienten sväljer och som tar bilder av tunntarmens slemhinna på sin väg ned genom tarmen. De bilder som tas överförs till en mottagare som patienten bär på sig och man får så småningom fram en film som visar hur tunntarmens insida ser ut.
En annan undersökningsmetod är magnetisk resonanstomografi (MR) av tunntarmen där man utan att behöva använda röntgenstrålning kan få en bild av hur tunntarmens vägg ser ut. Crohns sjukdom engagerar ofta inte bara slemhinnan i tarmen utan hela tarmväggen.

Hälsningar Per Karlén

12 mars, 2012
Hejsan.
jag är under utredning för min mage nu. De undersöker bland annat UC och Crohns. När de gjorde undersökning i tjocktarmen såg de att den var inflammerad. Jag har länge haft problem med magen i form av kramper men nu den sista tiden så har jag fått diareer och haft feber i ca 2 månader. Men inga blodiga sådana. Under endoskopin gjorde det fruktansvärt ont på vänster sida av magen och min mage bubblar hela tiden. Nu har jag fått flagyl 400 och svarar bra på det. Låter detta verkligen som någon av de sjukdommarna? Och kan detta vara någon bieffekt med att jag dras av ätstörningar?( vissa perioder av svält osv. ) Jag är bara orolig för att det är något jag har gjort mot min egna kropp. Och sen undrar jag hur man tar reda på att det är något utav dessa. Jag har haft slangar i munnen och rumpan och lämnat avföringsprover. Tacksam för svar då jag inte få r några riktiga svar från läkarna. / Nervösa Jag
Svar:
Hej!
Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) som Crohns sjukdom eller ulcerös kolit diagnosticerar man dels genom din berättelse om hur du upplevt och upplever dina besvär men också med utfallet av laboratorieprover och kroppsundersökning. Nästa steg är koloskopi (undersökning av tjocktarmen med en fingertjock, styrbar slang med en stark ljuskälla i spetsen). Tarmen såg inflammerad ut och du har haft besvär med diarréer och kramper och feber en längre tid. Den bilden talar starkt för att det rör sig om inflammatorisk tarmsjukdom och då mest sannolikt Crohns sjukdom.
Det finns ingen kunskap som säger att ätstörningar ger ökad risk för att utveckla IBD så den här sjukdomen har du inte åsamkad dig själv, den finns där ändå. Orsaken till att man drabbas av IBD är ännu okänd men allmänt anses att det rör sig om en rubbning i kroppens immunförsvar, kanske som en följd av en infektion tidigare i livet.

Hälsningar Per Karlén 

6 februari, 2012
Hej!
Jag äter Imurel samt Pentasa. (Imurel sedan 2 månader så den har ju inte fått sin fulla effekt). Tycker inte att det blivit markant bättre trots flera höjningar, är nu uppe på 175 mg. Därför vill jag nu även ändra min kost, dvs äta kött, fisk, fågel, grönsaker, frukt, med mera, men utesluta mjölkprodukter, spannmål, tillsatt socker, växtoljor, bönor och baljväxter så långt det går.
Jag får hjälp med kosten av en som är utbildad i biomedicin. (Har redan på egen hand uteslutit mjölk samt gluten och märker att magen inte är lika uppsvälld mm).

Frågor; Hon vill nu att jag ska äta magnesium samt d-vitamin. Kan detta påverka min medicinska behandling negativt på något sätt?
Hur många mg Imurel kan man höja till (väger 55 kg)? (Jag vet att man tittar på proverna, men ändå finns det någon maxgräns för vad som ve rkligen är bra, effektivt?)
Vad är nästa steg om Imurel inte fungerar 100%?
Med vänlig hälsning

Svar:
Hej!
Jag utgår från att du har inflammatorisk tarmsjukdom (IBD).
Visst är det så att många patienter med IBD har brist på magnesium. Behoven styrs av hur mycket tarm som är sjuk och var den sjuka tarmen är lokaliserad. Inflammerad tarm kan inte ta upp magnesium effektivt och snabb passage kan också försvåra. Även vit-D kan ibland saknas hos IBD-patienter.
Den medicinska behandlingen påverkas inte av att du tillför magnesium och vit-D.
Vår förmåga att bryta ned läkemedel som Imurel=Azatioprin varierar stort från individ till individ. Ibland fås tillräcklig effekt av en standarddos om 1,5-2,5 mg/kg kroppsvikt men ibland får man gå betydligt högre för att få effekt. Man höjer då i små doser om vanligen 25 mg och kontrollerar blodproverna flitigt efter varje höjning för att nå tillräcklig effekt eller så mycket som den enskilda patienten tolererar. Någon egentlig maxgräns finns här inte utan inställningen är helt individuell.
Eftersom du ännu inte medicinerat mer än 2 månader så kan man ju lugna sig där på 175 mg och invänta 3-4 månaders behandlingstid då det ju först då kan utvärderas om du har effekt som du ju också antyder.
En annan fråga som sammanhänger med den första är vilken Pentasados du har. Även den är individuell och den förlänger också nedbrytningen av Imurel lite. Om det finns utrymme för höjning av Pentasa (upp till 6 gram dagligen) så kan det också vara en framkomlig väg då det dels ger en egeneffekt av 5-ASA medicinen men också indirekt höjer Imureldosen.
Nästa steg efter Imurel om du inte får tillräcklig effekt kan dels lösas genom Pentasahöjning enligt ovan men blir i övrigt helt beroende av vilken diagnos du har och var sjukdomen är lokaliserad och hur din symptombild ser ut. Många andra faktorer spelar också in som var i livet du befinner dig och vilka preferenser du har.
De möjligheter som finns är kirurgi, ”biologisk” behandling (anti-TNF-alfa) som Remicade eller Humira och kanske Metotrexate och kanske selektiv leukocytaferesbehandling.

Hälsningar Per Karlén

11 januari, 2012
Hej! Jag har en dotter på 8år som har haft magproblem sedan 6 mån ålder. Det började då med en blödning från tarmen (hela blöjan var full). Väl hos barnspeciallist tog de blodprover. Inget konstigt hittades men de konstaterade att hon hade laktosintollerans. Vid 3års ålder fick hon ett par blodiga avföringar. Tillbaka till samma läkare togs nya prover/inget konstigt. Då konstaterade läkaren att hon hade komjölksprotein allergi. Nu har hon sedan ett halvår tillbaka ökade problem med blodig avföring några ggr/månad. Magsmärta som sitter i navelhöjd till vä. Illamående och aptitlöshet. F-kalprotektin visade 140 i höstas. Och läkaren har medgett att han hade fel ang mjölkallergin. Remiss har nu skrivits till barnläkare i Malmö men väntetiden är lång då de säger att det inte är något akut. För en vecka sedan var vi på barnakuten då hon hade haft en stor blö dning från tarmen vid toalettbesök. Vi blev bara hemskickade med orden att det inte var akut eftersom det pågått så många år. De trodde dessutom att det var Ibs hon hade. Hon har nu sedan 3v konstant mer eller mindre ont på det stället i magen , illamående och ca var 3-4:e dag blodig avföring(både svart o färskt blod). Vad ska jag göra, jag känner mig ignorerad och hjälplös och jag tycker synd om min dotter. Varför hjälper de inte oss? Många i min familj har autoimmuna sjukdomar bl.a bechterew, sjögrens, crohns. Hennes farfar dog 40 år gammal i tarmca. Jag har Ibs och endometrios. MVH hjälplös mor!

Svar:
Hej!
Blod i avföringen ska alltid utredas och är aldrig IBS!
IBS står för ”Irritable Bowel Syndrome”och med det menas att de muskler som omger slemhinnan i tarmen inte samverkar som dom ska vilket leder till att tarmens framförande funktion fungerar bristfälligt. Vi kallar ju också det här tillståndet för funktionell tarmrubbning. Av den beskrivningen förstås att tillståndet inte kan ge blödning.
Din dotter har upprepat under många år haft blod från tarmen och dessutom buksmärtor. Crohns sjukdom och andra immunologiska sjukdomar finns i släkten. Detta sammantaget innebär att det finns en välgrundad misstanke att din dotter lider av Crohns sjukdom. Givetvis bör detta utredas skyndsamt så att adekvat behandling kan sättas in.
Om det visar sig att utredningen kan bekräfta att tarmen är inflammerad som vid Crohns sjukdom så tycks det röra sig om en tämligen lågaktiv sådan då din dotter inte har haft allvarliga tillväxtrubbningar och calprotectinvärdet endast var måttligt förhöjt.
Tarmutredning hos barn innebär att barnet sövs inför undersökningarna med endoskopi och detta kan medföra väntetiden blir längre då flera olika specialister måste medverka. Om blödningarna nu tycks ha tilltagit så kan du ringa barnläkarmottagningen och framföra det och också få en uppfattning om när ni kan få komma dit.

Hälsningar Per Karlén

3 januari, 2012
Hej.
Min mor fick akuta tarmbesvär 1961 då hon var 28 år och jag 1 år gammal. Hon har sedan dess opererats ett flertal ggr, då man tagit bort det sjuka i tunntarmen. Hon "besvärades" alltid av akuta diareer och ibland totala stopp i flödet.
Det konstaterades sedan att hon hade Chrons sjukdom och fick 1985 en ileostomi.

Senaste åren har stomin, gått in i kroppen, den håller sig inte på plats pga försvagad vävnad. Då mår mamma mycket dåligt. När den väljer att komma ut igen mår hon dåligt. Det finns tydligen inget att göra åt detta då, som sagt, vävnaden är försvagad och då mamma bara har en meter tunntarm kvar.

Men det stora problemet jag sett med egna ögon är de brännskadeliknande sår mamma bär runt hela stomin och över hela nederdelen av magen, ned över ljumskarna. Detta mycket p g a att hon har en så dålig rygg att hon går framåtlutad som en "märla". De frekventa läckagen och skavandet gör att syra fräter på huden.

Mamma har sin stomi-terapeut och sina läkare, men de verkar inte finna på någon råd!

Mamma har även sviktande njurar och måste p g a detta få intravenöst dropp varje vecka, vilket hon tar hemma själv. Hon åker till sjukhuset för att få nålen isatt, sedan sköter mamma droppet hemma. (Mamma är pensionerad sjuksköterska och jobbade tills hon var 71 år gammal).

Jag skriver detta för att jag söker en "second opinion".
Om det inte finns något att göra åt stomin, finns det inget att göra åt såren, den röda, tunna huden omkring stomin? Alla salvor är beprövade, tro mig. Hon har ständig värk, både från stomin och ryggen.

2003 drabbades mamma av allmän sepsis, troligen efter insättningen av en port a cart i bröstet. Sepsisen slog på kota L5 och det vållar nu efteråt ständig v ärk.
Port a carten togs bort naturligtvis.
Vi ! r övertygade om att sepsisen orsakades av slarv på sjukhuset, då min mamma är otroligt noga md hygienen.

Min mor vet inte att jag skriver detta och vi bor på skilda orter, långt ifrån varandra, men vi har daglig kontakt. Hon har en stor integritet och vill inte belasta
eller att någon skall veta. Det är bara jag som egentligen vet hur illa det är.
Hoppas på råd att framföra till min mor.
Med vänliga hälsningar, 


Hej!
Din mamma har ett mycket långt Crohnlidande och är opererad med ileostomi och har endast 1 m tunntarm kvar.
Du beskriver en brännskadeliknande förändring på huden kring stomin och över nedre delen av magen och ned över ljumskarna. Den här förändringen skulle kunna vara en sällsynt komplikation till Crohnsjukdomen som kallas pyoderma gangrenosum (PG). Förändringen bör bedömas av erfaren hudspecialist med den frågeställningen om det inte redan skett. En vanlig angreppspunkt är just kring stomin. Börjar som hudrodnad med små blåsor som kan bilda sår och ge smärtor och ärrbildning.
Om detta hudproblem nu skulle bedömas som pyoderma gangrenosum är det givetvis viktigt att man snarast hittar effektiv behandling, såväl för att få lindring på smärta och obehag i området som för att få så god funktion som möjligt på stomin.
Ytterligare operation för att återskapa en bättre fungerande stomi leder till att ännu mer tarm kommer att gå förlorad vilket kan leda till att kvarvarande tarmyta blir för liten för att klara försörjningen och din mor riskerar att bli beroende av kontinuerlig näringstillförsel via blodet. Det är skälet till att man avråder från kirurgi så länge det inte blir helt nödvändigt.
PG uppfattas som en immunologisk sjukdom där kroppens eget försvar vänder sig mot den egna kroppsvävnaden.
PG kan vara ett mycket svårbehandlat tillstånd där också kunskapen och erfarenheten är begränsad beroende på att det finns så få fall samlade då sjukdomen är så ovanlig.
De behandlingar som finns beskrivna i litteraturen är höga doser kortison och mycophenolate mofetil (t.ex Cellsept), mycophenolate mofetil och cyclosporine (t.ex Sandimmun), tacrolimus (t.ex Advagraf, Prograf), infliximab (Remicade) eller plasmaferes.
I min egen erfarenhet har jag sett bra behandlingsresultat efter selektiv leukocytaferesbehandling (där man tar bort immunologiskt aktiverade vita blodkroppar från blodbanan) som har fördelen av att vara fri från svåra biverkningar.
Jag hoppas att du kan ha nytta av dessa tankar. Om en hudspecialist bedömer att det inte rör sig om PG så bör en erfaren tarmkirurg göra en bedömning av stomin och möjligheten att återskapa en ny stomi med beaktande av risker enligt ovan.

Hälsningar Per Karlén 

1 december, 2011
Hej! Jag har IBS och troligen latent Crohn's enligt min läkare. Jag äter hydrokortisontabletter, 20 mg/dag och har hypotyreos och tar Levaxin. Blodproverna, TSH mm är normala, men jag lyckas inte öka i vikt. Jag väger 48,5 kg och är 169 cm lång. Min fråga är om det kan bero på kortisonet att jag är underviktig. Jag tror jag har läst det någonstans att kortison kan leda till både över- och undervikt. Stämmer det?
Mvh

Svar:
Hej!
Latent Crohn är väl kanske inte ett etablerat begrepp. Endera har man Crohns sjukdom eller inte. Din doktor kan kanske ha uppfattat det så att du sannolikt har sjukdomen men att den för tillfället varit så lågaktiv att den inte kunnat påvisas.
Du tycks ju vara välinställd vad beträffar sköldkörtelmedicinen enligt proverna så det kan inte förklara din svårighet att öka i vikt. Det mest sannolika är att du har ett inflammatoriskt tillstånd i kroppen som nedsätter förmågan att ta upp och/eller bryta ned näring.
Kortisonbehandling är ju en akutbehandling vid inflammation i tarmen men bör inte användas för långtidsbehandling. Tror man att det rör sig om Crohns sjukdom är det rimligt att via utredning försöka fastställa eller avfärda den tanken så att rätt behandling kan insättas. Vid förekomst av inflammatorisk tarmsjukdom finns också en liten överrisk för celiaki=glutenöverkänslighet vilket också bör täckas in i utredningen.
Kortison, som ju är ett kroppseget hormon som produceras i våra binjurar, ges ju för minska inflammation och dämpa ned en överaktivitet i immunsystemet.
En av de vanligaste biverkningarna vid kortisonmedicinering är att vätska ansamlas i kroppen och också att aptiten stimuleras vilket ju leder till viktsuppgång. Detta gäller i den tidiga fasen av behandlingen. På sikt leder ökade kortisonhalter i kroppen till att muskler och andra vävnader minskar i storlek och kroppsvikten kan gå ned men då pratat vi om kortisonbehandling över år vilket i det närmaste aldrig ska behöva bli aktuellt vid behandling av inflammatorisk tarmsjukdom.

Hälsningar Per Karlén 

1 december, 2011
Hej! Min kompis har crohns sjukdom och har nu fått till sig att äta kåvepenin emot en infektion i munnen. Ska ha äta den eller inte?

Svar:
Hej!
Användning av antibiotika kan i vissa fall vara orsak till att inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) bryter ut för första gången eller att en person med känd IBD får ett skov (akut utbrott) av sjukdomen.
Mot den bakgrunden är det alltid viktigt att tala om för läkaren eller tandläkaren att man har IBD och är orolig för att tarmsjukdomen kan försämras. Som alltid vid behandling måste läkaren/tandläkaren väga vad man har att vinna med behandling mot de risker som finns med att avstå eller vänta med behandling. Ibland rör det sig ju om en svår infektion där det kan bli allvarliga konsekvenser av att inte behandla och då blir man tvungen att ta risken men ibland rör det sig om en mer banal infektion där det är klokast att avvakta lite och se om inte kroppen klarar av infektionen utan tillskott av antibiotika.
Bästa avvägning av nytta mot risk brukar man få om den doktor som vill ge behandling rådgör med den doktor som är ansvarig för IBD sjukdomen varefter patienten kan ges bästa möjliga rekommendation Det här är ju inte alltid praktiskt genomförbart men i många fall kan behandling ”för säkerhets skull” undvikas efter en sådan kontakt.
Det går alltså inte att svara entydigt ja eller nej på din fråga utan att veta mer ingående om IBD sjukdomen eller den aktuella infektionen men ovanstående hoppas jag kan vara till hjälp i övervägandet.

Hälsningar Per Karlén 

30 november, 2011
Hej!
Jag är gravid i v.32 och har fått ett skov av Crohns. Blöder mycket från tarmen. Har innan graviditeten behandlats med Humira, med gott resultat i flera års tid. Har tagit asacol i tablettform och rektal lösning i 9 dagar nu. Ingen förbättring, snarare försämring. När är det aktuellt att börja med kortison? Vilken dos brukar man ge gravida? Just nu känns det väldigt jobbigt att föda med dessa tarmbesvär. Hur underlättar man en förlossning för någon med ett aktivt skov?

Svar:
Hej!
Har du påtaglig inflammatorisk aktivitet i tarmen, vilket ju din berättelse stödjer, och inte får hjälp av Asacol (=5-aminosalicylsyrepreparat=5-ASA som t.ex. Asacol, Dipentum, Colazid, Pentasa) vare sig i tablettform eller i lokalbehandling med rektal lösning så är det dags för kortisonbehandling nu.
Vilken behandling man väljer, systemiskt (=för hela kroppen i t.ex. tablettform) eller lokalt (med stolpiller eller rektal lösning) beror dels på var i tarmen sjukdomen sitter och hur stor del av tarmen som är angripen och dels på aggressiviteten i den aktuella sjukdomsyttringen.
Man vill givetvis undvika all medicinering under graviditeten men det finns inga risker förknippade med kortisonbehandlingen, oavsett vilken form man väljer, så du kan tryggt börja behandlingen så snart som möjligt.
Doserna avpassas enligt lokalisation, utbredning och aggressivitet enligt ovan. Samma doser ges till gravida som till icke gravida. Doserna anpassas alltid till minsta möjliga.
Det brukar i det närmaste aldrig vara problem att hejda Crohninflammation under graviditet så du kan vara lugn. Medicinen kommer att ha effekt.
Sen till frågan om förlossningen. Om jag förstått rätt så har du inflammation i tjocktarmen. Om ändtarmen är inflammerad så kräver det alltid en del överväganden om vilket förlossningssätt man ska rekommendera. Risk finns ju alltid för bristningar vid vaginal förlossning och därför bör man överväga kejsarsnitt som vid fall med pågående inflammation i ändtarmen brukar vara att föredra. De här bristningarna kring ändtarmen kan nämligen bli svårläkta med utdragen sjukdomstid vid aktiv Crohnsjukdom.
Du bör därför ta upp den här frågan med din barnmorska och med din mag-tarmdoktor så att planering finns i god tid före förväntad förlossning.

Hälsningar  Per Karlén

28 november, 2011
Hej min man man lider av (morbus crohn) han blev opererad första gången o fick en stomi men man tog inte bort all inflamation .De sa att man ville se om medecinen kunde läka det fast all kortizon behandling hjälpte inte innan och ingen humira och ingen remicate ändå så lämnade man i tjocktarmen vissa delar som var inflamerade...sen så blev han inte bättre och det tog inte lång tid han fick stopp i stomin hela tiden och åkte in akut och blev inlagd hela tiden.värsta tiden av vårt liv.....vi fick slita med att få kontakt med läkaren och de lovade att ringa och vi blev aldrig uppringda och till sist så kom vi fram till kirurgi efter en lång väntan och inflamationen spred sig och ingen medecin hjälpte...så skulle vi få en planerad operation.....när vi kom till operationen så var operation något helt annat än det som hade sagts till oss.....min man klarade inte av alla dess a konstigheter..så kirurgen där var trevlig och sa jag opererar inte på dig idag och jag ska skicka en ny tid till dig så vi kan diskutera vad vi ska göra...vi tyckte det var perfekt......han hörde aldrig av sig och min man led efter 3 månader åkte vi in akut och fick reda på att hela tjocktarmen är inflamerad och att den kan explodera när som helst och då tog man bort hela tjocktarmen...och min lider fortfarande psykiskt....efter det fick han sluta med en viss medecin som heter nexium....fast hans tidigare läkare hade sagt att det är bra att fortsätta med det eftersom min man har tagit det så länge och han mår bra utav det....och att det hjälper ....

Men den nya läkaren sa nej det behövs inte.....efter 2 veckor så började min man känna sura uppstötningar (halsbränn) illamående, ont i maen sa han och han hade ingen aptit vi visste inte vad problemet var och plus att han tar antideppressiva medel och sömnmedel och hatar sjukhus och al lt som hänt där.....

vi gick på 2 olika kont! roller där vi sa vad problemet är men läkaren sa ja det är inget allvarligt säkert....men eftersom vi hade varit hos kirurgen eftersom vi ville konsultera honom om den sista biten av ändtarmen som är kvar om det någonsin kommer att gå att sy ihop tunntarmen med den..och han saefter att han undersökte att det inte går......och han sa då att vi borde prata med gastro o be de att ordna en gastroskopi eftersom provresultaten visade att det var trångt......så nu har vi fått de och det visar sig att han har magkatarr och även nån sort bakterie och nu så fick han en kur nexium.....
om han hade nexium kvar hade han då kunnat få denna magkatarr ?
han har lidit av sin sjukdom under hela sitt liv ända sen 14 års åldern och han har tagit nexium i över 20 år varför stoppade man den medecinen tror du? snälla jag vill bara förstå varför

och en fråga till tack...vad innebär det att han ulciriös kolit (morbus crohn) och magkatarr.

tack för din tid.

Mvh

Svar:


Hej!
Det var många frågor men jag ska försöka bena upp det.
Din make har inflammatorisk tarmsjukdom (=IBD). Det finns två olika av den typ som kan ge sår i tarmslemhinnan.
Den ena heter ulcerös kolit vilket betyder sårig tjocktarmsinflammation. Den sjukdomen kan således bara finnas i tjocktarmen.
Den andra sjukdomen heter Crohns sjukdom eller Morbus Crohn. Namnet har sjukdomen fått efter den läkare som en gång i tiden beskrev sjukdomen. Här rör det sig om inflammation som kan förekomma såväl i tunntarmen som i tjocktarmen och i mer sällsynta fall också i magsäck och matstrupe.
Det som mer skiljer sjukdomarna åt är att inflammationen vid Crohns sjukdom ofta inte håller sig endast till bara slemhinnan utan kan tränga igenom också muskelväggen och utsidan av tarmen medan inflammationen vid ulcerös kolit endast håller sig till slemhinnan.

