Fråga - Kan håravfall bero på salazopyrin?

Fråga

Hej 

Jag är 31 år och fick diagnosen UC FÖR 5 månader sen vilket var ca 1 månad innan min första förlossning. Jag fick då symtom i form av 15-20 diarrer per dag, stundtals blod i avföringen och tenesmer. Ingen buksmärta eller feber. Hade dock svårt att gå upp i vikt under graviditeten. F-kalprotektin låg på 2500. Jag blev insatt på asacol 800 mg x 2 samt colifoam och blev besvärsfri på bara ett par dagar. 

Problemet är att jag har återkommande artrit i ett knä sedan 7 år. Inga bukbesvär under denna tid. Sedan jag fick diagnosen har man dragit slutsatsen att knäartriterna sannolikt beror på min UC. Det kan tilläggas att jag genomgått såväl atroskopi och MR knä där endast uttalad synovit/inflammation har kunnat konstateras. 

Då mitt knä fortsatte att svullna upprepade gånger (trots fina tarm-prover, exempelvis f-kalprotektin på 60) så har jag tvingats byta till salazopyrin 500 mg, 2x2, vilket trappats upp under ett par veckor. Mina tarmprover är fortsatt fina och knät är bättre. Nu till problemet; Sedan insättning av salazopyrin för 6 veckor sedan, har jag tilltagande börjat tappa alltmer hår i och med upptrappning av medicinen. Det ligger stora hårtussar på kudden varje morgon och uppskattningsvis har jag tappat ca 30 % av håret, dock inga kala fläckar. Vet även att man efter graviditet kan tappa endel hår. 

Det jag undrar är om mitt håravfall kan bero på salazopyrin? Är detta isåfall reversibelt? Kommer håret tillbaka? Kan denna eventuella biverkning minska efter totalt tre månader? Behöver jag ta så pass hög dos? Är synovektomi på knät en lösning i mitt fall? Vad finns det för andra alternativ till salazopyrin som hjälper mot både tarm och knä? Jag önskar att det ska vara mediciner som kan användas under graviditet och amning.

Stort tack på förhand,

Med vänlig hälsning, 

Svar

Hej! 
Sannolikt är det precis så som du blivit informerad om och uppfattat det att knäproblematiken hänger samman med den inflammatoriska tarmsjukdomen. Ibland men tämligen sällsynt ser vi att ledinflammationen kan föregå utbrottet av tarminflammationen. Även, men ännu mer sällsynt, att ledproblematiken blir ett större problem än tarminflammationen. Det som här är viktigt att veta är att den här typen av ledinflammation inte ger permanenta skador i leden. 

Håravfallet kan mycket väl vara orsakat av Salazopyrinmedicineringen men även andra av de s.k 5-ASA (5-amininosalicylsyre) preparaten (som t.ex Asacol, Colazid, Dipentum, Mezavant, Pentasa) kan ge denna komplikation. Även tarmsjukdomen i sig kan ibland vara förenad med håravfall och som du skriver kan detta problem också ses efter graviditet. Det är således inte lätt att avgöra men mest sannolikt är kanske i ditt fall Salazopyrinmedicinen, möjligen som en kombination med annat. 

Salazopyrin är ju dock det enda av de här preparaten som har så god effekt på ledinflammationen så det vore ju synd att behöva lämna den. Många gånger ser man att håravfallet minskar trots att patienten fortsätter med det Salazopyrin som vi bedömt orsaka problemet så svaret på en av dina frågor är således ja, det kan minska efter några månader. Jag har aldrig sett något fall där hårväxten inte kommer tillbaka. Dosen du tar är inte hög och vi ger ofta 9 tabletter dagligen om det behövs. Givetvis kan man försöka minska till den lägsta effektiva dosen men endast sällan kommer man under din nuvarande dos. 

Synovectomi, d.v.s. borttagande av det tunna membranet som utkläder leden och producerar vätska som ”oljar” leden är inte att rekommendera. Eventuella ingrepp måste vara mycket väl genomtänkta och positiva effekter av åtgärden ska kunna styrkas av kontrollerade studier. 

Ledinflammation, särskilt i knäet, sekundärt till inflammatorisk tarmsjukdom kan vara extremt efterhängsen som din men ger sig alltid så småningom. God effekt av Salazopyrin är att betrakta som bästa möjliga resultat. Om det nu inte vore för ditt håravfall. 

Ge det lite tid och se. Om håravfallet inte lugnar sig så får annat övervägas.

Nästa rimliga medicinering är då Azatioprin som ju oftast har utomordentlig effekt på tarminflammationen och ibland, men mer sällan, på lederna. Kan utan risker användas vid graviditet och amning.

Hjälper nu inte den medicinen kan man försöka med s.k. ”biologisk behandling”. Här finns tre preparat att välja mellan, Remicade, Humira och det