Din make hade inflammation i tjocktarmen och den var av Crohntyp. Om jag förstått rätt så behandlades din make med olika mediciner inkluderande kortison, Remicade och Humira utan att bli så mycket bättre. Man gjorde då en så kallad avlastande stomi, d.v.s. man opererade och delade tarmen ovanför den del som var inflammerad. Den sista delen av den friska tarmen fördes genom tarmväggen, vändes ut och in som en polokrage och syddes fast i huden. Det här är en metod som används för att behandla envis tarminflammation och ibland så lyckas man att få inflammationen att läka ut och kan senare lägga ihop tarmen igen.
Nu lyckades inte heller denna kirurgiska behandling och din make blev sämre och man tvingades att operera bort tjocktarmen men lämnade då ändtarmen kvar efter att den sytts ihop inåt.
Tanken med att lämna ändtarmen kvar var att se om den kunde läka ut med läkemedel som man tillför som stolpiller eller små lavemang. Om detta lyckas så kan sista delen av tunntarmen anslutas till ändtarmen och patienten kan tömma tarmen som vanligt igen.
Nu har tydligen inte heller det lyckats och ändtarmsstumpen är ständigt inflammerad. Om det är mycket problem med den så kan den opereras bort och analöppningen får läka samman men om besvären därifrån är måttliga kan också ändtarmen lämnas utan operation. Att operera bort ändtarmen om den stått inflammerad länge kan vara svårt då vävnaden omkring kan ha kladdat ihop och riskerna för komplikationer ökar då.
Din make och du tycks ju inte ha fått begriplig information under den här sjukdomens alla faser och det är beklagligt. Det är mycket viktigt att patient och närstående känner sig fullt informerade och har förtroende för sina doktorer. Du beskriver ju fint hur frustrerande det blir om patienten har känslan av att bara vara ett offer.
När det gäller de här sura uppstötningarna och problemen från magen så kan det vara så att det finns en Crohnaktivitet med sårbildning i magsäck eller matstrupe men det är som sagt ovanligt. Det kan också finnas återkommande sårbildning i tolvfingertarmen eller magsäcken och i så fall måste de bakterier som ligger bakom behandlas bort.
Det kan också vara så att din make har återkommande återflöde av surt maginnehåll upp i matstrupen som då kan ge inflammation i matstrupens slemhinna (=esofagit). Katarr är ett begrepp som används ibland och som betyder inflammation. Med magkatarr menas således inflammation i magsäckens slemhinna. Den diagnosen kan man alltså inte sätta om man inte gjort undersökning av magsäcken med t.ex. gastroskopi och tagit vävnadsprover som vid undersökning i mikroskop visat sig innehålla inflammerad vävnad.
Nexium är ett läkemedel som blockerar produktionen av saltsyra mycket effektivt. Samma effekt fås med Omeprazol. Om din make har så stor nytta av detta medel så finns det säkert en förklaring i alla de utredningar som redan är utförda. Be om denna förklaring vid kontakt med din makes mag-tarmdoktor.

Hälsningar Per Karlén 

24 november, 2011
Hej! Jag har haft problem med magen tidigare.Legat inne, gjort flera undersökningar, konstaterat att jag hade tjocktarmsinflammation i övre delen av tarmen. Fick nu feber igen 39,5. Detta gick hastigt. Nästa dag är jag så gott som feberfri igen. Men har magsmärtor och grön slemmig avföring. Aka tillägga att det var ca ett år sen jag var inlagd, men har inte varit hundra bra sen dess. Har även små infekterade sår på ben, armar och rygg. Ledvärk. Jag undrar finns det samband och vad tror du att det är för fel på mig. Fick för 2 v sen bältros. Fick medicin så det känner jag inte av mer, men jag vill bli frisk.

Svar:
Hej!
Om man har konstaterat att du har inflammation i övre delen av tjocktarmen och du nu har feber och magsmärtor och slemmig avföring så låter det ju som att du kanske har Crohns sjukdom. Om det var den misstanken som man hade när du var inneliggande och man konstaterade tarminflammation så bör du rimligen ha fått så väl information som också behandling.
Ledvärken skulle ju kunna ha samband med eventuell Crohnsjukdom då ju 10-20 % av patienterna med inflammatorisk tarmsjukdom drabbas av ledinflammation (ofta stora-medelstora leder som drabbas och leder till ömhet och stelhet som brukar försvinna restlöst efter 2-3 veckor).
Beställ tid hos din ansvariga mag-tarmdoktor och be om information och behandling. Om det rör sig om Crohns sjukdom så återkommer den om du inte får adekvat behandling. Tyvärr är det sällan så enkelt att man kan säga i förväg vilken behandling som kommer att vara den bästa för just dig men det får man utpröva och börjar då ofta med ett medel ur gruppen 5-aminosalicylsyra (=5-ASA, t.ex Asacol, Dipentum, Mesasal, Pentasa).
Om det är Crohns sjukdom som du drabbats av så finns det i dag effektiva mediciner som rätt använda kan hålla inflammationen borta i de allra flesta fall.
Hälsningar Per Karlén

21 november, 2011
Hej Per! Min son 20 år har gått hos Dig på Sös han har haft Crohn sedan 10 åå.behandlas nu med Salazopyrin En 500mg 2x2.Jag bokade en tid till honom på Sös godkännt av honom han hade haft känning av hjärtat,hjärtklappning två tillfällen det sa jag till ssk på Sös.Annars mår han bra.
Blodprover har tagits och de var bra förrutom något proteinprov,oklart vilket .Härtat blev inte lyssnat på.Min fråga är dr. hade sagt att nu kunde tabletterna sättas ut heltpå en vecka nedtrappningsschema. Är det nya rön?
Sonen har godkännt att vi kollar upp detta vi är ju måna om att han skall fortsätta må lika bra som nu.
Mvh 

Svar:
Hej!
Har hjärtklappningen varit påtaglig så bör den utredas. I mycket sällsynta fall så kan Salazopyrin ge hjärtsäcksinflammation men det kommer nog knappast sent i medicineringsförloppet.
Varför man här tydligen valt att sluta med Salazopyrin utan att vidare utreda hjärtproblemen är svårt för mig att förstå utan att veta mer om de närmare omständigheterna.
Det protein du nämner skulle kunna vara calprotectin som är ett avföringsprov där man mäter förekomsten av detta kalciumbindande protein som finns i vissa vita blodkroppar och som är ökat vid pågående inflammation i tarmen.
Om nu detta calprotectin var ökat vid provtagningen kanske att men gjort tolkningen att Salazopyrin var otillräcklig medicinering och bytt mot annat. Detta är dock rent spekulativt.

Hälsningar Per Karlén

16 november, 2011
Hej.
En fråga angående vår dotter som är gravid och ska få barnet runt 22 jan. 2012. har haft Crohns sedan 10 års ålder.
Hon har behandlats med Humira i ca 3 år och avslutade den behandlingen inför graviditeten.
Nu har hon förmodligen fått tillbaka sin Crohns, har diarre på morgonen får gå på toaletten 2-3 ggr. I dag klagar hon över smärtor i magen också. Hon har också tappat ca 2 kg i vikt sista tiden.
Hon har försökt att få kontakt med sin mag och tarmläkare i Malmö men han var inte anträffbar förän den 7 dec.?? Men hon fick prata med en sköterska, och bad själv om att få lämna ett avföringsprov.
Min fråga är vilken typ av medicin kan hon ta nu under sin graviditet.
Hon arbetar i butik och står hela dagar och har även tunga lyft.
Hur ställer sig försäkringskassan till en sjukskrivning av gravida som har Crohns sjukdom. Undrar en orolig blivande mormor.

Svar:
Hej!
Din dotter har behandlats med Humira mot Crohns sjukdom i 3 år men man har valt att sluta med behandlingen inför graviditeten.
Humira tillhör de mediciner som kallas TNF-alfa hämmare som också kallas ”biologisk behandling”. De här medicinerna innebar ett medicinhistoriskt genombrott när de började användas för drygt 10 år sedan. För första gången hade man här, efter att kunskapen om den inflammatoriska processen ökat, lyckats att få fram en medicin som prickskjuter in i den inflammatoriska kaskaden och i detta fall med hjälp av en specifik antikropp neutraliserar effekten av ett av de äggviteämnen som är högt uppreglerad i styrningen av inflammationen. Resultatet blir i bästa fall påtagligt minskad inflammation.
I din dotters fall hade man uppenbarligen fått god effekt utan bieffekter och därför fortsatt i 3 år. Liksom för alla nya mediciner saknas det data som visar eventuella risker med att använda den här typen av medicin under graviditet. Den informationen fås allt eftersom man samlar in uppgifter om hur det går för de kvinnor som ”tvingats” att använda medicinen för att graviditeten över huvud taget ska kunna genomföras.
En del data har publicerats beträffande användningen av dessa TNF-alfa hämmare vid graviditet. Mängden data är inte så stor att man säkert kan uttala sig om eventuella risker men inget har ännu framkommit som indikerar risker vare sig för barn eller mor vid fortsatt användning av medicinen under graviditet.
Den här kunskapen måste således vägas in när man ger råd om medicinering under graviditet. I din dotters fall är det givetvis viktigt med snar kontakt med ansvarig mag-tarmdoktor för bedömning av tillståndet och ställningstagande till eventuell behandling. Den här bedömningen utförs mot bakgrund av hur sjukdomen tidigare uppträtt, utbredning, aggressivitet och inflammationstyp samt hur tillståndet ser ut för tillfället. Utifrån detta och ibland, om det bedöms nödvändigt, möjligen försiktig undersökning av tarmen ges råd om eventuell behandling.
Kortisonpreparat kan användas utan risker för graviditeten om det blir nödvändigt.
Om de nu aktuella diarréerna bedöms orsakas av Crohninflammation kan sjukskrivning ske på vanligt sätt under Crohndiagnos och i bedömningen ingår då långt framskriden graviditet och fysiskt tunga arbetsuppgifter.
Om de nu aktuella problemen kan kontrolleras med enkel medicinering men arbetet för din dotter blir för tungt finns ju möjlighet att med Försäkringskassan diskutera havandeskapspenning som kan utgå under slutet av graviditeten enligt särskilt regelverk om arbetet är fysiskt krävande och innebär tunga lyft och omplacering inte varit möjlig.

Hälsningar Per Karlén

6 november, 2011
Hej , vi har en son som har haft Morbus crohns sjukdom nu i 4 år.
Han Remicade behandlas var 6:e vecka.
Han går på 2 :dra antibiotika kur under 6 v. Han orkar inte gå till sin praktikplats.Han hostar ont i halsen, lite feber.och mycket trött. det tar på honom.
Han orkar inget, men försöker ändå att gå ut och gå och cykla. Kan det möljigen vara fel på något annat organ i kroppen . han blir bara svagare i sin kondition .
Tacksam för svar

Svar:
Hej!
Er son behandlas med Remicade mot Crohns sjukdom. Eftersom han får behandling var 6:e vecka i stället för det som är vanlig rutin var 8:e vecka så antar jag att behandlingen har haft avtagande eller otillräcklig effekt och att man nu försöker få bättre verkan. En orsak till hans avtagande kondition och trötthet kan ju således vara tilltagande inflammatorisk aktivitet i sjukdomen.
Ni beskriver ju dock också halsont, hosta och feber. Det här kan ju svara mot en luftvägsinfektion men man måste också väga in att det kan röra sig om bieffekter av Remicadebehandlingen. Jag förutsätter att laboratorieprover följs regelbundet.
Om det nu skulle visa sig att det är en bieffekt av Remicade så kan man tänka sig att t.ex. en övre eller nedre luftvägsinfektion och/eller lungsäcksinflammation förklarar bilden.
Det är viktigt att ni här har en dialog med er sons mag-tarmläkare och att ni får en rimlig förståelse för hur hans sjukdomsbild kan förklaras.

Hälsningar Per Karlén 

5 november, 2011
Min son som är 25 år har fått crohns sjd. (Nyupptäckt)Fick efter coloskopi börja med pentasa. Efter provsvar från coloskopi nu även fått imurel och kortison. Ska också fortsätta med Pentasan. Brukar man börja med Imurel direkt utan att prova andra läkemedel först? Har också läst att Pentasa ges främst vid ulcerös colit.

Svar:
Hej!
Det är riktigt att bevisen för god effekt är starkare när det gäller behandling av ulcerös kolit med Pentasa (läkemedel av typen 5-aminosalicylsyra= 5-ASA) än när det gäller behandling av Crohns sjukdom. Många patienter har dock mycket god effekt av Pentasa även vid Crohns sjukdom och det finns dokumentation även här.
Hur man behandlar med läkemedel vid inflammatorisk tarmsjukdom är beroende av en mängd faktorer som var sjukdomen har drabbat, hur stor del av tarmen, hur aggressiv inflammationen bedöms vara, hur det ser ut vid endoskopiundersökningen, hur laboratorieproverna ser ut, hur gammal patienten är, om patienten har andra sjukdomar och kanske andra mediciner, om allmänpåverkan ses o.s.v.
I din sons fall så har man först börjat med Pentasa och sedan lagt till Imurel (=Azatioprin) och även kortison. Bedömningen är då sannolikt att det rör sig om en inte helt begränsad utbredning och att aggressiviteten i sjukdomen kräver en kraftfull behandling och att tillräcklig effekt inte kunde ses med endast Pentasa. Kortisonet ges för att få akut verkan snabbt i väntan på att effekten av Imurel ska byggas upp. Imureleffekten kommer smygande men full verkan ses i genomsnitt först efter tre månader.
Med den sannolika bakgrund som jag skissat förefaller den här valda behandlingen att vara fullt rimlig.
Det är viktigt att snabbt få kontroll på inflammationen och vara aggressiv med behandlingen från start för att kanske senare kunna minska.

Hälsningar Per Karlén

4 november, 2011
Hej
Jag har Crohns sedan två år tillbaka. Medicineras med Puri-Nethol och är just nu inflammationsfri. Alla prover ser bra ut, Kalprotectin under 50 och normal blod- och leverstatus. Mitt enda problem är att jag är så trött. Oavsett hur mycket jag sover så är jag trött mer eller mindre konstant. Har också koncentrationssvårigheter, är glömsk och har ibland tankestopp. Finns bot? Jag lever hälsosamt, äter och sover bra och motionerar. Jag vet inte vad jag annat kan göra. Finns någon medicinsk behandling mot denna trötthet?

Svar:
Hej!
Trötthet är ju alltid lite svårt då det kan förklaras av så många orsaker. Du har också koncentrationssvårigheter och upplever dig som glömsk och med tankestopp ibland.
Givetvis bör du be din doktor om undersökning och utredning angående onormal och oförklarlig trötthet.
Underfunktion i sköldkörteln är en orsak till trötthet men det bör man väl rimligen ha kontrollerat (enkelt blodprov). Nedsatt hjärtfunktion och kronisk infektion bör uteslutas. Vidare är missbruk en vanlig orsak, men du skriver ju att du lever häsosamt, och också depression. Allt detta och mycket annat bör man beakta vid samtal och kompletterande undersökningar sedan göras.
Det som också måste beaktas är möjligheten av medicinbiverkan. Finns även andra mediciner än Puri-nethol med i bilden?
Om man inte hittar någon specifik rimlig förklaring till dina besvär så kan man göra en tillfällig utsättning av medicinen för att värdera resultatet. Helst dock inte mer än två veckor.

Hälsningar Per Karlén

3 november, 2011
Hej. Är en 50 årig kille som fick diagnosen Cronh för 7 månader sedan. Har fått ett stort dilemma. Det hela började 2009 då man plöstligt upptäckte att jag hade förhöjt Psa värde 8,8 som sedan gick upp o ner emedans jag hade smärtor i magens nedre del. Denna smärta trodde jag berodde på den troliga prostatiten då man i 2 biopsier inte funnit cancer i prostatan. när jag så blev kamerundersökt visade det sej att jag hade crohns ock läkaren menade på att det magonda inta alls berodde på prostatit. Jag genomgick behandling med prednosolon och numera entocort. I slutet av prednosolon behandlingen nu i september togs ett nytt Psa som visade 12.5 och nu är jag väldigt orolig, jag har läst o hört så många olika svar om huruvida inflammationer i kroppen eller infektioner kan på verka Psa värdet och vill verkligen hoppas att det förhöjda Psa värdet kan bero på Crohns så mina frågor är , är där någon koppling ? kan chrons exempelvis utlösa prostatainflammation eller på annat sätt påverka Psa värdet till höjning o sänkning ?

Svar:
Hej!
Nej, Crohninflammationen anses inte kunna påverka PSA-värdet och inte heller ge prostatit.
Det här med PSA-värdet (PSA=prostataspecifikt antigen)och dess bedömning är ju som du nu säkert vet lite besvärligt eftersom PSA-värdet kan vara förhöjt inte bara vid prostatacancer utan också vid godartad förstoring av prostata, prostatit (=inflammation i prostata), urinvägsinfektion och efter undersökning av urinröret och urinblåsa med instrument (cystoskopi). PSA stiger hos många män över medelåldern med stigande ålder sannolikt beroende på att prostatakörteln tillväxer. Det är alltså svårt att veta när ett PSA-värde bör utredas vidare. Därför använder man nu den s.k. PSA-kvoten.
PSA som är ett äggviteämne som finns i prostatan och som i små mängder spiller över till blodet finns dels i en fri form och dels i en form som är bunden till äggviteämnen. Vid cancer i prostatan ses mindre av den fria formen och kvoten mellan dessa former säger oss alltså mer än mätningen av ”bara” PSA. Man kommer att mäta denna kvot och kanske, med ledning av detta värde, göra ytterligare undersökningar för att på så sätt kunna säga om ditt förhöjda PSA-värde är ”falskt” förhöjt eller inte.

Hälsningar Per Karlén 

2 november, 2011
Min make insjuknade i Crohn 1993 och har sedan dess ätit Salazuporin. År 2000 insjuknade han igen. Då höjdes dosen på Salazuporin till 3 tabl. 2 ggr dag. År 2003 var det dags igen. Efter en tids sjukhusvistelse då han kom hem fick han tillägg på medicin med Imurel 4 tabl dag. Dessa har han ätit sedan år 2003I samband med detta fick han svårt med andningen vid fysiskt arbete. Har varit på Torax och fått bekräftat att han har små fläckar på ena lungan samt50% syresättning.
Kan detta bero på medicineringen MVH BA 

Svar:
Hej!
Din make har ätit Salazopyrin i ökande dos mot Crohns sjukdom i 18 år och med tillägg Imurel sedan 8 år.
Om de lungförändringar som din make nu drabbats av har samband med medicineringen är ingen lätt fråga att besvara.
Salazopyrin kan ge olika typer av lungförändringar men det är mycket ovanligt (ca 1/1000 till 1/10000 kan möjligen drabbas) så det kanske är en möjlighet beroende på hur de här ”fläckarna” ser ut. Det är dock så ovanligt att man inte utan vidare kan utgå ifrån att det är biverkningar av Salazopyrin utan måste utreda andra möjligheter. Det torde vara mer sannolikt att det rör sig om andra orsaker.
När det gäller Imurel kan även det preparatet ge lungförändringar men det är om möjligt ännu mer ovanligt.
Det är inte bara så att det är mycket ovanligt med lungpåverkan som komplikation till den här medicineringen. Om den tendensen skulle finnas hos din make så är det mer sannolikt att biverkningarna skulle ha kommit tidigare i medicineringen och inte efter så här lång tid.

Hälsningar Per Karlén

31 oktober, 2011

Hej! Är 30-årig kvinna och fick diagnosen Crohns 2004. Började med hemorojder och fistel. Efeter op behandlades jag med Asacol och Inolaxol under flera år. Utan Inolaxol blir det tvärstopp och får förstoppning. Har de senaste två åren behandlats med Remicade och blivit mycket bra av det. Innan läckte det från tarmen men detta slutade iom remicade. Nu har jag slutat sedan 2 månader med Remicade då jag planerar graviditet. Har de senaste veckorna blivit sämre. Mycket blod i samband med tömning och magknip i samband med matintag eller hunger. Har ingen bra kontakt med läkare på min hemort och han har inte tid att träffa mig eller prata i telefon så genom sköterska har jag nu fått beskedet att jag bör äta budenofalk. Detta känns inte alls bra. Går just nu i terapi och mår ganska dåligt och är allmänt stressad. Gått ner i tid och arbetar 80 % men är inte sjukskriven. T ror min försämring beror på att jag mår pyskiskt sämre samtidigt som jag slutade med remicaden. Har även aldrig fått några kostråd. Så min fråga är om du tycker det låter rimligt att äta budenofalk? Vad kan det orsaka för biverkningar? Ska jag kräva att bli undersökt? Lämnade avföringsprov för ett tag sedan och det visade på aktivitet. Mvh

Svar:

Du skriver inget om hur behandlingen med Imurel=Azatioprin gick men jag utgår ifrån att du inte tålde den medicinen alternativt inte fick tillräcklig effekt trots optimering av dosen. Du skriver inte heller om hur/var du opererats.
Om det nu är så att du efter att ha haft det besvärligt en lång tid kommit till ro med fungerande Remicadebehandling ser jag inte varför du skulle sluta med den medicinen. Kanske är det till och med så att den medicinen är just själva förutsättningen för att du ska bli gravid och att graviditeten ska gå bra!
Självklart så har jag full förståelse för oron över att behöva medicinera när du önskar och planerar graviditet men hur ser alternativet ut?
När det gäller Remicade och graviditet saknas givetvis studier men det finns en hel del rapporter och sammanställningar i litteraturen från andra i liknande situation som du och som blivit gravida under pågående behandling. I dessa rapporter kan man inte se någon skillnad i graviditetens utfall om man jämför med graviditeter som inte blivit utsatta för läkemedlet.
Man kan däremot visa på ett sedan mycket länge känt faktum, nämligen att det enda som negativt tycks påverka utfallet av graviditeten är om kvinnan hade påtaglig aktivitet i sin Crohnsjukdom vid befruktningen.
Många gånger är det så att kvinnan oroas mer av inflammatorisk aktivitet i tarmen och vad den kan ställa till med när det gäller att förhindra eller störa en önskad graviditet än den oro som kommer av att fortsätta med den medicin som kanske är en förutsättning för graviditeten.
Mitt råd är att du diskuterar det här ånyo med din mag-tarmdoktor.

Hälsningar Per Karlén

31 oktober, 2011

Hej!
Jag är 42 år och har haft Crohns i ca 20 år, opererade bort 50 cm av trjocktarmen för 9 år sedan och har haft några skov sedan dess. Jag har ätit 200mg/dag Imurel de seanste 6 åren men nu funkar inte det längre utan jag har fått ett nytt skov och ska nu prova Remicade. Det sjukhus jag går på behandlar inte med aferes men jag kan bli remitterad om jag vill. Är så i valet och kvalet vad gäller bieffekter men har ändå bestämt mig för att prova Remicade i alla fall. Vad är din erfarenhet av Remicade? Kan du tipsa mig om någon bra sida där man kan ta del av ny forskning vad gäller Crohns?

Svar:
Hej!
Du har fått inflammationsgenombrott efter 6 år i remission (=fri från aktuell inflammation) med Imurel=Azatioprin. Många gånger kan man då uppnå remission igen med doshöjning av Imurel om det finns utrymme för det vilket framgår av svaret på dina blodprover. Ibland kan man se inflammationsgenombrott efter att 5-ASA dosen minskats (5aminosalicylsyra=grundläggande behandling med preparat som t.ex. Asacol, Colazid, Dipentum, Pentasa). Medicinen 5-ASA förlångsammar nämligen nedbrytningen av Imurel och om 5-ASA dosen minskas så kan således effekten av Imurel minska sekundärt.
Har man fått så här fin effekt av Imurel under så lång tid är det ovanligt att det inte går att komma tillbaka i remission igen med samma medicin.
Remicade började vi använda 1997 så erfarenheten är nu stor och mängder av rapporter finns i den medicinska litteraturen. Den här typen av läkemedel innebar ett medicinhistoriskt genombrott då man nu för första gången kunde ”prickskjuta” in i det immunologiska system som driver inflammationen. Medicinen består av en antikropp som sätter sig på en av de viktigare äggviteämnena (TNF-alfa) som kommer ut ur den vita blodkroppen när den når fram till inflammationshärden i tarmen. När antikroppen har fastnat mot TNF-alfa kan den inte signalera till andra komponenter i systemet och då bryts inflammationen.
Det här fungerar bra för många patienter som kan få upprepade behandlingar och på så sätt förbli i remission över lång tid. Behandlingen ges som ett dropp in i blodet under ca 1 timme och om man får effekt upprepas behandlingen en gång varannan månad.
Den här inflammationsprocessen är också mycket viktig för vår överlevnad då den känner av vad som kommer in i tarmen och bestämmer om det ska kastas ut eller godkännas för upptag in i blodet. Om den här inflammationsprocesen blockeras för hårt så uppstår ökad risk för att vi ska drabbas av infektioner och tumörer vilket är baksidan av myntet.
Via ccfa.org (crohns and colitis foundation of america) som är den amerikanska patientorganisationens hemsida kan du länka dig vidare till det mesta inom inflammatoriska tarmsjukdomar. Allt är inte bra men det mesta är seriöst.

Hälsningar Per Karlén

31 oktober, 2011

Hej
Jag har crohns sjukdom och äter imurel se´dan flera år tillbaka. Jag vet att man bör vara försiktig mot solljus när man äter medecinen men gäller det även annat intensivt ljus? Jag ska göra en IPL-behandling men har inte fått något svar från min gastromottagning.
Mvh 

Svar:
Hej!

Ytterst få personer som medicinerar med Imurel=Azatioprin är mer känsliga för solens ultravioletta ljus än de var utan medicinen. De allra flesta märker inte av någon särskild känslighet. Solning i solarium kan dock ställa till med ordentliga hudskador vid samtidig Imurelbehandling. Det är också möjligt att solljusexposition ligger bakom den ökade risken för godartade hudtumörer som kan ses vid Imurelbehandling.
Solens ultravioletta ljus har kortare våglängd än det synliga ljuset och definieras som våglängd mellan 100 till 400 nanometer. Medicinens molekyler som finns i huden kan ta upp det här ljuset och aktiveras vilket leder till hudskadan. Samma effekt kan man se efter vissa antibiotika (så kallade Tetracykliner).
Du funderar nu på att genomgå så kallad IPL-behandling (Intense Pulse Laser) som är en metod som används i kosmetisk hudvård för att ta bort små synliga blodkärl, tatueringar och pigmentfläckar på huden. Man använder en högeffektlaser med våglängd mellan 515-1200 nanometer i mycket korta pulser. Man söker hög effekt men lite energi för att få en förångning av det helt yttersta hudlagret.
Om denna våglängd kan ge mer hudskador för patienter som använder Imurel vet jag faktiskt inte och jag hittar heller ingen information om detta. En expert på laserljus menar dock att det är högst osannolikt att den här längre våglängden skulle kunna ge liknande effekter som det ultravioletta ljuset vad beträffar aktiveringen av medicinen i huden..
Den som är ansvarig på den klinik som du vänder sig till kanske kan svara på om det är riskfritt att utsätta sig för IPL-behandling vid samtidig Imurelbehandling. Det kan ju vara klokt att pröva på en liten undanskymd hudyta.

Hälsningar Per Karlén


18 oktober, 2011
Det är så att min mamma har Chrons sjukdom och har haft det sedan 1978, men på senare tid har hon fått problem med andningssvårigheter och alla tester som tagigits har inte visat någonting utan allt ser jättebra ut. Så min fråga till dig är om detta kan ha något med Chrons att göra?
MVH 

Svar:
Hej!
Crohns sjukdom är en inflammatorisk tarmsjukdom som kan drabba hela tarmen, allt från munslemhinnan till ändtarmen. Oftast sitter inflammationen i sista delen av tunntarmen och/eller i tjocktarmen. Det är ovanligt att mun, matstrupe eller magsäck angrips men den högre upp liggande tunntarmen blir ibland inflammerad.
Nu skriver du inte någonting om var i tarmen din mor drabbats av Crohnsjukdomen, vilket har betydelse för såväl symptomyttringar som medicinering.
Direkt samband mellan Crohnsjukdomen och andningssvårigheter finns inte men indirekt finns det en mängd olika möjliga kopplingar. Crohninflammationen kan ju drabba, inte endast slemhinnan utan hela tarmväggen och således ge inflammation även på tarmens utsida. Om den inflammationen ligger emot andra organ så kan de drabbas.
Medicinering kan ibland ge komplikationer som kan förklara.
Att proverna inte visar något betyder inte att det inte finns någon pågående inflammation. Vissa patienter reagerar med förhöjning i sina prover för bara en liten inflammation medan andra inte reagerar trots omfattande inflammation.
Din mors mag-tarmläkare bör kunna göra en bedömning av hela bilden.

Hälsningar Per Karlén

19 september, 2011
Hej!

Jag är en tjej på 32 år som har Chrons sjukdom. Tidigare har jag inte haft särskilt stora besvär så jag har inte behövt äta mediciner. Sedan en månad tillbaka har jag dock mått sämre och förra veckan fick jag åka in på akuten där de trodde att det delvis var stopp i tunntarmen pga inflammationen.

Min läkare vill att jag börjar med Entocort och Pentasa Sachet. Det som oroar mig är att jag nyligen fått veta att jag är gravid i vecka 10 och jag är mycket orolig för att medicinerna kan skada barnet. I så fall skulle jag må dåligt resten av mitt liv!

Samtidigt vill jag så klart må så bra som möjligt i min sjukdom också - men utan att ta några risker för barnet. Vad ska jag göra?

Enligt den information jag hittat om Pentasa så bör man undvika det under graviditet "om det är möjligt". Hur ska jag kunna avg öra om det är "befogat" att ta medicinen eller inte (har två barn sedan tidigare och har alltid mått bra under graviditeterna så det kanske blir bättre av sig själv även nu)? Och hur är det egentligen med Entocort? Min läkare säger att dessa mediciner är OK, men jag känner mig ändå väldigt osäker och skulle vilja ha en "sekond opinion".

Hoppas att du kan ge mig svar. Om man bör undvika någon av dessa preparat, finns det någon "mildare" medicin som är att föredra?

Tacksam för svar!

Svar:

Hej!
Du kan vara helt lugn. Omfattande erfarenhet finns med de här medicinerna och de räknas idag som säkra vid graviditet.
Liksom alla mediciner så sker ju inte utprovningen med patienter som är gravida utan erfarenheten byggs upp genom att patienter som använder medicinen blir gravida och att erfarenheterna samlas och publiceras.
När det gäller Pentasa och liknande mediciner som baseras på 5-aminosalicylsyra (5-ASA) finns idag övertygande erfarenhet från många graviditeter som entydigt visar att det inte finns någon ökad risk för vare sig foster eller kvinna och detsamma gäller kortisonpreparat som Entocort.
Det är ju dock klokt att diskutera igenom de här frågorna med sin mag-tarmdoktor innan en planerad graviditet så att den tänkta medicineringen är utprovad i god tid om möjligt.
Mönstret från dina tidigare graviditeter där du blivit bra brukar oftast upprepas så det är det mest sannolika på sikt. Uppenbart har ju nu din mag-tarmdoktor bedömt att du har inflammatorisk aktivitet som kräver medicinering och det är då tryggt att veta hur bedömningen som baseras på genomgångna graviditeter ser ut.

Hälsningar Per Karlén

16 augusti, 2011
Hej!
Jag har Crohns sjukdom(konstaterades förra året).Opererades februari 2011 då en bit tjock+tunntarmn tagits bort. april 2011 stelopererades jag i längryggen. Slutet av maj fick jag campylo bakterie och med för det.
Då hade jag buksmärtor och jag insattes för Imurel samt Endocord(äter efter ryggop. även Pentasa). Har ej fått riktigt svar på:Hur påverkar/eller påverkar Imurel läkningsprocessen i diskarna samt höften, där benmassa tagits?
Ortopeden kunde ej ge riktigt svar ej heller min magläkare!

Svar:

Hej! 
Du har således Crohnsjukdomen som i ditt fall, om jag förstått rätt, drabbat övergången mellan tunn- och tjocktarm, s.k. ileo-caekal utbredning (ileum=sista delen av tunntarmen, caekum=första delen av tjocktarmen). Du har nu opererat bort den här övergången som är en ventil som portionerar ut tarminnehållet successivt till tjocktarmen.
Efter en sån här operation så återkommer inflammationen i kvarvarande tarm i mycket hög utsträckning bara inom ett år. Du har fått Imurel=Azatioprin för att hålla inflammationen borta. Effekten av medicineringen brukar man kontrollera med kolo-ileoskopi (undersökning av tjocktarmen och sista delen av kvarvarande tunntarm med en fingertjock, styrbar slang med en kraftig ljuskälla i spetsen) redan efter något halvår för att vara säker på att inte ny inflammation är på gång. Medicineringen måste ju då justeras.
Du har nu också stelopererats i ländryggen och man har tagit ben från höften.
Du frågar nu om Imurel skulle kunna påverka läkningsprocessen i höften efter att ben avlägsnats där eller läkningen i diskarna i ryggen.
Om Imurelbehandlingen sköts som den ska skötas med återkommande blodprover och allt ser bra ut så finns ingen anledning att misstänka att den medicineringen skulle kunna påverka läkningsprocessen i skelettet.
Däremot skulle man kunna tänka sig att en längre tids medicinering med Entocort som är ett kortisonpreparat skulle negativt kunna påverka denna läkningsprocess. Det är därför viktigt att noga överväga om den medicineringen är nödvändig för dig.

Hälsningar Per Karlén

15 augusti, 2011
Har Chrons sjukdom, har nu fåt slem och lite klart blod i avföringen. Kan det betyda skov?

Hej!
Crohns sjukdom kan vara lokaliserad såväl i tunn- som tjocktarm. Om sjukdomen är aktiv i nedre delen av tjocktarmen så kan det yttra sig som klart blod i avföringen, d.v.s. tala för att du har aktiv sjukdom där. Även andra orsaker kan ge klart blod och du bör söka dig till din mag-tarmdoktor för att snarast få en undersökning till stånd.

Hälsningar Per Karlén

13 augusti, 2011
Hej,

Jag fick Crohns sjukdom för 1.5 år sedan. Jag har haft ont i magen kanske 3 gånger sedan dess, och blod på pappret ungefär en gång varannan månad. Dvs, inget som påverkat mitt liv särskilt mycket. Bör jag gå på kontroll snart? Jag minns inte riktigt vad min diagnos sa, men det lät på doktorn som att det inte var en allvarlig variant av Crohns. Men jag blev ändå orolig nu när jag hörde om en vän som råkat få Crohns som talade om stomi, med mera. Jag har ju inga problem egentligen, men jag vill vara på den säkra sidan...

Svar:

Hej!
Grunden för all korrekt behandling av inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) är att patienten är och känner sig välinformerad om sin sjukdom. Hur den kan yttra sig och hur den kan behandlas. De flesta av oss reagerar i början med chock och undanträngning av information när vi får en sådan här diagnos och informationen måste därför upprepas och fördjupas.
Jag tycker att det låter som att du behöver just upprepad och fördjupad information om din sjukdom.
Crohns sjukdom kan ju sitta såväl i tunn-som tjocktarm och faktiskt, om än mycket sällsynt, även i magsäck och matstrupe. Inflammationen omfattar inte endast tarmens inre yta, slemhinnan, utan även de muskellager som omger slemhinnan. Sjukdomen kan yttra sig på en mängd olika sätt beroende på var i tarmen den drabbar och hur intensiv den är. Vissa patienter har inflammationsepisoder (s.k. skov) som kommer och går medan andra har mer kronisk inflammation. Lokalisation, intensitet och inflammationstyp kommer således att avgöra hur sjukdomen ska behandlas.
Du ser blod ibland vilket talar för att sjukdomen är aktiv i tjocktarmen åtminstone. Tjocktarmen ska vara undersökt med s.k koloskopi (fingertjock slang som kan styras utifrån och som är försedd med en stark ljuskälla i spetsen). Läkaren kan se hur tarmens slemhinna ser ut på en bildskärm och vävnadsprover kan tas för analys i mikroskop. Även tunntarmen ska vara undersökt vilket kan ske med olika metoder.
Akutbehandlingen är kortison och sedan följer underhållsbehandling för att hålla inflammatione borta.
Grundbehandlingen är medicin som innehåller 5-aminosalicylsyra (5-ASA) t.ex. Asacol, Dipentum, Colazid, Mezalazin och Pentasa. Detta medel finns dels för lokalbehandling direkt mot slemhinnan med stolpiller eller små lavemang (klysma), dels för att ta via munnen i tabletttform. Pentasa finns även i form av små korn, s.k. granulat.
Om inte den här behandlingen är tillräcklig för att trycka tillbaka inflammationsyttringen ges en medicin som heter Azatioprin=Imurel. Den medicinen tar ca 3 månader innan den ger effekt men är för de flesta mycket effektiv. Rätt dos för just dig måste provas ut och blodprover måste kontrolleras regelbundet.
Om inte heller detta ger tillräcklig effekt finns nyare effektiva mediciner och behandlingsmetoder.
Du har tydligen inte fått någon medicin men det är viktigt att man håller koll på inflammationen och söker en effektiv behandling så tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet.
Sök upp din mag-tarmdoktor och diskutera igenom hur du har drabbats och hur din behandling och uppföljning ska se ut. 

Hälsningar Per Karlén

15 april, 2011
Hej, min dotter är 14 år och har haft Crohns i 1 år exakt efter diagnos. Hon äter både Imurel och Pentaza. Hon är en idrottstjej och spelar mycker både fotboll och handboll. Sedan ett tag har hon haft problem med sina knän. Vi har varit hos läkare och sjukgymnast och de anser att det är Schlatter. det har förvärrats senaste månaderna så pass att hon inte kan träna dessa sporter alls, utan styrketränar istället. Kan detta knäonda ha samband med Crohns istället, eller biverkningar av medicinen? Schlatter är ju vanligt hos idrottande tjejer men jag börjar ändå att fundera. Ibland kan hon också känna att kraften går ur hennes kropp, t ex att det blir jobbigt att knyta sin hand. Detta går dock över efter ett atg. Tacksam för svar! 

Svar:

Hej!
Schlatters sjukdom är en inflammation där främre lårmuskeln fäster mot den omogna benvävnaden på framsidan av skenbenet. Tillståndet ses hos växande barn/ungdomar. Den här inflammationen kan man ofta känna som en ömmande svullnad på övre, främre delen av skenbenet alldeles nedanför knäskålen. Det brukar då också göra ont att stå på knä.
Den ledinflammation som hör samman med Crohns sjukdom leder till påverkan inne i leden där en inflammatorisk reaktion ger upphov till ömhet. Ibland men mer sällan svullnad. Oftast är endast den ena av extremitetslederna (leder i armar och ben) angripen och ger ömhet under några veckor för att sen kunna dyka upp i en annan led, ofta på andra sidan. Den här inflammationen bryter inte ned ledbrosket och leden får inga bestående skador.
Skillnaden mellan Schlatters sjukdom och ledinflammation vid inflammatorisk tarmsjukdom skiljer sig således ganska mycket och det brukar inte vara svårt att särskilja dem.
Mycket sällsynt kan även de mediciner din dotter använder ge upphov till ledsmärtor.

Hälsningar Per Karlén

12 april, 2011
Chrons sjukdom?

Min sambo har ont i magen, halsen, näsan och in bakom ögonen. Det kliar väldigt intensivt i näsan. Hon har huvudvärk och trött, hon kan vara upp några timmar på förmiddagen sedan tvingas hon vila.

Problemen varierar i intensitet. Ett skov kan pågå i 2-3 månader men det går aldrig bort helt och hållet, utan problemen finns där hela tiden.

Hennes bror har diagnosen Crohns sjukdom. Min sambo har sedan tidigare haft reumatiska besvär. Hon har inga direkta diarrer. Men kan min sambo också ha Crohns sjukdom? Kan det förklara hennes symptom?

Hon har sökt läkarhjälp vid flera tillfälle men inte fått någon direkt hjälp. Jag uppfattar att de läkare vi träffat inte ser helheten utan tittar på varje symptom för sig. Och eftersom hon inte har någon feber så betraktas inte fallet som akut utan vi skickas hem med uppmaning om att komma tillbaka till akuten om läget förvärras

Svar:
Hej!
De besvär som du beskriver att din sambo har ger inga direkta associationer till Crohns sjukdom med undantag för magsmärtorna som kan vara Crohnrelaterade. Avsaknaden av funktionsrubbning i tarmen talar dock emot Crohnsjukdom.
Återkommande längre episoder med smärtor bakom ögonen och allmän påverkan måste alltid bedömas av ögonläkare och neurolog för att utesluta synnervsinflammation i första hand. Sjukdomsberättelsen måste fördjupas. Många andra möjliga orsaker till besvären bör också uteslutas och ibland bör även ytterligare specialist som endokrinolog kopplas in. Symptomen bör utredas utan dröjsmål.

Hälsningar Per Karlén 

7 mars, 2011
Hej!
I höstas fick jag diagnosen Chrons efter Koloskopi. Hade långvarig diarré och tarmblödning. Är 50 år och har inte haft något större problem med tarmen förrän efter 2 års behandling med Doxyferm/Antibiotika mot vad man tror är rosacia eller dle. Hade ett stort sårliknande utslag i ansiktet i flera år som försvann nästan direkt efter tarmsköljningen inför koloskopin. Redan dagen efter började det blekna...
Slutade med Kortisonet efter 2,5 månader. Hade då påbörjat en kur med Dipentum sedan 1,5 månad. Plötsligt fick jag otroliga mänger utslag i ansiktet. Röda med en liten blåsa i mitten. Bytte till Asacol stolpiller och fick en fruktansvärd klåda över hela kroppen och i ögonen. Jag är pollenallergiker sedan 3 års ålder. Har märkt en ovilja hos min läkare att förstå att jag inte kan leva och arbeta med förstört ansikte eller oerhörd klåda. Fick också kramper nattetid. Diarrén försvann ganska snabbt med Kortisonbehandlingen och tarmblödningen blev bättre med Dipentum och försvann direkt med Asacolen. Vad kan jag ta förebyggande istället när jag inte verkar tåla preparaten? Är rädd att biverkningarna ska orsaka t.ex Astma. Jag har även fått jätteont i axellederna och ena höften efter behandlingen samt en armbåge. Har även ont i korsryggen och är jättestel. Har varit så länge. Har en konstig förkylning som sitter bakom näsan sedan en månad och inte försvinner. Sänka och HB är ok.
Jättetacksam för svar. Känner mig helt fast i situationen. Måste snart resa utomlands i jobbet och är orolig för att drabbas av någon biverkning då eller nytt skov. 

Svar:
Hej!

Du beskriver utslag i ansiktet och klåda som tycks ha samband med medicineringen mot inflammatorisk tarmsjukdom. Mycket talar ju för att det rör sig om en överkänslighet mot den verksamma substansen i Asacol och Dipentum nämligen 5-aminosalicylsyra (5-ASA). Det är totalt sett relativt ovanligt med biverkningar av 5-ASA läkemedel men det förekommer naturligtvis
Man kan då överväga att gå direkt till medicinering med Azatioprin = Imurel som är det medel som vi använder som underhållsbehandling om 5-ASA inte ger tillräcklig effekt eller ger biverkningar. Imurel är ett mycket välfungerande läkemedel för de allra flesta. Tyvärr finns även här ett problem med biverkningar som drabbar ca 15% av patienterna. Ett problem är också att medeltiden till effekt är ca 3 månader. I början av behandlingen måste blodprover kontrolleras tätt (vi kontrollerar varje vecka under insättningen och glesar sedan ut till varannan månad). Fungerar den här behandlingen väl så behåller man den ofta i minst 3-5 år i en första omgång. Får patienten skov trots behandlingen så försöker man hitta en bättre anpassad dos med ledning av blodvärdena hos den enskilde patienten.
De ledproblem som du beskriver har högst sannolikt samband med din inflammatoriska tarmsjukdom.

Hälsningar Per Karlén


7 februari, 2011
Hej jag är en tjej på 23 år. Jag har under längre tid haft problem med magen. Men detta har på senare tid eskalerat. Magontet kommer oftast på natten/tidiga morgonen. Då brukar jag äta något och det verkar hjälpa lite. Magen kurrar mycket och ofta är lite svullen. Har haft slem i avföring. Ont i ländrygg och smärta som flyttar omkring i magen. Ibland hjälper det lite att släppa sig eller gå på toa. Det som är konstigt med smärtan är att den ibland känns som mensvärk fast jag inte har mens eller ska få den.

Jag undrar vad detta kan vara? Jag har tagit blodprov och inflammation i tarmen kunde inte påvisas. Laktosintolerans påvisades dock och jag har ätit laktosfritt i 1 månad. Men tarmbesvären består. Jag är väldigt orolig för detta och det påverkar min livskvalité ofantlingt. Då jag ofta vaknar om natten och får lägga något varmt på magen. S mnen blir störd. Jag har då jag bor i Spanien gått till allmänläkare här som bara har velat ge mig omeprazol och har nu remitterat mig till röntgen. Jag undrar också, vad kan man letar efter i en sådan röntgenundersökning, är inte ultraljud bättre metod?

Svar:
Hej!
Du har ont i magen på natten. Det är lite svullet och det kurrar.
Jag kan inte säga vad detta är men helt klart bör det utredas. Inflammatorisk tarmsjukdom, Crohns sjukdom skulle kunna visa sig så här. Att blodproverna inte visar inflammation vid ett sådant tillstånd är inte så ovanligt. Feber och viktsnedgång, om du har det, talar för Crohns sjukdom.
Du frågar angående den röntgenundersökning som du blivit remitterad till men du skriver inte vilken undersökning som är aktuell. Sannolikt rör det sig om röntgen av tunntarmen då det mest sannolika är att sjukdomen är lokaliserad där. Många gånger kan det vara svårt att avbilda tunntarmen på röntgen då den ju ringlar sig fram i buken och de olika slyngorna överlagrar varandra. Om det rör sig om Crohns sjukdom och inflammationen sitter i sista delen av tunntarmen, vilket är vanligast, så ställer man oftast diagnosen med koloskopi (undersökning av tjocktarmen med en styrbar, fingertjock slang med en stark ljuskälla i spetsen som man för upp från ändtarmen och många gånger också kan föra in i sista delen av tunntarmen). En fördel med koloskopi är också att man kan ta vävnadsprover från slemhinnan och undersöka i mikroskop.
Tunntarmen kan också undersökas med så kallad enterokapsel (= 11 mm stor kapsel som patienten sväljer ned och som tar bilder av tunntarmens slemhinna på sin väg nedåt. Bilderna överförs till en mottagare som patienten bär vid bältet under dagen. Så småningom får man en digital film där man kan studera hela tunntarmens slemhinna).
Ultraljud är också en möjlighet att undersöka tunntarmen men kräver sofistikerade instrument och mycket erfarna undersökare och hör inte till rutin.
Om slemhinnan i tarmen är inflammerad och svullen så kan det ses på röntgenbilderna om man har givit kontrast.
Hoppas att det går bra med din utredning. Återkom gärna.

Hälsningar Per Karlén 

24 januari 2011
Hej,
Jag har haft chrons sjukdom sedan jag var 13 år och idag är jag 26. Min sjukdom har varit av den sorten som har varit över aktiv, men jag har med tiden lärt mig att leva med det, som så många andra gör. Efter flera års av medicin valde jag att sluta med alla mina mediciner och det har än så länge gått bra. Men nu har jag upplevt besvär i lederna vilket jag vet är vanligt vid Chrons sjukdom, dessa ledbesvär kan liknas med symtomen från ledgångsreumatism. Går dessa två sjukdomar hand i hand på något sätt? När man säger att chrons kan ställa till med ledbesvär, vad för typ av ledbesvär syftar man på? d.v.s hur ter sig dessa besvär?

Tacksam för svar.

Svar:
Hej!
Ungefär var femte Crohnpatient har ledbesvär som hänger samman med tarmsjukdomen. Det rör sig om ledinflammation (= arthrit), som oftast men inte alltid samvarierar med tarminflammationen, och som vanligen drabbar stora och medelstora leder i form av smärta och stelhet. Mer ovanligt även svullnad och rodnad och sällsynt vätskeutgjutning i leden. Det vanliga är att t.ex. knäleden på ena sidan drabbas under några veckor och försvinner sedan för att drabba en annan led på andra sidan, kanske fotleden eller armbågen. Behandlas tarmsjukdomen effektivt så brukar också ledinflammationen försvinna.
Den här typen av arthrit vid tarminflammation skiljer sig kraftigt från ”ledgångsreumatism” framför allt på så sätt att det inte blir några bestående skador i leden. Allt återgår till besvärsfrihet med en normal led.
Det finns också en form av arthrit vid tarminflammation som drabbar småleder i fingrar och tår.
Oftast är den mest effektiva behandlingen att bekämpa inflammationen i tarmen. Ett problem är att vi ogärna använder så kallade anti-inflammatoriska läkemedel ( kallas också NSAID = ”non-steroid anti-inflammatory drugs” ) som ju kan trigga igång tarminflammationen men annars skulle ha bra effekt mot smärtan och stelheten i leden. Förutom behandlingen mot tarminflammationen bör man därför i första hand välja andra typer av smärtstillande som paracetamol = Alvedon eller dylikt.

Hälsningar Per Karlén


29 december 2010
Efter en koloskopi för tre år sedan såg man att jag hade en liten inflammation mellan tunntarm och tjocktarm. Fick medicin och inflammationen gick bort. Hur kan man veta att detta inte är Chrons? Har nu ont i magen, illamående, värk i leder sedan 5 månader tillbaka. Ultraljud har inte påvisat något avvikande och inte heller blod- leverprov. Behöver jag göra en koloskopi till eller ska jag nöja mig med ultraljudet? Tacksam för svar.
Är 35 år.

Svar:
Man har således sett en inflammation i övergången mellan tunn- och tjocktarm i samband med kolo-ileoskopi (undersökning med slangformat, fingertjockt, styrbart instrument med en stark lampa i spetsen som skapar en bild av tarmens slemhinna som visas på en bildskärm).
En inflammation i detta område talar starkt för Crohns sjukdom även om de vävnadsprover som man då rimligtvis tog inte kunde bekräfta denna diagnos. Som ett alternativ skulle inflammationen kunnat ha utgjorts av infektion med bakterien Yersinia enterocolica som oftast debuterar med ledsmärtor.
När du nu ånyo har symptom som skulle kunna svara mot aktivitet i Crohnsjukdom är det rimligt att du blir undersökt med kolo-ileoskopi igen. Att lab och ultraljud inte visar på något avvikande säger möjligen att det är en mild inflammation men kolo-ileoskopi krävs för att få bekräftat hur det ligger till.

Hälsningar  Per Karlén

8 november 2010
Hej jag är 22 år gammal och tar behandling mot chrons sjukdom undrar om även om man tar medicin kan man bli gravid

Svar:
Hej!
Kvinnor med Crohns sjukdom har generellt sett ingen ökad risk att drabbas av missfall eller missbildade barn.
De mediciner som vi använder som grundbehandling kan användas även under graviditet. Naturligtvis ska det finnas en genomtänkt orsak till att patienten tar dessa mediciner och en dialog med din mag-tarmläkare i de här frågorna måste alltid rekommenderas.
Det känns ju alltid tveksamt att ta mediciner när man planerar en graviditet eller är gravid men risken att sluta med medicinerna kan många gånger vara betydligt större än den eventuella risken som det kan innebära att fortsätta med medicinen. De risker som finns för en graviditet hos en patient med Crohns sjukdom hänför sig nämligen just till att befruktningen sker när patienten är inflammatoriskt aktiv.
De mediciner som vi absolut vill undvika vid graviditet används mer sällan i Sverige men är följande (Methotrexat, Ciklosporin A, Ciprofloxacin, Mykofenolatmofetil = Cellsept).
Svaret på din fråga är alltså att man i de flesta fall kan fortsätta med sina mediciner när man planerar en graviditet eller är gravid. Diskutera dock alltid med din mag-tarmdoktor.

Hälsningar Per Karlén


4 oktober 2010
Hej!
Min dotter har mer eller mindre alltid haft problem med magen. Varje morgon hon äter frukost. Ofta går hon på toa under frukosten vilket vi andra alltid tyckt varit irriterande. Hon är också ett lite stressat barn så vi har försökt att påminna henne om att gå på toa innan. Detta har varit sedan hon var ca 4. Nu är hon 9 ska fylla 10. Hon får också ont i magen när hon äter vanlig mat. Detta kommer och går känns det som. I våras tog vi kontakt med en läkare och det togs lite prover. Vi uteslöt bl a laktos, men det verkar inte vara det som är problemet. Sedan blev det bättre igen. Men sen i somras har hon haft svårt att hålla tätt och får avföring i trosorna. Länge har jag trott att det är hennes rastlöshet att hon håller sig för länge. Sen hon börjat skolan har det blivit ännu värre. Hon bajsar i trosorna, rätt mycket varje dag- lite grötigt. Hon! vill inte gå på skolans toa. Men även de dgr hon har skött magen kan det komma. Hon säger att det känns som om hon ska fisa så kommer det bara. Även när hon skrattar. Nu har det pågått över fyra veckor. Hennes aptit har minskat och hon klagar på magont när hon äter. Hon är inte underviktig snarare lite mullig men hon har gått ned nu iv vikt men inte anmärkningsvärt. Hennes farfar har Chrons sjukdom. stämmer symptomen in och kan det ärvas?
MVH

Svar:
Hej!
Din snart 10-åriga dotter har löst tarminnehåll och ibland svårt att hålla tätt så att kläderna solkas. Hon har dock inte svårt att hålla vikten men det finns viss ärftlig belastning.
Generellt är detta alldeles för lite information för att kunna svara på frågan om det skulle kunna tala för Crohns sjukdom. Det är ju dock ett problem och om det förekommer ofta är det klokt att diskutera med en barnläkare som kan undersöka och ta kompletterande prover och vid behov remittera till barnläkare som är specialist på mag-tarmsjukdomar. I det här fallet skulle man kunna ta ett enkelt avföringsprov (F-Calprotectin) som skvallrar om eventuell tarminflammation.

Hälsningar Per Karlén

20 september 2010
Hej Jag är en kille på 24 år gammal. Tänkte skriva till dig i ett sista försök att kanske kunna bli kvitt mina magproblem , Då inget annat hjälpt. Tänkte ta hela historien från början så du förstår :

Mina magproblem började för 10 år sedan , då jag var 14 år , Allt började med magkatarr liknande symptom , Fick sura uppstötningar, Vattnas i munnen och svår diaree med ibland blod i avföring. Fick säkert gå på toa 5-6 besök innan det började gå över , Dock var det inte allt för ofta , Ca 1 gång i veckan , Som sedan med tiden drog igång och blev allt värre , Mer och mer magproblem i veckan , kanske ca 2-3 ggr i veckan med liknande symptom. Sen några år tillbaka , ca 5 år ? så har det hållt i sig nonstop med mina magproblem, Jag kommer inte ihåg sist jag var bra i magen , Just nu handlar det inte om när jag är sjuk i magen , utan HUR mycket sju! k i magen jag är från dag till dag , Det varierar. Varje dag , i samband med intag av mat , så blir jag dålig i magen och måste gå på toaletten 3-4 ggr minst innan det går över, det spelar ingen roll hur jag äter , eller vad jag äter. nu för tiden har jag fruktansvärt ont i magen när problemen drar igång , inget vattnande i munnen eller något sådant. Och jag känner mig väldigt trött och medtagen varje dag , Kan säkert jämföras med hur en "normal" människa känner sig efter en svår magsjuka, Så känner jag varje dag. Kanske även bör tillägga att jag varit ner i djupa depressioner senaste 2 åren till och från som jag tror hänger mycket ihop med mitt mående tack vare mina magproblem.

Läkarhistoria :

Började att besöka sjukhuset angående magproblemen när jag var 15 år , Och mag & tarmspecialisten på gävle sjukhus var 100% inne på Morbos chron eller vad det heter , Kronisk tarmsjukdom. Koloskopi ! , Endoskopi samt blodprover och avföringsprov visade INGET av! vikande, Och problemen fortsätter och förvärras , Något år senare får jag genomgå PRECIS samma utredning och provtagning igen som visade precis samma sak , Inget avvikande.
Till slut när gävle sjukhus inte kunde hitta något fel , Så diagnostiserades jag med " svår Colon irritable " Som läkarna även sa var i stort sett omöjlig att medicinera.
Därefter gav jag upp , Jag fick inse att det var bara att försöka leva med problemen , som var väldigt jobbiga. Så jag slutade söka läkarhjälp för mina problem.
Sen förvärrades mina magproblem ännu mer och jag bestämde att försöka igen , Den här gången genom att kräva att komma till mag & tarm specialist sjukhus i stockholm för vidare undersökningar, Ersta sjukhus. Även dom gjorde koloskopi , endoskopi och avföringsprov samt blodprover. Där hittade dom nått litet avvikande men inget som dom riktigt förstod vad det kunde vara.
Där var dom inne på ett helt annat spår , D! om trodde mer på att gallan var ur balans , att den tillverkade för mycket magsyra vid matintag som orsakade svåra diareer , Så dom började medicinera mot det , Helt utan resultat. Detta var ca 2 år sedan.
Och när det inte hjälpte , Då gav jag upp helt om att det skulle bli något bättre


Och här är jag idag , Samma svåra magproblem med svår trötthet som följd, Ska tillägga att jag jobbar heltid som elektriker och har aldrig varit sjukskriven för detta även fast jag hade kunnat blivit det om jag velat , Men att bli sjukskriven och sitta hemma är inte en lösning för mig tycker jag.
Det skulle nog förvärra min livs situation mer än vad det skulle hjälpa. Även fast jag ibland känner att jag skulle behöva det.
Vad tänker du när du läser detta? vad tror du att det kan vara för fel?
Jag vet inte riktigt vad jag ska göra i dagsläget och är tacksam för alla tips jag kan få
Tack för att du tog dig tid att läsa detta.
Mvh  

Svar:
Hej !
Du beskriver diarré och magsmärtor, tidigare med bättre perioder men nu ständigt, efter födointag sedan 14 år. Du beskriver också blodinnehåll i tarmtömningarna åtminstone tidigare. Flera utredningar av specialister på olika sjukhus har inte kunnat hitta tecken på Crohns sjukdom eller annan inflammation i tarmen.
Det finns en stor mängd sjukdomstillstånd som kan ge diarré (=löst-vattnigt eller välling-grötkonsistens). Konstanta eller ökande besvär under så lång tid utan att utredningar givit diagnos eller att sjukdomen visat sig tydligare finns dock knappast i något annat tillstånd än vid funktionell tarmrubbning = IBS = kolon irritabile. Med detta tillstånd menas att samordningen av muskelsammandragningarna i tarmväggen som för innehållet i tarmen framåt är störd. Om muskelsammandragningarna inte sker samordnat och lugnt så blir det kaos i framtransporten som kan yttra sig på lite olika sätt beroende hur kraftig störningen är och hur länge den sitter i.
Orsaken till den här störningen i samordningsfunktionen är i de flesta fall okänd. Mycket forskning kring detta pågår men styrningen av systemet är komplex och ju mer man har förstått ju mer komplext har man insett att det är.
Att det dock inte skulle finnas möjligheter att påverka tillståndet är en myt. Med mediciner kompletterat med olika sätt att förhålla sig till problemet kan de flesta patienter med kunnig rådgivning bli klart förbättrade om än inte helt friska.
Så avancerade besvär som du har haft under så lång tid drabbar enstaka patienter. I grunden måste alltid finnas en ordentlig utredning och sedan kan de flesta förbättras efter kontakt med intresserad vårdcentarlläkare eller magtarmspecialist. Är inte detta tillräckligt bör patienten få hjälp vid IBS-specialiserad enhet med möjlighet att se och bearbeta hela sjukdomspanoramat. Vid en sådan enhet arbetar olika personalkategorier i team tillsammans med patienterna och de flesta blir hjälpta.
Jag rekommenderar att du tar ny kontakt med din doktor som kan göra en sammanvägd bedömning av dina besvär och all den utredning som gjorts, ta ställning till om något i utredningen behöver kompletteras, gå igenom de behandlingar som du prövat och tillsammans med dig värdera effekten av dessa. Därefter formar ni gemensamt en handlingsplan för hur ni ska gå vidare.
Du måste känna att du är delaktig och verkligen få en förståelse för hur man ser på din tarmsjukdom och vad utredningen och behandlingen syftar till.
Du kan bli bättre!

Hälsningar Per Karlén

10 september 2010

Hej!
Min son är 12 år och har haft ont i magen sedan två års ålder. Man trodde då att det var laktosintolerans, något som man sedan avskrivit.
I perioder har han avföringsfrekvenser på ca 4-5 ggr/dag, grötformig konsistens. Ibland även nattetid. Han får kramp efter maten och måste gå på toaletten. Trött, hängig. Är aldrig hård i magen. Det senaste även mått lite illa. Besvären försvinner aldrig helt men är periodvis bättre.
2007 faeces-calprotectin 1300mg/kg och ett på 90 mg/kg. Även stigande vita blodkroppar.
Gastroskopi 2008 som var ok
Tillväxtkurvan är bra.
Kapseleneteroskpi 2009 som visade "måttlig duodenit/hög jejeunit och suspekt atrofisk slemmhinna i terminala ileum.
Gastroskopi 2009 som var ok.
Vi har kastats mellan infromationen att man inte kunde utesluta Crohn - till att esultatet från kapselenterosk! opin är "negligébara" och att han är frisk.
Ska vi nöja oss med läkarens svar? Vi som föräldrar vet varken ut eller in. Vi tycker inte att vår son är frisk, och det tycker han inte själv heller. Hur ska vi gå vidare?

Svar:
Hej!
Er 12-årige son har magsmärtor och grötformade diarréer med viss variation. Trötthet. Nattliga tömningar. Håller dock tillväxtkurvan.
Ofta är ju diagnostiken av inflammatorisk tarmsjukdom ett pusselläggande där ett flertal faktorer får vägas. Den bild som du beskriver skulle mycket väl kunna stämma med Crohns sjukdom men kan också ha andra förklaringar. Undersökning av tjocktarmen och sista delen av ändtarmen med koloskopi (undersökning med styrbar, böjlig slang med stark ljuskälla i spetsen som ger en högupplöst, förstorad, digital bild på en skärm) nämner du inte men har väl sannolikt också varit utan specifikt fynd. Om det inte är gjort bör det göras.
Eftersom din son har de besvär som han har så är han ju inte frisk och tillfredsställande förklaring har inte kunnat ges. Calprotectin (ämne som finns i vissa vita blodkroppar som spolas ut i tarmen vid inflammation) kan vara förhöjt (normalvärde < 50) just på grund av tarminflammation som Crohns sjukdom men också andra förklaringar kan finnas som luftvägsinfektion, behandling med antiinflammatoriska läkemedel, glutenenteropati, näsblödning mm).
Viss inflammatorisk retning har man sett vid kapselundersökning men det är väl känt att endast lite rodnad i slemhinnan inte får övertolkas vilket inte är ovanligt.
Eftersom de här besvären nu stått så länge och också parats med, visserligen ospecifika men ändå, fynd talande för inflammation och inte givit någon säker förklaring skulle man överväga att försöka komma vidare i diagnostiken. I första hand kolo-ileoskopi som sagt. I nästa steg magnetisk resonanstomografi av buken eller som alternativ ultraljud om mycket erfaren och högkompetent undersökare finns att tillgå. De är ju så att Crohns sjukdom inte endast angriper tarmens slemhinna utan ofta även de strukturer som ligger utanför slemhinnan och förändringar i dessa lite tjockare delar kan fås synliga med dessa undersökningar (som ju bägge också har den fördelen att de inte ger någon strålningsbelastning).

Det är alltid svårt att uttala sig utan att man har den fulla bilden men jag hoppas att dessa tankar kan vara till lite hjälp.

Hälsningar Per Karlén

7 september
Hej!
DEt här blir en lång fråga...
Jag är en kvinna på 37år som har haft problem med magen sedan i oktober 2009. Det gör ont i magen direkt mär jag äter, det svider liksom, alltid på samma ställe, ungefär 15cm rakt ner under bröstbenet och ca 10 cm till höger. Smärtan sitter i olika länge, ungefär 1-2timmar, men den kan också komma utan att jag har ätit. Jag mår också illa dagligen, men kräks inte.

Det började med att jag fick ont i magen när jag åt, och jag fick Omeprazol 20mg mot detta. Jag blev inte bättre och åt mycket lite för att det gjorde så ont. Det ledde till att jag började må väldigt illa och smärtorna var kvar trots att jag inte åt annat än filmjölk.
Jag fick Lanzoprazol 40mg och tog dessa i 4 veckor. Lanzon gav mig svår huvudvärk och gjorde mig gasig. Illamåendet lättade lite och jag vågade äta lite mer. ! Smärtan fanns kvar.

Jag fick sen Nexium och åt det i 3 veckor, mådde jättedåligt på Nexium. Fick i slutet av min Nexium kur tid för gastroskopi där de tittade enbart i magsäcken. Slemhinnan var röd men hon såg inget sår där.

Jag fick nu Zantac 150mg som inte gav mig några biverkningar! Nu började jag äta lite mer och illamåendet minskade något, smärtan fanns dock kvar på samma ställe.
Åkte in till akuten i Borås en gång då det var jättejobbigt och de kontrollerade även gallblåsan med ultraljud, som var normal. Då sa den läkaren att det nog är Ibs och att jag skulle testa Egazil och Papaverin. De gav mig ingen lindring så jag slutade ta de. Egazilen gav mig svåra synrubbningar och förstoppning. Fick också Primperan mot illampendet, men de var helt verkningslösa och gav mig dessutom diaree.

Jag får ingen hjälp på min VC eftersom jag enligt akutläkaren har Ibs, och det finns inget att gör! a åt det. Men jag har avföring varje dag, inga problem med g! aser, diaree eller uppblåst mage. Mina problem blir inte bättre av att jag går på toan.

Jag har konstig färg på avföringen ibland, mörkgrå/grön. Sedan januari 2010 har jag gått ner 15kg och försöker nu hålla vikten, men det är svårt.
Äter bra mat, promenerar dagligen, röker och dricker inte. Vet att jag stressar och har sökt hjälp hos en stressterapeut för detta.

Jag studerar och magsmärtan och ilamåendet gör det svårt att klara av mina studier, men jag ger inte upp. Min familj får också lida av att mamma inte orkar för hon har så ont i magen eller mår så illa... Vad ska jag göra??? 

Svar:
Hej!
Det du beskriver talar inte alls entydigt för IBS (irritable bowel disease=funktionell tarmrubbning). Och om det nu trots allt skulle visa sig vara IBS så finns det visst en hel del att göra!
Men din berättelse uppfyller inte de kriterier som gäller för diagnosen IBS och vilket är mycket viktigt: IBS ger inte ofrivillig viktsnedgång.
Du får ont direkt efter födointag, du minskar 15 kg i vikt på åtta månader ofrivilligt och du har av och till avfärgat tarminnehåll.
Bilden talar för malabsorption (oförmåga för kroppen att bryta ned eller ta upp näring) och skulle möjligtvis kunna förklaras av ett inflammatoriskt tillstånd i tunntarmen. I så fall begränsat eftersom du inte har så påtagliga symptom i övrigt. Ett tillstånd med lågaktiv Crohnsjukdom, men även andra tillstånd, skulle kunna te sig som du beskriver.
Jag rekommenderar att du ber din läkare på vårdcentralen om en remiss till mag-tarmspecialist för utredning.

Hälsningar Per Karlén


2 september 2010
Jag har haft Chrons sjukdom i 25 år och är opererad 2 gånger där man tagit bort en del av tunntarmen. Jag har medicinerat de sista 2 till 3 åren med methotrexate och blivit enligt mig själv bättre. Nu kommer det stora men enligt sista koloskopin var inte tarmen bra och då var det framför allt tjocktarmen som var angripen till stor del. Detta har nu medfört att en annan typ av behandling är nödvändig. Min fråga är nu om aferesbehandling skull kunna vara något för mig. Behandlingen som är föreslagen är Humira, vilket jag känner har stora biverkningar och att aferesbehandling skulle vara skonsammare mot kroppen i ett längre perspektiv. Har fått olika svar om hur effektiv aferesbehandlingen är och att den används bara på patienter med lindriga besvär, stämmer detta? 

Svar:
Hej!
När det gäller vetenskapliga rapporter med aferesbehandling mot tarminflammation vid Crohns sjukdom är erfarenheterna mycket begränsade. Endast enstaka rapporter finns med dock goda resultat. Metoden innebär att blodet cirkulerar genom en apparat som drar åt sig immunologiskt aktiverade vita blodkroppar som är på väg till den inflammerade tarmen och inflammationsbelastningen minskar på så sätt. Blodet leds sedan tillbaka till patienten. Min egen erfarenhet hänför sig till selektiv leuokocytaferesbehandlingbehandling med Adacolumn. Vi har behandlat drygt 100 patienter varav drygt hälften med Crohns sjukdom. Av de första 25 utvärderade Crohnpatienterna blev ca 65% helt bra (gick i remission) medan ytterligare 20% förbättrades. Remissionen höll sig i genomsnitt i 14månader och alla remissionspatienter blev sedan bra igen vid återbehandling. De här behandlingsresultaten tycks hålla i sig även för senare behandlade patienter även om de ännu ej har kunnat fullt utvärderas. Vi har inte sett någon svår biverkan av behandlingen och det har inte heller rapporterats svåra komplikationer bland de ca 2000 patienter som rapporterats i vetenskaplig litteratur.
Alla de patienter som vi behandlat har haft kronisk kontinuerlig aktivitet, dvs de blev aldrig återställda av den konventionella behandlingen.

Hälsningar  Per Karlén
Våra resultat finns att läsa på nätet: Long-term follow-up with Granulocyte and Monocyte Apheresis re-treatment in patients with chronically active inflammatory bowel disease.
Lindberg A, Eberhardson M, Karlsson M, Karlén P.
BMC Gastroenterol. 2010 Jul 6;10:73


2 september 2010

Hej Jag har en dotter på 5 år som har varit nästan konstant lös i magen , nu har hon blivit så att flera gånger känner hon inte att det komer utan det hinner ut i trosorna innan toaletten. hon kan bajsa 4-6 ggr / dag vilket jag också känner är väldigt mycket. Alla läkare säger att det är åldern.. Men hon har haft svår allergi mot mjölkprotein till 4års ålder och då skyllde man på den. Jag vågar nte vänta längre då min far har Crohn, jag har precis ( är 30 år) varit inlagd för inflamation i tarm och väntar utredning närmaste veckan. Var ska jag vända mig med vår 5åring för att se varför hon är så här rörig i magen? Jag är jätterädd att hon har crohn utan att få hjälp.
Vi har även en 9åring hemma utan problem.
Jättetacksam för svar 

Svar:
Hej!
Du har ju helt rätt i att din fars Crohndiagnos ökar risken för att din 5-åriga dotter också skulle få inflammatorisk tarmsjukdom. Om även du har inflammation i tarmen så stärker det ju också misstankarna ytterligare. Det är ju en ofta större apparat att utreda små barn som måste sövas vid tarmundersökningar men ändå låter det ju som om det borde göras.
Du bör kontakta din vårdcentral eller barnläkare för en förnyad diskussion och be om en remiss till barnklinik med mag-tarmspecialist.

Hälsningar Per Karlén

5 augusti 2010
Hej,

Tusen tack för ditt svar!
Doktorn på vårdcentralen sa till mig att hon meddelat doktorn som skulle genomföra koloskopin att titta upp i tunntarmen då hon sa att hon trodde att en ev. inflammation kunde sitta där. Jag var vaken och följde koloskopin och vi pratade om detta, men doktorn sa att det inte gick att gå längre än till där tjocktarmen slutade. Så nej, ingen del av tunntarmen är undersökt.
Vdg typ av inflammation så vet jag inte, jag fick besked att man hittat inflammation bara. På skärmen under koloskopin såg jag spridda områden som var mkt röda, vissa såg lite ut som nässelutslag, men inga blödande partier eller sårbubblor. Biopsier togs, men mer vet jag inte.

Jag har kontaktat vårdcentralen och min doktor igen, hon har gått på mammaledighet och hennes ersättare kommer inte förrän i månadsskiftet aug/sept. Tiderna var slut och jag skulle ringa veckan efter igen. Jag har ringt och tiderna är slut även denna vecka, så jag ska ringa igen nästa vecka, och hoppas jag får en tid då.

Jag är hemma från jobbet nu med kramper och grötdiarréer. Ofta blir jag illamående då jag mår såhär. Har det också samband med en ev. Crohns att göra, eller vad beror illamåendet på? Jag har även konstaterad mkt låg ämnesomsätning, kan även det ha ett samband? Är det att rekommendera att ta Levaxin om jag nu har Crohns? Vad jag läst så ger låg ämnesomsättning förstoppning och i mitt fall kanske diarréerna blir värre då? Jag är ofta extremt trött och somnar ofta efter maten, så med normal ämnesomsättning kanske jag blir piggare? 

Svar:
Hej igen!
Om man efter utredning konstaterat att du har för låg ämnesomsättningshastighet och du har ordinerats Levaxin så bör du ta det. Levaxin är ju ett sköldkörtelhormon som styr omsättningshastigheten i cellerna i kroppen. Det är inte omöjligt att diarréerna blir fler men inte säkert. Tröttheten kan mycket riktigt minska.
Det är inte rimligt att du inte kan nå din Vårdcentral på flera veckor. Om du inte lyckas nu igen rekommenderar jag att du kontaktar Landstinget centralt så att din utredning inte blir ytterligare fördröjd.

Hälsningar Per Karlén


21 juni
Hej
Jag har magproblem sedan en tid, diarreer och smärta i ett område till höger strax under naveln. jag har feber i perioder och då känns det precis som influensa men det blir det aldrig. sedan ett år har jag vad jag antar är kronisk bihålsinflammation, kortisnonspray hjälper, men så fort jag slutar kommer det tillbaka. (har inga allergier, astma el dylikt). jag har helt osmält mat i avföringen och har så haft sedan 2004, den växlar i perioder till att vara fetoch oljig eller är det grötdiarre. Har provat fettreducerad kost och då blir det bättre, men då går jag ner i vikt. ofta är avföringen gul. vad beror det på? ledproblem har jag haft i ett par år, och senaste halvåret dominerar den på morgonen och jag har ont i nedre delen av ryggen, ländrygg, bäcken, korsrygg - vet ej exakt var men i de regionerna. har även ont från en handled och i smålederna i hä! nderna, främst mellanlederna i lång o ringfinger - kan inte skruva av kapsyler, burklock och liknande då det gör för ont.
mest lider jag av magsmärtan och kramper efter maten. en för mig "normal" dag måste jag gå på toa runt 10 ggr, ibland mer. Jag tror mina problem härstammar från tunntarmen men på vårdcentralen vill de inte skicka mig på undersökning av tunntarm. i tjocktarmen har man efter koloskopi konstaterat inflammation. jag fick ingen behandling. så jag tror den inflammationen var av typen mild.
Vad skulle du rekommendera mig till att göra?
mycket tacksam för svar.
mvh 

Svar:
Hej!
Du beskriver buksmärtor lokaliserade till höger under naveln, feberepisoder, diarréer och sjukdomskänsla. Man har efter koloskopi konstaterat inflammation i tjocktarmen säger du. Undersöktes då också sista delen av tunntarmen och hur såg det ut där? Togs vävnadsprover och vad visade i så fall dessa? Vilken typ av inflammation har man sagt att man hittat?
Du har också ont i nedre delen av ryggen, ländrygg och bäcken och dessutom smärtor i lederna i händerna.
Mycket i det du beskriver tyder på att det kan röra sig om inflammatorisk tarmsjukdom och då Crohns sjukdom i tunntarmen. Jag skulle till och med vilja säga att tillståndet bör betraktas som Crohninflammation tills motsatsen kunnat visats.
Mitt råd är således att du snarast kontaktar din Vårdcentral och ber om en remiss till gastroenterolog. Under tiden du väntar på tid till specialist kan du be din ansvarige läkare på Vårdcentralen att beställa en undersökning av tunntarmen. Kapselenteroskopi eller magnetisk resonanstomografi av tunntarmen. Detta för att spara tid så att behandling kan insättas så snart som möjligt. 

Hälsningar Per Karlén


27 maj
Min fråga är 2. Jag ska byta till Humira efter 5 år med Remicade. Finns det studier på att denna övergång gett bättre resultat? Diagnos mb crhon. Sen har jag funderingar om det här med rena blodet, jag fick 2 påsar blod efter senaste tarmresektionen 05 och har de 2 åren efter mått så bra att jag åter kommit i min försenade pubertet känns det som. Min ålder är 35. E det möjligt att nya fina vita blodkroppar kan gjort mig friskare???

Svar:
Nej, data som entydigt ger stöd för att Humira generellt skulle ge bättre resultat än Remicade kan man inte säga att det finns. Tämligen likvärdiga effektmässigt som sammanfattning.
Att nya fräscha vita blodkroppar skulle svara för att du mår så mycket bättre kan man inte tro. Däremot har du väl haft en effektiv medicinsk behandling som sannolikt kan tillskrivas den effekten.

Hälsningar Per Karlén


30 mars
Hej! Min son som är 14 år i år har sedan 5 veckor tillbaka drabbats av smärtor bakom bröstbenet när han sväljer samt ihållande vattentunna diarréer och magont. Han har under den här tiden gått ner 7 kg i vikt och tappat all ork och kondition. Skolan är inte att tänka på i nuläget och än mindre idrottsträningen. Han har även lätt feber till och från. Vi har ännu inte fått svar på alla prover som har tagits. Vad jag undrar är att när man läser om Chrons sjukdom så står det att den kan drabba hela magtarmkanalen - gäller det även matstrupen? Kan det påverka så att det blir smärtor bakom bröstbenet? Han har även visat tydliga tecken på att vara intorkad och ha elektrolytrubbning med bl a stickningar och domningar i benen, men läkaren vägrar att skriva remiss till gastroenterolog och tycker även att han inte behöver läggas in för parenteral nutrition/väts! ka. Hon hänvisar till Resorb, vilket jag givetvis ger honom. Viktnedgången fortsätter med ca 1-2 kg i veckan och jag känner mig alltmer desperat. Vad rekommenderar du att göra? Han var inte överviktig innan och nu är han så smal så att nyckelben, revben och ryggkotor syns tydligt.
mvh mycket orolig mamma

Svar:
Hej!
Crohns sjukdom kan mycket riktigt förekomma i hela mag-tarmkanalen men det är ovanligt med inflammation ovanför midjan.
De besvär som du beskriver att din son drabbats av kan inte på något sätt uteslutas från Crohndiagnosen. Även andra förklaringar kan finnas.
Har man dock varit sjuk på det sätt som du beskriver sedan 5 veckor är det givetvis så att skyndsam utredning på sjukhus bör ske. Jag rekommenderar att du åker in med din son till akutmottagningen på det sjukhus med barnmottagning som ni tillhör.

Hälsningar Per Karlén

24 mars
Jag har IBD (diagnosen har varierat) sedan 2001, är 36 år och har senaste tiden fått en hel del vaginala problem, som bara blir värre allteftersom. Småblödningar, flytningar och ömma sår och svullnader runt slidöppning och blygläppar. Har varit på gyn och de såg att slemhinnorna var inflammerade. Fick stryka på en kortisonsalva en period (vilket hjälpte ett tag), och rekommenderades barnolja. Det hela påverkar naturligtvis mitt sexliv, som nu är nästintill obefintligt. Nu har jag fått ännu mer ont, och det är som en "bula" där inne, alldeles röd och sitter liksom ”i vägen”. Runt ändtarmen har jag också fått en massa otrevliga saker, skinnflikar, svullnader och knölar som gör ont och irriterar (tror inte det är hemorrojder för det hade jag när jag var gravid- är inte samma sak).

Så nu till min fråga. Har Du någon aning om vad detta kan röra sig om? Kan det vara min IBD som ger sig till känna, och även påverkar mina gentila delar?? Magen är dock trots relativt lugn i övrigt, småkörningar emellanåt. Men jag har en konstant ”dov” smärta som jag ej kan lokalisera. Den liksom vandrar mellan att bli som sammandragningar i nedre delen av tarmen till att ”trycka mot ändtarmen ”, livmodern, urinblåsan och ibland ned mot höften. Medicinerar med salazopyrin och metoject.

Tack på förhand, och hoppas på ett svar! Mvh 

Svar:
Hej!
Det du beskriver skulle kunna vara fistelaktivitet från en Crohnsjukdom.
En fistel är en trådsmal gång som på insidan är uttapetserad med inflammatorisk slemhinna. En sådan här fistel utgår vanligen från ändtarmens slemhinna och söker sig oftast ut i området kring ändtarmen. Ibland kan fistlarna också engagera vagina. När en fistel har nått hudytan eller slemhinneytan kan den bilda som en liten finne som ömmar och spänner och slutligen spricker och tömmer ur sig lite var. Så länge som fisteln är öppen ger den som symptom lite vätska och smet men ingen smärta eller annat.
Jag rekommenderar att du tar kontakt med din mag-tarmdoktor för en undersökning och eventuellt går vidare med utredning med en metod som kallas magnetisk resonanstomografi (MRT) av bäckenet.
Utan att veta att dina besvär kommer av fistlar beskriver jag lite om detta område då det för många är mindre känt. Med MRT kan man avbilda eventuella fistelgångar. Resultatet från den undersökningen läggs sedan till grund för behandlingen som kan se olika ut beroende på fynden. Även en speciell ultraljusundersökning av analkanalen kan användas för kartläggning av fistlarna liksom kirurgens undersökning i narkos. Grundmedicineringen mot fistlar är Imurel = Azathioprin som många gånger ger tillräcklig effekt. Om den medicinen inte räcker till eller ger biverkningar är den hittills mest effektiva medicinska behandlingen vid fistlar den så kallade anti TNF-alfa medicinen (Remicade). Om fistlarna går igenom eller ovanför de muskler som håller tätt i analkanalen (sfinktermusklerna) kan man inte utan vidare operera utan stor risk att skada dessa muskler. Ofta kan då en effektiv behandling vara att kirurgen (med patienten sövd) för in en tråd genom fistelgången. Tråden knyts på utsidan och får sitta under längre tid. Lägre fistlar, som ligger under sfinktermusklerna, kan skäras upp och får sedan läka. Även andra kirurgiska metoder finns.
Oftast kombineras sedan såväl den medicinska som den kirugiska behandlingen med antibiotika (Flagyl, Ciproxin).
Utvecklingen går snabbt framåt och med säkerhet kommer snart nya mediciner med ännu större effekt också mot fistlar att komma ut i marknaden.

Hälsningar Per Karlén

3 mars
Hej!
I höstas fick jag reda på att jag fått chrons och har precis återhämtat mig efter en lång tid på sjukhuset. Och just nu äter jag salazopyrin och ska börja med remicade i mitten på mars. min fråga är då om jag bör avstå från alkohol?
Tack på förhand

Svar: 
Hej!
När det gäller alkoholkunsumption finns inte mycket som är studerat vid inflammatoriska tarmsjukdomar. Det är viktigt att påpeka att det inte finns några uppgifter om att en måttlig alkoholkonsumtion är farlig vid Crohns sjukdom eller ulcerös kolit. Man har undersökt patienter med stilsam Crohns sjukdom och man har sett att patienterna som drack söta drycker som innehöll alkohol har fått mera buksmärtor men inte några andra besvär - detta var ett försök med små mängder alkohol som pågick en mycket kort tid. Det innebär att vi råder inte total avhållsamhet från alkohol om sjukdomen är under kontroll, alltså när det inte finns något pågående skov. 

Däremot finns inte några studier om alkohol som man dricker under ett skov av inflammatorisk tarmsjukdom alltså när inflammationen är aktiv.
Generellt sett kan man säga att om man har samtidigt någon leversjukdom som t.ex. primär skeroserande kolangit då bör man avstå från alkohol. 

Det finns inte heller några uppgifter om biologiska läkemedel och alkohol men teoretiskt borde inte påverka effekten av t.ex. Remicade eller Humira. Däremot är det möjligt att man kan få mera symtom som t.ex. lösa avföringar eller buksmärtor.
MVH
Antal Bajor

1 mars
Har en son född -91 fick diagnos crohns våren -07.Hade väldigt svårt att svara på beha ndling o mådde ofta mycket dåligt, det blev många sjukhusbesök. Sedan sommaren -08 behandlas han med salazopyrin,methrotexate och folacin och mår "bra".

Iaug.-09 fick han fruktansvärda smärtor i hö. höft och kunnde inte gå. på sjukhuset satte man genast in antibiotika tog ultraljud och "sög ut vätska "ur höften. det togs prover på vätska och inféktionsvärdet var väldigt högt trots antibiotika.man vågade inte vänta på slutgilltigt provsvar utan beslöt att operera. efter 10 dagar på sjukhus hemma igen, i 6 veckor åt han antibiotika och då började man fundera på om detta hade med crohns att göra.

dec.-09 händer samma sak som en blixt från en klar himmel denna gång vä. höft. fruktansvärda smärtor på akuten får han direkt! särtstillande och antibiotika denna gång i 10 dagar. man sätter även in voltaren men han får magknipp o diarre, så den tas bort. efter den här vändan remmiteras han till rematologen där hittar man inget rematologiskt utan konstaterar nog att det har med crohns att göra. jag har kontatat hans läkare på gastro.hon vill snarast göra en koloskopi hon tror inte att hans tarm mår så bra hon ser ju också på prover som tagits.
 
feb.-10 händer det igen vä. höft men den här gången komm smärtan smygande eskalerade o han kunnde varken stå eller gå. vätska har igen suggits ur höften och en ny antibiotikabeh. jag som mamma är fruktansvärd orolig för honom och framtiden,att denna sjukdom även kan påverka lederna har jag inte förståt han är också ständigt förkyld, vad bör göras det känns som en ond cirkel....?

Svar:

Hej!
Ledinflammation (arthrit) förekommer hos ca 10 % av patienter med inflammatorisk tarmsjukdom. Arthriten drabbar ofta medelstora-stora leder och det typiska är att endast den ena sidan drabbas och att inflammationen sedan efter två-tre veckor försvinner men kan återkomma i en annan led oftast på andra sidan. Det finns också en annan typ av ledinflammation som främst drabbar de små lederna i fingrar och tår.
Det finns också en koppling mellan inflammatorisk tarmsjukdom och reumatism men reumatologdoktorerna har ju gjort bedömningen att det ”endast” är Crohns sjukdom i detta fall.
Det som framför allt skiljer den här ledinflammationen från den man ser vid reumatism är att leden här inte påverkas negativt på sikt. Brosket i leden bryts inte ned och när inflammationen viker så fungerar leden utmärkt bra igen.
Den ledinflammation som din 19-årige son drabbats av var ovanligt kraftig och dramatisk men det ses ibland.
När inflammationen drabbar så här kraftigt så måste man utesluta att det rör sig om en bakteriell infektion i leden och det måste göras snabbt för leden kan i ett sådant fall skadas allvarligt. Det var orsaken till antibiotikabehandlingen och spolning av leden.
Din son har behandling med Salazopyrin som är det ursprungliga grundmedlet (mot ulcerös kolit och senare använts också vid Crohns sjukdom) och som man idag brukar ge just om det finns tendenser till ledinflammationer. Du skriver inget om doser men möjligtvis finns det utrymme för doshöjning som kan ha en skyddande effekt mot nya ledinflammationer. Vidare behandlas med Methotrexate, sannolikt för att din son inte tålt Azatioprin=Imurel som är den vanliga behandlingen. Det här har ju tydligen fungerat bra vad beträffar åtminstone symptomen från tarmen men med den här våldsamma ledinflammationen är det klokt att undersöka tarmen för att se om det där finns en inflammation som kanske förvärrar ledinflammationen. En samvariation mellan inflammation i tarm och leder ses ofta men ibland kan tarmen vara helt frisk vid undersökning medan lederna inflammaeras.
Om de här svåra ledinflammationerna fortsätter frekvent trots att man försökt att optimera medicindoserna kan det bli aktuellt att försöka så kallad ”biologisk” behandling för att hålla ledinflammationen borta. Det handlar då om någon av medicinerna Remicade eller Humira som är en antikropp mot ett viktigt äggviteämne i inflammationsprocessen (TNF-alfa). De här läkemedlen neutraliserar TNF-alfa som driver inflammationen.
”Förkylningsproblemen” bör ju utredas men jag antar att blodprover är lämnade som övervakning av medicineringen och att de ser bra ut.
Det är extremt sällsynt att ledinflammation blir ett förhärskande problem på sikt så trots de här svåra attackerna så kan du se din sons framtid an med tillförsikt. Utveckling av kunskap och nya läkemedel och andra behandlingsmetoder går också allt snabbare.

Hälsningar Per Karlén

1 mars
Hej.

Jag är 36 år, och fick svåra magsmärtor för lite drygt fyra veckor sedan. Dessa sitter på höger sida av magen och har vandrat lite. Från midjehöjd och ganska så lång ner....... Någon gång närmare revbenen under brösten också.

Men oftast midjehöjd eller nedanför.

Jag har sökt för magproblem under 1,5 års tid. Jag har varit mer åt det "förstoppade" hållet, men aldrig varit så förstoppad att det har varit det som varit problemet. Dessa problem har kommit med någon månads mellanrum. Jag har sökt vc ca 8 ggr under 1,5 års tid. Endast blodprov, avföringsprov och en ultraljudsundersökning för att kolla organen har gjorts.
I januari bytte jag vårdcentral.
Som sagt för tre veckor sedan så fick jag smärtor en natt, och sedan dess sitter de i. Jag har sprungit på vc! ca två gånger i veckan. Haft telefonkontakt med min läkare. Jag har varit på jourcentralen och akuten en gång. Akuten vill jag inte till igen, för där var de inte trevliga....... De sa att de jobbar med liv och död - och jag var inte på väg att dö!

Jag har under dessa veckor gråtit konstant i stort sett........ Jag har två små döttrar som jag är rädd att jag ska dö ifrån, jag har sådan dödsångest...... Jag orkar knappt ta hand om mg själv, än mindre mina små älsklingar.
Jag är sjukskriven.

Jag ska på en datortomografi nu på torsdag, men jag VET att det sitter i tarmarna, ingen tvekan.

För en vecka sedan så kom det bara slem(!) när jag gick på toa, alltså avföringen var bara slem........ Så höll det på i 1,5 dygn. Väldigt ljusgenomskinligt slem. Efter det bara diarré, och det har fortsatt. Förut väldigt mörk avföring, nu ljus ljus diarré.
Och det luktar surt, illa.
Jag är RÄDD!

Mina smärtor börjar gå öve! r på vänster sida med. Även bak i ryggen....... Tycker benen börjar kännas lite "konstiga"

Jag har gått ner 9 kg på tre veckor, jag kan inte äta något............ Jag gör soppa på buljong med pyttelite kyckling i.
När jag började få diarré så försökte jag äta lite bröd och mat som skulle stoppa, tvingade mig i det, men då fick jag såna magkramper som inte går att beskriva. Fruktansvärda.

Jag vågar inte äta något, och har heller ingen matlust.

Men jag är så fruktansvärt rädd, och jag vet verkligen inte vart jag ska vända mig................. Läkaren kan inte göra så mycket mer. Visar inte datortomografin något skall jag skickas på coloskopi, och Jag hoppas att de i så fall hittar något där!! Men tänk om de inte gör det!? Dessutom kan jag få vänta jättelänge på den! Jag vill ha den nu!

Inget blod har hittats i min avföring, men jag tyckte att det var blodstrimmor n! r jag hade den slemmiga avföringen.

Jag är så fruktansvärt, fruktansvärt rädd. Rädd för att de inte ska hitta något (för det är ju något som är fruktansvärt fel!!) och rädd för att jag ska dö av detta, tänk om det är tarmcancer..............

Två gånger under hösten åkte jag in till akuten för att jag hade dessa smärtor som högg på höger sida. Då gjordes gynkontroller som inte var något. Men dessa gånger gick det över, men inte nu...............

Vad har jag för rätt till att få hjälp, hjälp att få en diagnos, hjälp att få mitt liv tillbaka......? Vad kan jag göra? Vart kan jag vända mig?

JAG skulle bli så glad för ett svar, jag är såå rädd..........


Mina ben har börjat skaka, och kan skaka när jag försöker att sova på natten............. Jag har börjat få analklåda, men det kanske beror på diarréerna....... Jag har haft mycket analklåda un! der det senaste 1,5 åren, men ingen har undersökt ändtarmen, bara sa! gt att det antagligen är eksem för det är vanligt.

Jag kan tillägga att jag hade "konstiga ögoninfektioner" innan, som var som "eksem" i ögonen. Jag har haft lite ont i mina leder vid händerna. När mina magproblem började för ca 4 veckor sedan så hade jag dessutom några munblåsor som gjorde ont på tungan i en veckas tid.

Nu efter fyra vekors riktigt obehag i magen känns det som att jag börjar bli bättre.......

Jag har fått en datortomografiundersökning av buken som inte visade något, inget blod i avföringen. Väntar på en koloskopi. Kan man se tarmsjukdom även om man inte har problem för tillfället eller något skov just då?

Vad tror du om mina magproblem? Skulle det kunna vara Crohns?

Hej!
Du har stor oro för att dina magplågor skulle var någon allvarlig sjukdom. Datortomografi av buken (skiktröntgen)har du fått besked om och den var normal. Det beskedet är ju mycket trösterikt för då minskar sannolikheten för allvarlig sjukdom kraftigt. Det är inte mycket i det du beskriver som leder mina tankar till Crohns sjukdom men det kan inte uteslutas. En koloskopi (undersökning av tjocktarmen med en styrbar slang som i sin spets har en stark ljuskälla och en digital kamera som ger en bild av tarmslemhinnan) ska ju göras och den ger besked om det finns förändringar i tjocktarmen och i den sista delen av tunntarmen.
Din beskrivning av besvären ger inte anledning att misstänka så allvarlig sjukdom som du har oro för. Utredningen visar ju också det.
Jag tror att det är viktigt för dig att du hittar en doktor som du känner förtroende för och som systematiskt kan utreda dina besvär och ge dig begriplig information. Men jag tycker ändå att din beskrivning andas att du har sådan kontakt nu.

Hälsningar Per Karlén

25 februari 2010
Hej!
Fick för en tid sedan diagnos Chrons sjukdom. Min läkare tyckte inte att det var nödvändigt med en gastroskopi då koloskopin visade kronisk tarminflammation men att det för närvarande var en inaktiv inflammation.
Situationen är att jag sedan ett år tillbaka känner det som om jag har halsont, "varm i halsen/svalget,klump i halsen,raspig efter att jag har ätit och druckit. har sökt för halsfluss men inga prover var positiva.
Mina Chrons-besvär har aldrig varit kraftiga diarreer eller kraftig magsmärta utan visar sig som en brännande smärta strax nedanför naveln , kraftig ryggvärk, mestadels på vänster sida och viktnedgång pga illamående. Vid sämre perioder följs toalettbesöken av kraflöshet och jag känner mig orkeslös,småfebrig och darrig i kroppen. Kan det vara så att min Chrons sitter i tolvfingertarmen och strupen och hur gör man b! äst för att diagnostisera detta. Används samma mediciner vid denna typ av Chons som vid den i tjocktarm?
Tack på förhand 

Svar:
Hej!
Du har alltså fått diagnosen Crohns sjukdom i tjocktarmen men man har inte konstaterat någon pågående inflammation där. Om detta är riktigt uppfattat så bör diagnosen vara baserad på de förändringar som man funnit vid mikroskopisk undersökning av de vävnadsprover som tagits från tjocktarmens slemhinna i samband med koloskopin.
Crohns sjukdom kan ju drabba hela tarmen, allt från munslemhinna, matstrupe, magsäck, tolvfingertarm, tunntarm och tjocktarm. Det är dock ovanligt med lokalisation i övre tunntarmen och uppåt.
Du beskriver besvär som möjligen skulle kunna ha samband med inflammatoriskt angrepp av Crohnsjukdomen i de övre delarna av mag-tarmkanalen och detta bör då utredas. I första hand bör man då göra gastroskopi (undersökning av matstrupe, magsäck och övre tolvfingertarm med en styrbar slang med ljuskälla och ”kamera” i spetsen). Tunntarmen är ju mer svårundersökt men kan kartläggas med magnetisk resonanstomografi (ger en datorbehandlad bild av tunntarmen i skivor utan röntgenstrålar), tunntarmskapsel (en ca 11 mm stor kapsel som efter nedsväljning tar bilder av tunntarmens slemhinna och överför dessa bilder trådlöst till en mottagare som patienten bär med sig och som sedan databearbetas till en film där man kan se större delen av slemhinnan i tunntarmen) eller kvalificerat ultraljud.
Den medicinska behandlingen av högre belägna Crohninflammationer är i stort sett desamma som vid Crohns sjukdom i tjocktarmen.

Med vänliga hälsningar 
Per Karlén


16 december
Hej!
Jag har diagnosen crohns men lurar på om det inte är UC. Kan crohns ge blodiga och slemmiga avföringar? Står att det är typiskt för UC. Så funderar jag på magsmärtor med, jag får ont i hela magen, kommer jättesnabbt och så har jag riktigt ont några minuter, sen går det över och så startar det igen, ibland håller "anfallen" i sig flera timmar, ibland bara en kvart, vad kan det vara? Är ju inte det här typiska "ont ner till vänster". Jag ska göra datortomagrafi (eller vad det hette) nu i dagarna men funderar ändå vad är det de kommer leta efter? Hoppas på svar!

Svar:
Hej!
Crohn’s sjukdom är inflammation som oftast sitter i sista delen av tunntarmen och/eller i tjocktarmen men också kan drabba tunntarmen högre upp och mer sällsynt också magsäck, matstrupe och munhåla. Inte endast tarmens slemhinna kan engageras utan hela tarmväggen vilket förklarar en del av skillnaderna i symptom mellan Crohn’s sjukdom (CD) och ulcerös kolit (UC). Den sistnämnda sjukdomen drabbar endast tjocktarmen (ulcerös betyder sårig och kolit betyder inflammation i tjocktarm).
Löst tarminnehåll förekommer vid bägge sjukdomarna, särskilt om Crohninflammationen sitter i tjocktarmen, men är ofta mer uttalad vid UC. Blod och slem ses också vid bägge diagnoserna men mer uttalat vid UC. Buksmärtor är ofta mer framträdande vid CD men finns också vid UC och ofta då på vänster sida som ett resultat av att tarmen drar ihop sig i kramp vid tömning. Feberreaktioner är vanligare vid CD beroende på engagemanget av hela tarmväggen då inflammationen kan gripa över på tarmens utsida, men ses mer sällsynt också vid UC. Viktnedgång vanligare vid CD men finns också vid UC. Besvär kring ändtarmsöppningen ses nästan endast vid CD.
Om buksmärtorna kommer i samband med måltid kan det tala för att det finns ett trångt område i tarmen som betingas av Crohninflammation.
De här är bara några av de pusselbitar som man använder för att ställa diagnosen. Flera andra behövs. Det som du sannolikt redan gått igenom är koloskopi där undersökaren för upp en styrbar slang från ändtarmen upp genom tjocktarmen och ofta en liten bit upp i tunntarmen. Slangen är utrustad med en stark lampa i spetsen och en digital bild av slemhinnans utseende kan skapas och återges på bildskärmar. Genom instrumentet kan man också ta prover från tarmslemhinnan som efter bearbetning bedömes i mikroskop.
Tunntarmen är svårare att undersöka men olika metoder för att avbilda tarmarna utifrån finns också. Genom datotomografi eller ultraljud eller magnetisk resonanstomografi kan man få information om vilken del och hur stor del av tarmen som är angripen.
Med hjälp av alla dessa pusselbitar och ännu fler får man så småningom en allt mer heltäckande bild och kan utifrån den informationen styra behandlingen så att den anpassas till just den sjukdomsyttring som du har.

Hälsningar Per Karlén

12 november
Jag har ätit cortison kan det vara av det som min mage blivit så stor.Jag har croon.
Med vänliga hälningar 

Svar:
Hej!
Kortison kan som biverkan ge vätskeansamling i kroppen och det är inte ovanligt att man också får ökad aptit och därför äter för mycket under behandlingen. När man slutat med kortisonet försvinner den vätska som ansamlats i vävnaderna. Den extra vikten som man fått av att äta för mycket får man dock banta bort.
Dessa möjligheter är bara några få av en mängd som också skulle kunna förklara din förstorade mage och jag rekommenderar därför att du kontaktar din mag-tarmdoktor för undersökning och bedömning av om den här förändringen kan tolkas som bieffekt av kortison.

Med vänliga hälsningar Per Karlén

22 oktober

Hej, jag har stora funderingar som jag skulle behöva hjälp med.
Jag har sökt hjälp på vårdcentralen för att jag haft feber upp emot 1månad och orkeslös/utmattad .De tyckte inte de var värt att kolla upp. Men de tog några blodprover, och sa att det kanske var ett virus.
Under samma period har jag även haft, blod i avföringen rinnande ibland klumpar inte varje gång dock jag går på toan. Får besöka toan mycket oftare än vanligt. och nu sista veckan har jag haft jätte ont när jag gått på toan och idag märkte jag av en "böld" liknande sak vid analöppningen. den är inte så hög mer avlång ca 0,5 cm . Sen vet jag inte om det har något med saken att göra att min hy har varit mer känslig än vanligt tex jätte torr, irriterande fläckar på huden. sen ser det ut som jag rodnar, och är jätte varm i ansiktet.
vad ska jag göra? vad kan de vara? 

Svar:
Hej Blod i avföringen måsta alltid utredas om det inte sedan tidigare utredning blivit fastställt vad det beror på.
Du beskriver ju också feber sedan någon månad och också det bör absolut utredas skyndsamt. Vidare har du en böld vid analöppningen. Allt detta taget samman ger misstanke om att det kan röra sig om Crohns sjukdom. Om du berättat om det här på Vårdcentralen utan att man vidtagit någon åtgärd är det anmärkningsvärt!
Jag rekommenderar att du tar förnyad kontakt med Vårdcentralen och ber om en remiss till mag-tarmutredning hos specialist. Om besvären skulle visa sig bero på Crohns sjukdom är det viktigt att du får rätt behandling insatt snarast. Om det visar sig att det finns en annan förklaring så måste även det snarast utredas.
Hudförändringarna kan också ha samband med en eventuell Crohnsjukdom men det är mer avlägset och svårbestämt.

Hälsningar Per Karlén

27 september
Min son 18 år har sedan 2,5 år crohns sjukdom.Det tog ca: 1,5 år innan han svarade på någon behandling. Den medicin han äter nu är salazopyrin,methrotexate,folacin.Misstänker att alkohol förekommer i hans umgänge, har också pratat med honom om detta.Min fråga lyder hur påverkar alkohol hans medicin och sjukdom.

Svar:
Hej!
Om din son är frisk vad beträffar leverfunktionen finns ingen risk för hans sjukdom om han intar mindre mängder alkohol. Metotrexat kan ju ge leverskador och noggrann kontroll av lever- och också njurfunktionen är viktig vid den medicineringen.
Som alltid gäller att alkohol i stora mängder eller vid vanemässigt bruk är skadligt för kroppen. Alkohol i stora mängder så att man blir påtagligt påverkad är ett trauma för kroppen och kan teoretiskt leda till försämring i tarmsjukdomen.
Det kan vara svårt för en ung människa att drabbas av inflammatorisk tarmsjukdom med all annan omställning med påfrestningar som det innebär att utvecklas från ungdom till vuxen. Ambitionen ska vara behandling till symptomfrihet och frihet från inflammation. Fullgod information till såväl patient som närstående. God kontakt med och tillgänglighet till kunnig och inkännande specialist i mag-tarmsjukdomar.

Hälsningar Per Karlén

8 september

Hej!
Vi har en son som är 14år och haft Crohns sedan han var 4år (fick diagnos när han var 7år)
Han har klarat sig på Asacol tills för ett år sedan då han blev riktigt dålig (puberteten?). Då byttes Asacol ut mot Salazopyrin 2tabletter/tre gånger om dagen. Han har också ätit två kurer av Prednisolon och nu ätit Entocort i 12 veckor. Han har även under detta år ätit tre kurer Omeprazol och två omgångar av Ciprofloxacin. Han har periodvis haft stora problem med vita onda blemmor i munnen men dom försvinner när han äter Omeprazol. Han har väldigt stora problem med att han är illamående, känns som att han ska kräkas. Han har väldiga magsmärtor varje dag. Han har även har stora problem med förstoppning så han dricker Forlax två gånger om dagen och måste i perioder Klyxa för att kunna tömma tarmen. Har även "sprutbajs" i perioder. Enl. avföring! sprovet har han nästan ingen inflammation i tarmen. Har nyligen gjort en magnetkameraundersökning på tunntarmen men den visade inga tecken på avvikelser.
Under förra läsåret missade han ca. 50% av skolgången. Han har tappat nästan alla sina kompisar, inte många som hör av sig till honom. Han är ledsen och vill inte åka till sjukhuset för "det händer ju ändå ingenting" Han ligger mest bara i sängen och vill/orkar inte göra någonting.
För några dagar sedan gjordes en ultraljudsundersökning på buken men det enda avvikande som upptäcktes där var att han hade gallsten i rörelse.
Han klarar inte av att äta laktos och för 7 månader sedan tog vi även bort vetemjöl ur kosten.
Periodvis så dricker han bara näringsdrycker.
Han har växt lite på längden och tappat en del i vikt. ca.10kg.
Han står i kö för att svälja en kamerakapsel men det dröjer nog flera månader till innan det blir hans tur.
"Vå! ran" läkare sa i juli att dom skulle göra en Koloskopiunder! sökning men den läkare som ska göra undersökningen är tveksam (varför har vi inte förstått)
Vår son är livrädd för att missa mer i skolan så att han ev. måste gå om detta läsår, han är även rädd för att äta mer cortison (rädd att han inte utvecklas i samma takt som sina jämnåriga)

Vad ska vi göra? Vi försöker vara engagerade föräldrar som ringer och mailar barnkliniken med frågor. Vi "ligger" på utan att vara otrevliga eller arga. Våra tårar borde snart ta slut för vi börjar bli väldigt uppgivna.
Vad kan göras för att ge vår son ett liv igen?

Hoppas verkligen att du kan ge oss något halmstrå till hopp! 


Svar:

Hej!
Er 14-årige son har diagnosen Crohns sjukdom sedan 7 år och har haft symptom på sjukdomen ytterligare 3 år. Ni skriver inte i vilken del av tarmen man diagnosticerade sjukdomen. Man söker ju nu uppenbarligen efter misstänkt sjukdomsaktivitet i tunntarmen men är tjocktarmen tidigare undersökt i sin helhet? Det förvånar mig att väntetiden är så lång för tunntarmskapselundersökning. Normala väntetider brukar vara 2-4 veckor och här är det viktigt att snabbt kartlägga den aktuella utbredningen då sjukdomen så tydligt har blivit mer aggressiv hos en ung patient och mer potent behandling är nödvändig.
Asacol eller s.k. 5-ASA behandling som ju är grundunderhållsbehandlingen hade initialt god effekt men inte nu längre skriver ni. Kortison i form av Prednisolon är endast akutbehandling och aldrig underhållsbehandling men tycks inte hjälpa tillräckligt. Nästa steg i behandlingen är då Azathioprin = Imurel. När det gäller såväl 5-ASA som Azathioprin (som bägge hör till konventionell behandling) är det viktigt att rätt individuella dos för den enskilde patienten titreras fram. De flesta patienter har tillräcklig effekt av dessa mediciner. Om så inte är fallet kan man välja s.k. TNF-alfa behandling (Remicade eller Humira). Ett alternativ är selektiv leukocytaferesbehandling som fortfarande dock är under utvärdering men där en del lovande resultat finns publicerade även vid behandling av barn. Denna senare metod saknar kända allvarliga komplikationer och är även därför tilltalande.
Azathioprin tar tyvärr i medeltid hela 3 månader för effekt så den behandlingen är det viktigt att man påbörjar snarast.
Kartläggning av hela tarmen tycks ju vara på gång men självfallet bör även tjocktarmen innefattas om detta inte är gjort nyligen. Vid tjocktarmsundersökning av en så ung patient sövs oftast patienten och det kan då vara lämpligt att vid samma tillfälle även undersöka munhåla, matstrupe, magsäck och tolvfingertarm och leta efter Crohnförändringar. Slemhinneprover från munhålan kan tas vid detta tillfälle.
Även bör man passa på att ta vävnadsprover från tolvfingertarmen för att utesluta glutenintolerans då oförmågan att klara av mjölksocker skulle kunna vara sekundär till den sjukdomen. Han ska då ha haft normalkost vad beträffar mjöl så lång tid innan som möjligt så att inte en eventuell glutenenteropatidiagnos maskeras. Detta är ju naturligtvis viktigt att fastställa så att inte livet inskränks med olika kostinskränkningar helt i onödan.
När sjukdomen visar en så här plötsligt ökad aktivitet så är det viktigt att behandlingen anpassas snabbt med ökad aggressivitet så att lidandet inte blir onödigt utdraget och så att onödiga komplikationer förhindras.
Självfallet har ni rätt till att ta del av de behandlings- och utredningsmöjligheter som finns tillgängliga och känna att ni är trygga i kontakten! Det är ju dessutom ofta en förutsättning för ett bra behandlingsresultat.
Sammanfattningsvis så finns det således massor med hopp då många behandlingar ännu inte prövats.

Hälsningar Per Karlén

Fråga:
Hej igen! 
Då vår son inte mår bättre så kommer här fler funderingar.

Du frågade var i tarmen han var diagnosticerad. Det är i övergången tunntarm/tjocktarm. Vid höstens provtagningar och undersökningar visade han dock inga tecken alls på någon inflammation.

Som fortsättning på tidigare brev så är vi nu inne i slutet av augusti. Han har då fortfarande stora problem med magsmärtor och illamående. Han blir ofta även helt utan energi, väldigt ofta efter bajsning. Han undersöks med ultraljud för att se efter om han har var i magen vilket han inte hade. Dock ser man några rörliga gallstenar. Han börjar äta Omeprazol och Ciprofloxacin, fortsätter med 2st Forlax/dag och 6st Salazopyrin/dag. I början på september så byts Omeprazol mot Nexium. Blir även inlagd med dropp två dagar och en buköversikt görs där man ser förstoppning på två ställen. Han får Klyx och det bestäms att han ska göra en Koloskopi och Gastroskopi, han ska även sondmatas i 6 veckor (den avbröts efter knappt 4 veckor).

Vi åker hem men får åka tillbaka till sjukhuset nästa dag igen. Där bestäms att han ska göra rapsoljelavemang (gör tre stycken) för att vara säker på att all förstoppning lösts upp. Får Primperan mot illamåendet. Åker hem efter en vecka. Är hemma i fem dagar innan vi åker tillbaka för att göra Koloskopi och Gastroskopi. Dom undersökningarna visar ingenting! Ingen inflammation, sår eller fickor. Då tror läkarna att han varit övermedicinerad så all medicin tas bort men börjar då istället att ta Pentasa 500mg 2 tabletter 2 gånger/dag. Blir mkt bättre några dagar men sedan kommer smärtorna och illamåendet smygandes tillbaka. Sondmatningen avbryts.

Under oktober så mår han illa, känner sig kraftlös och har magsmärtor till och från. Har väldiga problem med vita blämmor i munnen. Fortsätter med Forlax, Pentasa och tar även Klyx ibland. Bajset varierar från hårt (aldrig stenhårt) till löst hela tiden. I slutet av november bestäms det att han ska trappa ner för att sedan helt sluta med Pentasa. Han mår fortfarande illa, känner sig kraftlös och har magsmärtor.

December fortsätter lika som han mått tidigare. Gör ett nytt ultraljud på buken men inget avvikande kan ses. Gallstenarna finns fortfarande kvar.
Mår riktigt bra under drygt en vecka kring jul, men vid nyår blir det ”som vanligt” igen. Det blir ännu tydligare att han efter tarmtömning tappar all energi och ork, oavsett om bajset är hårt, mjukt eller löst. Han blir alldeles grå i ansiktet pga utmattningen.

Idag har vi varit till läkaren igen för att få svar på prover som togs i december. Läkarna var i december som frågetecken och ville prova sånt dom inte trodde, men för att vara säker så tog dom prover på maskar, parasiter, salmonella m.m. Inget av proverna visade på något avvikande. Inte heller visade avföringsproverna på någon inflammation i tarmen. Även gluten och vetemjöl har kollats upp, men inga tecken på allergi eller överkänslighet har visats.

Han fortsätter med laktosfri kost. Han har fortfarande inte gjort någon kapselundersökning då utrustningen har gått sönder på ”vårt” sjukhus. Kan man se något med den som man inte kan se på tunntarms-magnetröntgen, ultraljud, koloskopi och gastroskopi? Under denna tid har han även ätit Alvedon Forte mot magsmärtan (hjälpt en del) och Primperan mot illamåendet (inte hjälpt speciellt mkt). Läkaren har tidigare och även vid besöket i december pratat om ”second opinion” men lät idag tveksam till detta, då han inte riktigt visste vad han ville skulle kollas upp. Vi tror att läkaren antar att detta enbart är psykologiskt, vilket vi är tveksam till. Vi tror att det kan vara mkt bra för vår son att träffa en psykolog efter allt han varit med om, men kan det verkligen vara hela sanningen?

Han har idag även varit till en psykolog som han genast fattade tycke för, han ska tillbaka till honom om två veckor. Bör vi kräva en second opinion? Hur går vi då till väga? Under höstterminen har vår son varit i skolan max. 20 dagar, skolan börjar även dom bli förtvivlad över hans situation. Vi hoppas Du kan komma med några nya synvinklar som kanske kan hjälp honom få tillbaka sin ungdom, som det är nu har han inget liv… 

Svar:
Hej igen!
Er 14-årige son har således Crohns sjukdom sedan sannolikt 10 år. Sjukdomen diagnosticerades för 7 år sedan och med aktivitet då i övergången mellan tunn- och tjocktarm. Gastro- och koloskopi nyligen utan aktuell aktivitet. Tunntarmen kartlagd med magnetisk resonanstomografi, men ännu inte med tunntarmskapsel. I stort sett ständig plågad av buksmärtor och förstoppning som kan växla med diarré. Kraftlöshet.
Med tunntarmskapselundersökning får man en bild av hur slemhinnan i tunntarmen ser ut. Finns där svullnad, rodnad, sårbildning eller andra tecken på inflammation som talar för aktiv Crohns sjukdom. Crohnsjukdomen omfattar dock inte endast slemhinnan utan också resten av tarmens vägg (olika muskellager och en yttre hinna). Tarmväggen ser man på undersökning med magnetisk resonansteknik eller också kvalificerat ultraljud.
Det som ni nu beskriver med er sons buksmärta, förstoppning/diarré och kraftlöshet som mest framträdande talar för en rubbning i tarmens förmåga att föra tarminnehållet framåt effektivt. Det skulle kunna röra sig om symptom som ligger i ett gränsland mellan IBD-IBS (inflammatory bowel disease och irritable bowel syndrome). Det rör sig om buksmärtor och oförmåga för tarmen att röra sig samordnat och effektivt utan att vi för tillfället ser några tydliga tecken på inflammation. IBD-IBS har beskrivits som en egen sjukdom. Man tänker sig att inflammationen leder till en överkänslighet i nerv-muskelkopplingen i tarmen som i sin tur leder till en psykologisk stress som negativt påverkar den befintliga överkänsligheten i tarmen som leder till att tarmens samordning av rörelser försämras och leder till symptombilden. Det finns en koppling mellan nerv-muskelstörningen i tarmen och dess förbindelser på ryggmärgsnivå och i sin tur dess förbindelser med central nivå, hjärnan. Den kroniska smärtan tar sig helt andra vägar än den akuta smärtan och en uppövning av nya nervbanor sker.
Vid ett fåtal laboratorier i landet kan tarmens rörelsemönster mätas och ge underlag för diagnos.
Tillståndet behandlas bäst genom ett mycket gott och förtroendefullt samarbete mellan behandlande läkare och patient. Hjälp och stöd från psykosomatiskt intresserad psykiater och från specialister på smärtbehandling bör ingå. Här används också läkemedel som vissa antidepressiva läkemedel (som kan minska signalstyrkan från tarmen och normalisera den störda tarmfunktionen) och andra mediciner. Kognitiv beteendeterapi (KBT), stresshantering och även hypnos är metoder som används för att häva den onda cirkeln.
En ”second opinion” skulle kunna ha just den här frågeställningen. Diskutera detta vidare med er mag-tarmläkare.

Hälsningar Per Karlén

12 augusti

hej jag har crohns tarmsjukdom haft den sedan jag var 15 nu är jag 33år..jag skulle gärna vilja ha kontakt med någon annan specialist i sverige som är väldigt kunnig som kanske kan hjälpa mig. jag har specilist just nu i jönköping. Men fick höra att te x i uppsala så fick en annan bättre behandling. så snälla hjälp mig skulle då vilja veta om man kan göra nåt annat än det min läkare gör just nu. mvh eva

Svar:
Hej Eva!
Målsättningen med din läkarkontakt är ju att du ska känna dig trygg och välinformerad med den läkare som du har. Du ska få information om sjukdomen och de behandlingsmöjligheter som finns och självklart också svar på dina frågor. Känner du inte tilltro till den behandling du får och saknar kunskap om vad den har för inverkan på sjukdomen och inte har tillräcklig kunskap om alternativen så försämras säkert också dina möjligheter att läka.
Det du indirekt säger är att du inte riktigt vet vilka behandlingsmöjligheter som finns tillgängliga och att du kanske tvivlar lite på om den behandling du har är den rätta för dig. I en dialog mellan dig och din doktor ska den rätta behandlingen för just dig, med din sjukdom och dess speciella karaktär och dig i den livssituation du befinner dig i växa fram.
Börja med att berätta för din doktor hur du upplever situationen och se om du inte kan få till en sådan här dialog. Skulle det inte fungera så kan du begära att få en så kallad ”second opinion”, dvs en genomgång av ditt fall med en annan läkare.
Vid de flesta större sjukhus i landet finns det en eller flera välutbildade mag-tarmläkare så det finns gott hopp om att du ska hitta en som passar dig.

Hälsningar Per Karlén 


15 juni 
Hej! Jag har haft Crohns Sjukdom sedan jag var 27 år och är idag 53 år. Jag har blivit Lactosintollerant och måste äta fettreducerad kost. Tar nu en medicin som heter Pentasa (4 tabletter om dagen). Men jag har läst att man inte ger det till Crohn patienter. Varför får jag det av min läkare? Är även opererad 8 ggr. Så 2,3 meter är borta på min tunntarm och en bit på min tjocktarm på 10 cm.

Svar:
Hej!
Du har Crohns sjukdom i tunntarmen sedan 26 år och har fått operera bort tunntarm så att du nu har 2,3 m kvar.
Din fråga gäller om Pentasa ska ges till Crohnpatienter?
Jo, det finns stöd i litteraturen för att Pentasa är verksamt vid Crohninflammation och det kan användas såväl i tablett- och granulatform som tas genom munnen eller i form av stolpiller eller små lavemang som tas genom ändtarmen.
Eftersom du har fått operera bort delar av tunntarmen (du skriver inte vilken del som har tagits bort men jag antar att det är från den sista delen vilket är vanligast) och Pentasa frisätts och verkar genom hela tunntarmen så bör det kunna fungera för dig. Dosen är dock för låg. Minst 4 gram, dvs 8 tabl eller 2 förpackningar med granulat, brukar krävas för effekt.
Eftersom du nu har opererat dig så många gånger så tyder ju det dock på att den medicin som du tagit inte har varit givit tillräcklig effekt. För att du inte ska behöva ta bort mer tunntarm så är det ju viktigt att du har effektiv medicinering som kan hålla emot inflammationen. Jag förutsätter att Imurel har prövats. Om inte så bör du ha den medicinen i en för dig anpassad dos.
Mitt råd är att du diskuterar detta med din mag-tarmläkare. 

Hälsningar Per Karlén 



15 maj
Hej!
Jag her haft Chrons sjukdom sedan jag var 8år ( är nu 15). Då fick jag Pentassa. Jag fick även kortisson typ 3 gånger, och opererat mig en gång där de tog bort den delen som var sjuk i tjocktarmen. typ 6 månader efter operationen fick jag sjukdomen tillbaka igen( fick ingen medicin under den 6mån. period) och då fick jag azatioprin för andra gången.Nu har det återligen gått 6 månader och jag har börjat känna att min mage är stor(luft) mycket gaser, diarre typ 2-3 gånger dagligen och nu för 2 dagar sedan fick jag blod i avförringen.
jag är jätte orolig och vet inte vad jag ska göra. jag vill inte ha kortison igen eftersom det inte är bra i ungdomsåldern och gör förseningar i uppväxten bla. jag vill inte heller fasta på Fresubini drycken eftersom jag redan har gjort det typ 4-5 gånger men jag tycker inte att det hjaplte. Pentassa är för mild osv.! jag vet inte vad jag ska göra, och bara gråtar hela tiden och drömmar om att sjukdomen ska försvinna. jag är så nedstämd och vill inte ligga på sjukhuset igen. Om bara det fanns en medicin.
Jag vill fråga dej: vad tycker ni att jag ska göra? vilket medicering eller lösning är bäst enligt mina beskrivningar och era erfarenheter?
Jag hoppas att du kommer att svara på min fråga för jag orkar inte med livet.
Tack

Svar:
Hej!
Jag förstår att du verkligen har det besvärligt men det finns ju mycket bra och effektiv behandling som du inte har provat än! Just den här i tiden i livet kan det vara alldeles extra jobbigt med den här sjukdomen och det är verkligen jätteviktigt att du har en mag-tarmdoktor som du kan prata bra med och som du kan få tag i enkelt när du behöver hjälp. I stort sett alla patienter kan få mycket bra hjälp.
Du har haft Crohns sjukdom i 7 år (åtminstone i tjocktarmen men kanske också i tunntarmen?).Grundbehandlingen för att skydda dig från mer inflammation är s.k. 5-ASA mediciner där du ju har provat en av dessa, Pentasa. Effekten har inte varit tillräcklig säger du men det är viktigt att medicinen provas ut så att du får den dos som passar just dig. Du bör ha haft 4 gram dagligen eller högre. Även när det gäller Azathioprin eller Imurel (samma) är det viktigt att dosen avpassas för just dig. Man brukar höja dosen i små steg och kontrollera blodproverna regelbundet. Har man gjort det och ändå inte fått tillräcklig effekt så finns de s.k. ”biologiska” medicinerna som heter Remicade eller Humira. Remicade ges i dropp på sjukhuset en gång var 8:e vecka som standard för underhållsbehandling och Humira ger sig patienten själv i spruta under huden var 14:e dag som underhållsbehandling.
Förutom läkemedel finns en metod där vissa vita blodkroppar tas bort i en särskild apparat och som kan fungera mycket bra på vissa patienter. Den metoden kallas aferesbehandling och är ännu under fortsatt utprovning.
En mängd nya läkemedel är under utprovning i olika studier och åtminstone några beräknas komma ut på marknaden inom de närmaste åren. Utvecklingen har aldrig gått så snabbt som nu så du har massor av hopp!
Skriv gärna igen om du känner att du behöver.

Hälsn Per Karlén 


28 april
Hej! Jag har Crohn sedan 25 år tillbaka. Är operard några gånger där man tagit bort tjocktarm och tunntarm. Mitt problem är nu att jag har inflammation/sår ganska långt ner i tarmen som blöder av och till. Jag har fått Entocort klysma att ta till kvällen. Mitt problem är att jag har svårt att hålla det. Det händer olyckor på natten. Finns det något annat alternativ för att hålla inflammationen borta i den delen? Jag äter även kapslar Entocort dagligen.

Svar:
Hej!
Av din beskrivning gör jag tolkningen att du är opererad med en skarv mellan tunntarmen och kvarvarande ändtarm och att du alltså tömmer tarmen på toaletten på vanligt sätt. [En annan möjlig tolkning är att du är opererad med ileostomi (tunntarmsöppning genom bukväggen)/med eller utan ändtarm kvar].
Grundbehandlingen i detta läge är s.k. 5-ASA mediciner ofta i kombination med Azathioprin eller Imurel. Det är viktigt att medicindoserna ställs in så att de blir optimala för just dig.
Om nu inte detta heller ger tillräcklig dämpning av inflammationen kan Entocort eller Prednisolon som akutbehandling var en framkomlig väg.
Du skriver att du inte får behålla Entocortklysma på natten och förmodligen är det då svårt för dig att behålla även andra klysma. Entocortkapslarna tycks ju inte ge dig tillräcklig effekt och nästa steg i behandlingstrappan måste då diskuteras. På detta steg finns de s.k. biologiska behandlingarna (TNF-alfa behandlingar Remicade och Humira) eller möjligen s.k. aferesbehandling som fortfarande är under utvärdering. Diskutera dessa möjligheters för-och nackdelar med din mag-tarmdoktor.

Hälsningar
Per Karlén 

18 april, 2013

Hej.
Är en man på 42 år som haft problem med magen i 2 år. Det började med att läkaren trodde att det var blindtarmen, det blev operation men kunde då se att tunntarmen var inflammerad ca 50 cm, blindtarmen fick sitta kvar. Chrons sjukdom har jag sa dom, men alla prov dom tog så visade ingenting, så jag har nu åkt in o ut på sjukhuset ....har konstant ont i hela magen, känns som gallan men den e borttagen, har inga mediciner som hjälper så jag blir snart tokig. Avföring helt normal.

Svar:


Hej!
För en erfaren tarmkirurg som ser en sjuk tunntarm är det oftast tämligen uppenbart om det rör sig om Crohns sjukdom eller annat. Man kan se svullnade lymfkörtlar och att fettet klättrar på ett mycket karakteristiskt sätt i tarmens kärlförsörjande vävnad.
Detta har man sannolikt sett eftersom man sagt dig att det rör sig om Crohns sjukdom. Det torde röra sig om en tämligen lågaktiv sjukdom eftersom den endast givit dig begränsade besvär under ganska lång tid innan det blev försämring och operation.
Att det inte visar sig så mycket i proverna säger inte så mycket. Det är sannolikt en begränsad utbredning i tarmen.
Om det inte redan är gjort bör man göra en kolo-ileoskopi (=undersökning av hela tjocktarmen och sista delen av tunntarmen med en fingertjock, styrbar slang med en kraftig ljuskälla i spetsen). Man får då svar på om det finns förändringar i tjocktarmen och kan sedan också se insidan på den sista delen av tunntarmen som man har konstaterat är sjuk. Man kan också vid denna undersökning ta vävnadsprover för närmare analys i mikroskop.
Resten av tunntarmen bör också utredas med t.ex magnetkameraundersökning för att säkerställa att det inte finns inflammation högre upp.
Lämplig behandling nu i akutfasen är t.ex Entocort eller Budenofalk som är ett slags kortison som frisätts just i det sjuka tarmområdet. Om du inte blir av med smärtorna då bör den angripna tarmen sannolikt opereras bort. Det är då viktigt att man tar ställning till om du ska ha underhållsbehandling för att slippa återkommande inflammation. Det är också viktigt att man med ny koloskopi kontrollerar att den insatta medicinen har avsedd effekt, d.v.s. håller inflammation borta.
Man bör kontrollera vitamin B12 så att du inte har drabbats av brister. Detta är ett mycket viktigt vitamin som till största delen tas upp i den del av tarmen där du är sjuk. Brister kan ge allt från depression till förlamningar.

Hälsningar Per Karlén 


4 april, 2013

Hej!

Min pojkvän har Morbus Crohn sedan 9 år tillbaka. Han har varit besvärsfri fram till för ca 10 månader sedan. Fick ett skov och i höstas och senare under hösten blev han insatt på imurel, han mådde ej så bra av denna medicin så uppehåll gjordes och han tar nu istället puri-nethol. Efter nyår bestämde vi oss för att försöka bli gravida. Vi blev gravida direkt och allt var frid och fröjd fram till v 12. Jag fick missfall, fostret hade dött i vecka 9. Efter detta har en stark oro väckts i oss gällande min pojkväns medicinering. Kan det finnas koppling? Finns det risk för missbildningar? Hans doktor säger att det ej ska vara någon fara men vill gärna ha en second opinion. Har ju hittat studier på nätet som säger annat. Kan dessa förkastas?

Tacksam för svar.

Svar:

Hej!
Det finns inga bevis för att behandling av far eller mor med Imurel eller det närbesläktade läkemedlet Puri-nethol skulle ge en ökad risk för missfall eller ökad risk för missbildningar hos barnet.
Däremot så finns det studier som inkluderar patienter med inflammatorisk tarmsjukdom behandlade med dessa läkemedel där man studerat utfallen av graviditet utan att man där sett ökade risker för missfall eller missbildningar. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21115547
Imurel och Puri-nethol (=tiopuriner) har använts som läkemedel i över 40 år. Tidigare behandlades alla patienter som blivit transplanterade med tiopuriner. Livslång behandling, alla åldrar, bägge kön. Dokumentationen och kunskapen om dessa tiopuriner är sannolikt större än för något annat läkemedel över huvud taget.

Hälsningar Per Karlén 


21 mars, 2013

Jag har Chrons sjukdom, opererades 2010 (tarmressektion). Efter denna operation fick jag ordentliga gallsalts- diarreer. Långsamt blev dessa bättre, men försvann inte helt förrän jag blev gravid. För drygt en månad sedan fick barn och direkt kom de häftiga diarreerna och magsmärtan tillbaka. Först för ett par dagar sedan tog jag till Lestid och blev genast bättre, men det märkliga är att min son blev en helt annan unge. Från att ha varit vad vi trodde kolikbarn till att vara en nöjd solstråle. Nu undrar jag om ev. gallsyror kan ha passerat modermjölken och påverkat även hans mage eller om jag producerar mer mat nu när magen lugnat sig. Vad tror du?

Svar:

Hej!
När vi äter känner kroppen av fettmängden och portionerar ut galla från gallblåsan till tunntarmen i proportion till den intagna fettmängden. Gallan används till att preparera fettet så att det kan tas upp genom tarmslemhinnan. Utan galla blir det inte mycket till upptag.
När gallan så har fyllt sin funktion så tas större delen upp i sista delen av tunntarmen och förs tillbaka till levern där den återanvänds. Gallan går alltså i ett kretslopp från levern där den produceras, till gallblåsan där den lagras och sen till tunntarmen och så småningom åter till levern.
Om man som du blivit opererad så att sista delen av tunntarmen är borta (eller sjuk) så kommer inte tillräckligt med galla att återtas i tunntarmen och gallan rinner ut i tjocktarmen där slemhinnan retas av denna ökade gallkoncentration och avger vatten och salter så att det bildas diarré. Gallsaltsdiarré. Gallan påverkar också tjocktarmen genomsläpplighet och dess rörelsemönster.
Kroppen vänjer sig och anpassar sig i viss mån efter en operation och diarréerna brukar mildras lite med tiden.
Lestid eller Questran är läkemedel som har förmågan att binda gallan till sig på ett sådant sätt att gallan inte längre retar tjocktarmen. Medlen kan således doseras i mängd beroende på hur fettrik måltid man intog.
Att diarréerna försvann när du blev gravid har sannolikt hormonell förklaring. En delförklaring skulle dock kunna vara att det fanns en viss inflammatorisk aktivitet i skarvområdet som lugnade ned sig i samband med graviditeten (detta är ett välkänt fenomen och ca 1/3 blir bättre, 1/3 sämre och resten tycks inte påverkas av graviditeten).
Så där långt är ju din historia hyggligt begriplig enligt ovan men sen blir det svårare. Din sons magproblem tycktes upphöra efter din medicinering med Lestid. Detta medel tas nämligen inte upp i bröstmjölk så det måste finnas en annan förklaring än att läkemedlet har haft direkt effekt på din son.
Naturligtvis är det inte riktigt så enkelt som jag förklarat det enligt ovan. Nyare rön har visat att det finns en tillväxtfaktor (fibroblast growth factor=FGF-19) som bildas i sista delen av tunntarmen och som deltar i regleringen av gallsalternas återupptag och också produktion. Kanske är även andra faktorer inblandade.
Jag har diskuterat frågan med kollegor som ägnar sig enbart åt läkemedel och dess effekter och med barnläkare men ingen självklar förklaring ges.
Lestid har förmågan att binda vissa (sura) läkemedel och en möjlig förklaring skulle ju då kunna vara att ett sådant läkemedel skulle ha varit orsak till din sons kolik. Alternativt att Lestid binder något ämne i din tarm som kan orsaka koliken. Återkommer koliken om du gör ett uppehåll med Lestid?
Kolik hos spädbarn förstår man ju inte orsakerna till men uppfattar det som gaser och smärtor. Försvinner vid 3-4 månaders ålder. Viktigt med undersökning av barnet så att inget annat är fel och misstolkas som kolik.
Kanske har du hittat ett bra medel mot kolik!

Hälsningar Per Karlén


19 mars, 2013

Hej, min son är 10 år. Han har i flera år haft besvär med sin mage. Får i skov mkt ont i magen då han oxå får diarré och nedsatt aptit. Vid vissa tillfällen även slem som runnit ur honom. Han har även i dessa perioder haft ont i leder främst handleder och fotleder. Han blir mkt allmänpåverkad och trött. Han har tagit mängder av blodprov och avföringsprov men inget visar ngt. Nu har han gjort en gastroskopi då läkaren berättade att det sett (inte m blotta ögat m med de prov man tog) att han har en inflammation i nedre delen av matstrupen. Han skrev ut Lanzo o så var det Inge mer med det. Vi fick liksom ingen diagnos eller förklaring om detta kan vara boven till hans långvariga besvär? Nu har jag läst att chrons kan sitta i matstrupen. Hans symptombild stämmer ju på chrons. Läkaren sa inget om det, hur kan de bara utesluta det eller kan det finnas nån möjlighet at t han faktiskt har chrons?

Svar:

Hej!
Du beskriver att man sett en inflammation i nedre delen av matstrupen (=esofagit) och då behandlat med ett medel som kraftigt minskar syran i magsäcken. Man har då antagit att inflammationen betingats av återflöde av surt innehåll från magsäcken till matstrupen. Om detta återflöde då görs mindre surt så ska inflammationen läka.
Det torde vara tämligen ovanligt att en 10-åring har inflammation i matstrupen orsakat av surt återflöde men det förekommer. Hos vuxna är det en ganska vanlig sjukdom.
Eftersom det är mindre vanligt hos barn och din son har så många andra besvär som inte stämmer med ”bara” esofagit så bör man vid gastroskopin ha tagit vävnadsprover från slemhinnan i matstrupen med just frågeställningen Crohns sjukdom. Dessa förändringar kan dock många gånger vara svåra att finna i vävnadsprover. Om man söver en 10-åring med den här typen av symptom så gör man ofta såväl gastroskopi som koloskopi (undersökning av tjocktarmen) samtidigt.

Om dins sons besvär skulle förklaras av endast esofagit så borde hans besvär normaliseras inom en vecka med den behandling han fått.
Om så inte är fallet så ska du påtala det och fråga om vävnadsprover togs och vad de visade. Kanske att det då är rimligt att utvidga utredningen med nya prover och kanske koloskopi.

Hälsningar Per Karlén 


13 mars, 2013

Hej,

Jag har via det här forumet fått svar som lett till banbrytande resultat för min utredning. Beskrivit en tarm som uppträder mycket egendomligt. Diagnosticerades med crohns 1998 efter att ha gått oviss i tre år och avfärdats med att problemet var relaterat till min omfattande födoämnesallergi och senare psykiskt. Medicinering med kortison och Azatioprin löste problematiken tämligen omgående då (i mina tidiga tonår), men mitt under tuffa studier på högskola exakt tio år senare återkom besvären med besked, och gjorde utbildningstiden outhärdlig. Bara tack vare höga doser kortison överlevde jag examensarbetet under våren 2010. Sedan dess har jag hunnit bli permanent liggande, deprimerad, och mot alla odds den bärande väggen i egenskap av närmast anhörig till en sarkomsjuk pappa. Under pågående (trots påtryckningar stillastående) utredning i Uppsala, dit jag skickats från Falu Lasarett för en second opinion. Mina besvär är diffusa och så märkliga att jag skäms över att beskriva dem.. Obehaget är ett större problem än värken, som jag nog är ganska avtrubbad gällande - aldrig varit helt symptomfri, heller under tiden mellan 1998 och 2008. Sedan november 2008 kan jag inte äta stekt mat och socker, med undantag för fruktsocker på gröten (med ett par skinkmackor och apelsinjuice) vid första målet mat på morgonen fungerande som brunch, som jag ser till att få i mig då det är enda gången på dygnet jag äter med aptit. Till middag blir det en kopp risnudlar i grönsaks- och köttbuljong med tre rostade brödskivor och leverpastej varvat med två kokta potatisar och tre kokta köttbullar på ett pannbröd med vatten. Som kvällsmat försöker jag pressa i mig ett päron, och ibland en rostad macka med skinka eller pastej. Och en kopp kokt vatten. Sköter jag inte den här dieten straffar magen mig i daga r. Med kraftig knip, "tarmtömning" (=springer på toa med! uppluckrad och stundtals blodig avföring tills jag känner mig tumlad och tömd och lämnad med ett obehag och aldrig bara lättnad), en känsla av att maginnehållet trycker på uppåt (behöver liksom massera ner maten) och oberäknelighet - går från kav lugnt till att jag tror att jag ska spy på nolltid. Spy som jag drar mig för in i det längsta med anledning av min emetofobi. Blir i olag vid för lite fysisk aktivitet, men även för mycket och på fel sätt. Det blir ett väldigt inrutat liv, och inget utrymme för ett vanligt 9-17-jobb. Något jag råder bot på med svåra medel och en bra utbildning som jag kan frilansarbeta med, mot en allt för liten ersättning. Ett problem som går ut över en varmt stöttande familj. På ditt initiativ förde jag en motilitetsundersökning på förslag till min behandlande läkare i Uppsala. Denna visade svåra störningar i tarmens rörlighet, men då undersökningen är på forskningsstadiet har utredningen liksom stanna t upp efter konstaterandet i september 2011. Tilläggas bör dessutom att jag vid undersökningstillfället och fortsatt går på Mirtazapin, som min läkarstuderande bror menar kan påverka resultatet och undrar varför man inte satte ut vid undersökningstillfället. Min behandlande läkare var medveten om detta men ansåg det oviktigt. Dock är jag osäker på om han tagit med det i beräkningarna vid diagnosticeringen.. Uppsala har även undersökt sköldkörteln och återupptagit min födoämnesallergi (som jag tror mig ha full koll på) - letar nål i höstack, och enligt min mening inte i problemets kärna: magen. Det känns som om de läkare jag är i kontakt med är liksom trötta och har återigen givit upp, snabba med att anklaga mitt psyke. Går regelbundet (varannan vecka sedan ett år) till magkurator som är av uppfattningen att min ångestproblematik kommer av magproblemen och inte tvärtom. Upplever mig inte som en besvärlig patient - snarare kanske för l gmäld i förhållande till vad nöden egentligen kräver..! Gjorde e! n dubbel gastro- och koloskopi senast 2010 tror jag att det var. Som visade på en lindrig inflammation "som inte ska ge de besvär jag har". Samma läkare säger att man inte ska behöva må dåligt med den här diagnosen. Finns det verkligen ingenting att göra? Hört talas om Remicadebehandling - är det inte aktuellt att testa t ex?
Har du andra idéer på vad man kan ta sig till med mig?

Förhoppningsfulla hälsningar,

Matilda

Svar:

Hej Matilda!
Du har en Crohninflammation säger du och du har en konstaterad motorikstörning i tarmen. Detta att man hävdar att dina besvär inte står i proportion till den inflammmationsbelastning som man konstaterat leder ofta till att förklaringen blir, som du beskriver, din höga ångestnivå.
Men om man istället ser på den störda tarmmotoriken och tänker sig att den är en följd av inte endast en pågående inflammation, som man kan se den i slemhinnan eller som en svullnad i tarmväggen som man ser den vid MR-undersökning, utan kanske också som en skada efter tidigare genomgången inflammation eller pågående inflammation som vi inte ser med våra undersökningar så tror jag att man lättare kan förstå din sjukdomsbild.
Det här området är extremt lite utforskat beroende på att det ofta krävs inte endast vävnadsprov tagna från insidan av tarmen vid endoskopi utan snitt av hela tarmens vägg tagna vid kirurgi. Sådana vävnadsprov kommer man enkelt inte åt i en studie. Det jag skriver om här ovan är således inte baserat på kunskap hämtade från studier utan är mina personliga tankar och reflexioner om hur besvären möjligen skulle kunna förklaras i ett fall som ditt. Du är ju inte ensam om att ha motorikstörningsgrundade mag-tarmbesvär efter Crohninflammation.
Enligt min erfarenhet så kan de här tarmbesvären minska påtagligt om vävnaden får stå fri från inflammation tillräckligt länge. Om du har pågående inflammation så bör den om möjligt behandlas kraftfullt och alla ambitioner måste vara att hålla den borta. Möjligen kan man överväga nya mediciner som påverkar den bristfälliga kommunikationen mellan nerv och muskler i tarmväggen och som ger upphov till störningen i tarmens rörelser. Diskutera det med din mag-tarmdoktor som är specialiserad på den här typen av tarmrubbningar.
Du måste se mitt svar i ljuset av att jag inte har hela bilden av din sjukdom med utredning och behandling.

Hälsningar Per Karlén 


11 mars, 2013

Hej! 

Jag börjar känna mig lite desperat nu. Får inget gehör hos min doktor även om hon lyssnar. Jag har crohn sedan 1989- Är pererad 3 ggr o 2.20 m är borta. Sista delen av tjocktarm och övr. är tunntarm. De sista 10 åren har jag haft en märklig smärta som utstrålas i ryggen. Förr provocerade jag fram kräkningar för att bli kvitt smärtan. Jag upplevde att om jag fick bort maten så avtog smärtan. Min läkare då föreslog ( i brist på annat) att jag skulle ta citodon mot värken. Det har hjälpt. Hennes förklaring var att min magmun inte öppnade o stängde sig som den skulle o därav blev det kramp i matstrupen och därav smärtan. Nu börjar jag bli rejält trött på att ta värktabletter och det är så att det inte alltid hjälper. Jag måste alltså provocera kräkning för att bli kvitt den. Ibland har jag så himla ont så jag är vaken hela nätter igenom. Jag uppl ever det som att det är ett hinder i vägen för att maten ska passera. Har nyligen gått igenom datortomografi i tunntarm o det enda det visade var att en tarmslunga högt uppe i tunntarmen inte rörde sig. Har också gjort gastrotomi med inget resultat. Är nu erbjuden koloskopi för att utesluta något? Min läkare känns uppgiven när jag pratar med henne. Verkar inte finnas något att göra åt mitt problem. MEN jag har ingen lust att ha det så här resten av mitt liv. Ibland kan det vara bra en hel vecka för att följas av ont i 4-5 dagar. Så håller det på. Jag upplever att jag inte kan äta som folk i allmänhet. Äter jag för mycket får jag alltid ont. Med för mycket menar jag frukost, lunch o kvällsmat. Så oftast äter jag bara frukost o kvällsmat. Jag känner direkt när tarmen blir för full o då äter jag inget. Har lyckats att hålla vikten i alla fall. Väger ca 60 till mina 167 och är 51 år gammal. Men så här vill jag inte ha det! Vad ska jag göra?/ mvh Lena

Svar:

Hej Lena!
 
Du har en komplicerad sjukhistoria och det är alltid risk att jag inte förstår riktigt rätt och givetvis är det många detaljer i din historia som jag skulle behöva veta för att kunna säga något med större tyngd.
Dock är det ju helt klart att du har ont i buken med strålning mot ryggen, att denna smärta provoceras av att du tillför föda och att smärtan lättar om du kräks. För mig låter det som att en del av tunntarmen inte rör sig normalt eller kanske inte alls. Kommunikationen med kringliggande tarm är störd och detta leder till dina besvär. Kanske är en del av tunntarmen t.o.m. förträngd eller hopväxt med kringliggande vävnad som hindrar rörelserna.
Det finns en datortomografi säger du som visar en orörlig tarmslynga högt upp (kanske är det en s.k. MR (=magnetisk resonansundersökning) av tunntarmen som du menar och som är det bästa sättet att kartlägga tunntarmen. Man ser vid den undersökningen hela väggen i tarmen, inte endast slemhinnan.
För att studera insidan av tarmen skulle man kunna göra en s.k. enterokapselundersökning men möjligt är att man tvekar att göra det då risken finns att kapseln inte kommer igenom och måste opereras ut. Men å andra sidan är det ju så att det kanske är just operation av det här misstänkt skadade tarmavsnittet som måste till för att få bukt med dina besvär och då hittar man ju det avsnittet med hjälp av kapseln.
Om det inte rör sig om förträngning eller sammanväxning som är orsaken till att födan stannar upp och inte vill gå igenom så är min tanke att nerv-muskelkopplingen i tarmens vägg är skadad efter genomgången Crohninflammation, och även då kan kirurgi bli nödvändig.

Hälsningar Per Karlén


23 februari, 2013

Hej Per! 

Min fru gick hos dig från mitten av 1980 till början av 2000-talet innan hon blev flyttad till Gävle dit vi flyttat. Under en tid efter flytten hade du kvar min fru i någon form av forskningsprojekt så hon kunde fortsätta sina undersökningar och vård på SÖS hos dig och dina kolleger. Hon har efter ett akut besök hos dig på SÖS 1989 klarat sig riktigt bra på Salazopyrin under många år och klarat magen med dosering efter behov. De senaste tre åren har det sakta blivit sämre med tätare och kraftigare skov. Sedan ca 6 månader är det klart sämre än på mycket länge med mycket värk, blödningar och trötthet. Hon har idag ofta jobbi gt att klara arbetet och tillbringar en allt större del av fritiden sittandes på toaletten med värk. Hur ser möjligheterna ut att få vård i ett annat landsting där du och andra klart mer specialiserade läkare finns att tillgå. Vården i Gävle har hon dessvärre inte upplevt som speciellt bra med olika läkare vid varje besök och där alla av dem inte ens arbetat inom det området.

Finns det något jag kan göra för att underlätta. Jag lagar maten hemma, finns det något att undvika eller se till att få med? Min fru har efter många år slutat röka och, sedan tre eller fyra år, gått över till nikotintugummin kan det spela in i sjukdomsbilden? Hur påverkar stress och oregelbundna måltider normalt personer i hennes situation?

Med vänlig hälsning,
Niklas 

Svar:

Hej Niklas!
Tråkigt att höra att aktiviteten i sjukdomen tycks ha ökat igen men hela bilden måste givetvis gås igenom innan råd kan ges.
För att kunna få vård i ett annat landsting, om det inte är akut, krävs vanligen en så kallad specialistvårdsremiss som utfärdas från hemlandstinget till den man önskar vård hos och som innebär att kostnaderna för vården kommer att betalas av hemlandstinget.
Att Caroline slutat att röka är mycket positivt och är det absolut viktigaste som patienten själv kan göra för att minska inflammationen om det rör sig om Crohns sjukdom. Vid ulcerös kolit är det däremot så att rökningen hos vissa patienter kan ha en skyddande effekt. Med all annan kunskap om de skadliga effekterna av rökning bör givetvis ingen röka.
Angående nikotintuggummi vet man inte så mycket men sannolikt är det bättre än rökning.
Vad maten beträffar är det inte så mycket man kan göra. Patienter med Crohns sjudom tycks ha ett större intag av raffinerade kolhydrater (godis, läsk, bakverk mm) än andra men om detta är en del av orsaken till sjukdom eller en följd av sjukdomen vet man inte.
Negativ stress kan helt klart påverka tarminflammationen negativt hos vissa patienter och då är det kanske stressen i sig som ses som problemet och inte det faktum att livet vid stress ofta blir mer oregelbundet inkluderande måltiderna.
Hoppas att du kan få lite hjälp av detta och hälsa Caroline.

Med vänliga hälsningar Per Karlén


31 januari, 2013

Hej!
Jag har chrons sen 5 år tillbaka & tar humira för det nu, tycker humiran fungerar utmärkt. Men jag undrar om jag kan ta vassleprotein & kreatin till min träning utan att det är någon fara ?

Svar:

Hej!
Generellt avråder jag från den här formen av träningstillskott för att förbättra träningsresultat! Detta mot bakgrund av att jag har träffat på ett antal fall som fått olika typer av leverskador på grund av att de preparat som använts innehållit orenheter som orsakat dessa leverskador. I några fall har leverskadorna också kommit samtidigt som tarminflammationen försämrats. Sannolikt är riskerna små men preparaten är inte helt nödvändiga och bör undvikas.

Hälsningar Per Karlén


31 januari, 2013

Hej! 
Jag är en tjej på 25 år som har Crohns sedan 12 års ålder. Jag är i dag gravid i ca V. 5-6 och äter ett läkemedel vid namn Questran Loc 4 mg dagligen. Har tagit dessa påsar i ca tre års tid då min avföring alltid varit i diarré efter min senaste operation i Oktober 2008. Är det farligt att äta Questran Loc i samband med graviditeten? Man får inga direkta svar när man läser bipacksedel, endast att rådfråga läkare och begränsad användning vid graviditet. Är det normalt att man ska ha diarré i flera års tid efter en operation?, som det varit i mitt fall. Jag äter inga andra mediciner idag och har heller inte någon läkare som jag går på kontroller hos. Funderade även på om det är bra att börja äta medicin för att förebygga ett nytt skov?, (främst under graviditeten) exempelvis azathioprin, asacol, imurel, flagyl osv. (har ätit dessa förr). Om tarmen ä r inflammerad påverkas fostret något av inflammationen eller är det helt ofarligt?

Svar:

Hej!
När vi äter fett så känns det av i magen och kroppen bestämmer hur mycket galla som behövs för att ta hand om detta fett. Äter man lite fett så blir det liten mängd gallsyror och tvärtom.
Gallsyrorna används sedan för att ”paketera” fettet så att det kan tas upp genom tarmväggen. När gallsyrorna har gjort sitt jobb så återupptas större delen i sista delen av tunntarmen och återgår till levern för att återanvändas.
Om man är sjuk i sista delen av tunntarmen eller har opererat bort den delen av tarmen så kommer gallsyrorna inte att tas upp i tillräcklig utsträckning och de rinner då ut i tjocktarmen. Slemhinnan i tjocktarmen är inte gjord för dessa gallsyror och retas så att körtlarna där producerar mer vätska vilket leder till diarré.
Ju mer fett vi äter ju mer diarré får vi således.
Det är här som Questran kommer in i bilden. Det läkemedlet innehåller kolestyramin som kommer att bilda en kemisk förening med gallsyrorna som är så effektiv att tjocktarmens slemhinna inte reagerar. Diarrén uteblir och medlet kan alltså doseras efter den mängd fett du äter. Är måltiden mer fettrik behövs det lite större mängd Questran och tvärtom.
Questran har ingen effekt mot tarminflammationen utan används bara till att styra diarréerna.
En annan viktig sak att känna till är att det är i sista delen av tunntarmen som vi tar upp den största mängden av vitaminet B12. Det här vitaminet är livsnödvändigt för oss och bristsituationer kan leda många olika typer av skador. Du behöver därför med stor sannolikhet också tillförsel av vitamin B12. (Tabl Behepan eller Tabl Betolvex).
Du behöver absolut kontakt med mag-tarmläkare och tarmen bör undersökas för att kunna ta beslut om behovet av förebyggande medicin som du ju är inne på. Kontakten bör du ta snarast men tarmundersökningarna och medicineringen kan sannolikt vänta till efter graviditeten och amningen.
Det finns inga kända risker med Questrananvändning under graviditet. Medlet tas ju inte upp enligt ovan.
Den enda kända risken vid graviditet och inflammatorisk tarmsjukdom, och det rör sig om en mycket liten riskökning, är om befruktningen sker under pågående kraftfull inflammatorisk aktivitet. Risken är då missfall framförallt.

Hälsningar Per Karlén 

24 januari, 2013

Hej!
Jag har crohns sedan 18 år och gått på kortison mer eller mindre under alla dessa år. Testat alla mediciner som går men blir inte av med kortisonet. Ligger nu på 10 mg prednisolon. Inflammationen sitter bara i tjocktarmen, hur stor risk är det att den går över till tunntarmen om jag opererar bort tjocktarmen.

Hälsningar Patrik

Svar:

Hej Patrik!
Crohninflammation i tjocktarmen i 18 år utan att du kommit bort från kortisonbehandlingen låter verkligen unikt. Jag förutsätter då att du prövat 5-ASA (någon eller några av t.ex Asacol, Dipentum, Colazid, Mezavant, Pentasa), tiopuriner (=Imurel=Azatioprin och/eller Puri-nethol) i optimal dosutprovning, ”biologisk behandling” (=Remicade och /eller Humira) och kanske också Metotrexate eller de nyare ”biologiska” preparaten eller alla dessa i olika kombinationer. Har du dessutom fått aferesbehandling i korrekta doser och med tillräcklig uppföljningstid för utvärdering utan att få tillräcklig effekt, ja då är det verkligen en extremt svår behandlingssituation som är i det närmaste unik.
Nu till din mycket intressanta fråga som har ställts många gånger men där litteraturen ger endast bristfällig information trots att man försökt att belysa problemet från en mängd olika håll. Hur stor är risken för återkomst av Crohninflammation om jag opererar mig? Ditt fall belyser tydligt en del av de svårigheter som finns för att kunna svara på frågan. Det beror ju rimligen på en mängd faktorer som var sjukdomen har varit lokaliserad, hur länge den funnits där, vilket uttryck den har haft (återkommande ofta eller sällan, kronisk inflammation, fistulerande, lätt, medel eller hög aktivitet mm), vilken tarmdel som opereras bort, hur operationen sker (öppet eller med titthålsteknik), om man opererar bort tjocktarmen och lägger fram en ileostomi eller om man senare kopplar ihop tunntarmen med ändtarmen eller om man skapar en s.k. pouch eller ileo-anal anastomos, om man funnit granulom i vävnadsproverna (en förändring som anses vara nästan helt säkert bevisande för Crohn och som i vissa studier har kopplats till ökad risk för inflammationsåterfall) för att nu ta upp några faktorer.
Det här visar hur svårt det är att studera frågan och något riktigt bra svar kan jag därför inte ge.
Allmänt kan sägas att om inflammationen hållit sig i tjocktarmen under 18 år och alltid visat samma ansikte med tätt återkommande eller kronisk inflammation och inte fistulerat som jag förutsätter så torde risken för återkommande inflammation i tunntarmen vara väldigt liten. Det som alltid är viktigt efter en operation är att övervaka tarmen, i början ofta-var tredje till fjärde månad, så att inflammation inte återkommer och att styra förebyggande medicinering efter de resultat man får vid denna övervakning. Ett problem i ditt fall är ju givetvis att du inte tycks svara på den medicinering man prövat.
Kan du se att du prövat de behandlingar som jag kort beskrivit ovan utan effekt så är operation en mycket bra behandling. Den ska ju vägas mot att ha ständig inflammation i tarmen med diarréer och trötthet och ständigt behöva vara utsatt för kortisonet med dess risk för biverkningar på sikt.
Risken för återkommande inflammation i tunntarmen kommer alltid att finnas där men är sannolikt liten.

Hälsningar Per Karlén


22 januari, 2013

Hej,
jag har en bror som har diagnosen Mb Chron,han bor i Ängelholm. Han har akut sökt vård på StGörans sjukhus under ett besök här hos mig i Stockholm. Är nu med ambulansfluf skickad till sitt hemsjukhus i Skåne.
Synen på hans sjukdom och vård skiljer sig helt, han känner sig inte trygg med vården i Skåne.
Vad/hur ska han göra för att kunna få vård i Stockholm,hos r på DS eller på StGöran.
Tack,
Marie

Svar:

Hej Marie!
Det finns ingen anledning att tro att vården i Skåne när det gäller inflammatorisk tarmsjukdom skiljer så mycket från vården i Stockholm. Jag har ofta kontakt med kollegor i Skåne och vi har liknande syn på behandlingen i stora drag. Behandlingarna ska ju också följa de nationella och internationella riktlinjer som finns. Problemet är sannolikt att din bror inte känner tillit till den eller de doktorer som han träffat.
En patient måste alltid ha rätten att söka sig till en doktor och en vård som hon eller han känner sig tillfreds med. Om din bror inte känner sig trygg med sin vårdkontakt så ska han absolut framföra det och begära att få byta doktor eller byta såväl sjukhus som doktor om det är önskvärt och möjligt.
För att få vård i annat än sitt hemlandsting krävs att man får en s.k. specialistvårdsremiss som utfärdas av hemlandstinget och där man tar på sig betalningsansvaret för vården.

Hälsningar Per Karlén


15 januari, 2013

Hej!

Jag är en 35-årig tjej som har haft Crohns i ca 7 år. Jag äter Asacol och Puri-nethol. Jag är så orolig för min viktnedgång. I april 2012 slutade jag med en kortisonkur. Efter det började jag successivt gå ner i vikt från 49 till 45 kg i augusti. Sen dess har jag vägt 45 kg, men några enstaka gånger har vikten gått ner till 44 kg i samband med smärtor. Till saken hör att jag alltid har varit väldigt smal, det är genetiskt, men min normala vikt sen tidigare har varit 48-49 kg. Så lite som jag väger nu har jag inte gjort sedan tonåren (förutom vid inflammation i tarmen då jag brukar tappa ca 1-2 kg)! Jag är 167 cm lång så jag har nu ett bmi på bara 16. Jag har bra aptit. Jag går på toaletten 0-2 gånger om dagen och då är det omväxlande grötigt och omväxlande fast. Jag har ont i magen ungefär 2 veckor varje månad (ej sammanhängande) och enst aka dagar har jag haft såna fruktansvärda smärtor att jag känt mig svimfärdig och varit tvungen att ta starka smärtstillande tabletter.

En koloskopi i somras samt även tunntarmsröntgen var helt normala. Jag har även tagit mängder av blodprover, bl.a. på sköldkörteln, men allt var normalt. Enligt min läkare beror smärtorna på Colon irritabile (men jag känner igen smärtorna från när jag haft inflammation i tarmen). Men viktnedgången verkar han inte riktigt ta på allvar. Han sa att han skulle varit mer orolig om jag gått ner i vikt under kortare tid. Jag själv känner verkligen att nånting är fel, alla kläder har blivit för stora och jag är nu fruktansvärt smal. Vad kan det bero på om det inte är inflammation i tarmen? Jag har ju tappat nästan 4 kg, bör det inte utredas vidare? Eller ska jag bara acceptera min nya vikt? Eftersom jag inte får nån mer hjälp från min tarmläkare, vart kan man då vända sig? Jag mår jättedålig t av att vara så här smal! Dessutom vill min pojkvän och ! jag skaffa barn snart, men jag är orolig att det inte kommer gå för att jag är för underviktig. Tacksam för svar.

Svar:

Hej!
Visst är det så att det du beskriver talar för att det finns inflammation i tunntarmen som kanske kommer och går. Det finns ju dock andra möjligheter som måste vara uteslutna såsom fel i sköldkörteln eller annan sjukdom som kan störa kroppens förmåga att bryta ned och/eller ta upp näring som glutenenteropati.
Jag förutsätter att du inte är tarmopererad då förlust av större delar av tunntarmen också kan ha avgörande betydelse vid värdering av svårigheter att hålla vikten.
Smärtorna kan ha sin förklaring i pågående inflammation med förträngningar och/eller förändringar i tarmens rörelsemönster som i sin tur är orsakad av pågående inflammation. Men smärtorna kan också förklaras av skador i muskel-nerv kopplingarna i tarmväggen som uppstått efter tidigare Crohninflammation. (Neurogen tarmdysfunktion) Detta tillstånd är bristfälligt utrett och kunskapen och förståelsen om det är begränsad om jag uttrycker mig milt.
Koloskopin bör ha inkluderat undersökning av den sista delen av tunntarmen. Traditionell tunntarmsröntgen för Crohndiagnostik är oftast förknippad med stora brister och man använder idag magnetresonanstomografi av tunntarm där man kan se hela tunntarmens vägg och ibland också tunntarmskapsel (liten kapsel som patienten sväljer efter det att man aktiverat ett batteri i kapseln-en stor mängd bilder tas under kapselns färd ned genom tarmen och bilddata överförs till en mottagare som patienten bär på sig under dagen-resultatet blir en film där tarmslemhinnan avbildas och som läkaren senare bedömer). Om det är ”vanlig” tunntarmsröntgen med sondteknik, s.k. Sellinkmetod som du menar när du berättar om att du gjort tunntarmsröntgen så är den undersökningen otillräcklig om det som här finns misstanke om Crohninflammation trots negativa undersökningar i övrigt.
Jag förutsätter också att laboratorieproverna inte utvisar inflammationstecken. Här kan man använda sig inte bara av vanlig ”snabbsänka” (CRP) utan också superkänslig CRP och orosomukoid i blodprover och även kontrollera calprotectin i avföringsprov för att få bättre uppfattning.
Be din mag-tarmläkare att göra en omprövning och eventuellt komplettera utredningen. Om du har större delen av tunntarmen kvar och äter tillräckligt så ska du inte gå ned i vikt om tarmen är utan inflammation och du inte har någon malabsorptionssjukdom (sjukdom där kroppens förmåga att bryta ned eller ta upp näring är nedsatt).

Hälsningar Per Karlén


1 januari, 2013

Hej,

Jag fick barn 2008 efter hormonstimulering och 2 månader efter förlossningen utvecklade jag chrons. Jag försökte sedan fått ett barn till 2009 genom hormon stimulering som misslyckades och jag fick ett skov. Har sedan varit frisk sedan dess och går idag bara på Asacol men har tidigare tagit humira. Har idag pratat om att göra ett IVF försök och min gastro läkare har sagt ok till detta och tycker inte jag behöver ta några förebyggande mediciner. Jag känner mig dock orolig för att utveckla ett skov om första IVF försöket misslyckas vilket man får räkna med. Jag undar därför om ni har erfarenhet av chrons patienter känsliga för könshormoner och om ni tycker det skulle vara bra att äta lite cortison i förebyggande syfte under behandlingen för att undvika Skov och i sådana fall vilken dos är relvant eller finns det något annat du rekommenderar?
 
Svar:
 
Hej!
Inflammatorisk tarmsjukdom påverkas ofta av graviditet. Det här är ett område som är otillfredsställande belyst i litteraturen och där vi inte har så mycket mer än erfarenhet att luta oss mot.
Ungefär en tredjedel av fallen förbättras under graviditet, en tredjedel försämras och övriga förefaller inte att påverkas särskilt mycket i sin graviditet. Reaktionerna brukar inte skilja sig mellan graviditeterna utan samma kvinna brukar reagera på liknande sätt vid upprepad graviditet.
Det är viktigt att säga att aktivitet i tarmsjukdomen i det närmaste aldrig förhindrar att graviditeten genomföres. De flesta mediciner som brukar användas vid inflammatorisk aktivitet kan användas utan fara för vare sig foster eller mor.
Du debuterade med Crohns sjukdom efter förlossningen där graviditeten var hormonstimulerad och fick sedan ett skov vid en senare hormonstimulering. Slutsatsen av detta måste ju bli att du mer stor sannolikhet kommer att reagera med ett nytt skov vid nästa hormonstimulering/graviditet. För att förhindra det skulle man kunna diskutera kortisonbehandling i förebyggande syfte men det är givetvis viktigt att det här sker i samråd mellan din gynekolog och din gastroläkare.
Som du förstår så grundas råden i detta fall inte så mycket på kunskap utan mer på erfarenhet och jag håller med dig i ditt resonemang.
Dosen måste styras av samrådet mellan dina läkare om ni bestämmer er för att försöka behandla och här måste aktiviteten i dina tidigare skov tas i beaktande.

Hälsningar Per Karlén

11 december, 2012
Hej!
Jag har en fråga som jag hoppas du kan ge lite input till.
Är 45år och har haft Mb Chron sedan 12årsåldern. Under en tid hade jag faktiskt dig som "min" läkare. Har mått bra under långa perioder, men även haft skov. För sjutton år sedan opererades jag för en förträngning i övergången tunn/tjocktarm. Efter detta var jag symptom fri och medicinfri i sexton år (bortsett från varande fistlar). För ett år sedan började jag få känningar igen, jag gick då på Entocort i varierande doser. När jag hade 9mg/dag så försvann symptomen, men när jag sakta minskade kom de tillbaka. Jag har provat Imurel, och den tål jag inte.

För ett årsedan så blev jag akut dålig med hål på tarmen. Jag opererades akut och fick stomi, det var samma övergång som var dålig. Nu i oktober så opererades jag igen och man kopplade ihop tarmarna och lade til lbaka den i buken, samatidigt togs oxå en lapselkamera som fastnat i tolvfingertarmen bort.

Jag är nu helt medicinfri och utan symptom och mår som en "kung". Jag diskuterar nu med min läkare Ola som du antagligen känner vad och om jag skall ha någon underhålls medicinering... Jag har fullt förtroende för mina läkare men skulle tycka det var bra med en "second" opinion. Jag är klar med förberedande tester för Remicade eller Humira, men Imurel och Phurenethal är inte aktuellt pga att jag inte tål Imurel.
/MVH 

Svar:
Hej!
Det är en mycket viktig och ofta förbisedd aspekt som du tar upp. Efter en operation där man tagit bort inflammerad och ofta förträngd tarm och skapat en ny skarv måste man noga överväga underhållsbehandling. Sjukdomen finns ju kvar och efter några månader ser man i de flesta fall förnyad inflammation, som då ofta sitter just i området kring den nya skarven.
Nu tål du inte Imurel eller Puri-nethol och det blir då genast mer komplicerat. Vissa tål inte dessa mediciner över huvud taget och det är ju då som du skriver inte alls aktuella. Vissa tål dock lägre doser som då dock inte är tillräckliga för att hålla tillbaka inflammationen. I sådana fall kan man överväga att kombinera Imurel i ca 25% av ”normaldos” med ett giktmedel (Allopurinol=Zyloric) som förlångsammar utsöndringen av Imurel. Detta är fortfarande på forskningsstadiet men vi använder den metoden ibland.
Jag förutsätter att högdos 5-ASA är prövat och utvärderat annars kan det vara en framkomlig väg.
Din sjukdom är tillräckligt aktiv för att skapa avsevärda problem och finns kanske också högre upp i tarmen där kapseln fastnade. Aktiv underhållsbehandling är då klart indicerad och ni överväger då så kallad biologisk behandling med Remicade eller Humira vilket är helt rimligt. Det som här inte nog kan betonas är att det är viktigt med tät övervakning med endoskopi så att man kan avgöra om den insatta behandlingen verkligen håller inflammationen borta eller måste omprövas.

Hälsningar Per Karlén

Hej!

Det saknas kunskap från regelrätta, s.k. kontrollerade studier (utförda med kontrollgrupp) för att kunna besvara dina frågor exakt.
Hur pass intensiv din sjukdom är framgår inte riktigt men följande kanske ändå kan vara till hjälp.
Jag har erfarenhet av att ha behandlat ca 90 patienter med aferes/adacolumn. De första 40 är utvärderade. Av dessa hade ca 30% använt sk TNF-alfa preparat (Remicade eller Humira) utan tillräcklig effekt.
De flesta av de patienter jag behandlat har haft sviktande/avtagande effekt av kortison eller varit beroende av en ständig mindre dos. 65% har blivit helt bra och ytterligare 15% har förbättrats medan resten inte svarat alls. Inga tydliga skillnader i effekt har setts mellan de som varit utan kortison och de som haft. Ibland har vi sett snabb effekt (under pågående behandling, 5-8 veckor) men oftast kommer effekten 4-6 veckor efter avslutad behandling.
De pat som blivit helt bra har återfallit efter i genomsnitt 14 månader men alla dessa har blivit bra igen efter återbehandling med aferes.
Aferesmetoden saknar allvarliga bieffekter.

Utvecklingen går nu mycket snabbt och nya behandlingsmöjligheter kommer.

Med vänliga hälsningar
Per Karlén

 

Lev med Ulcerös kolit eller Crohns sjukdom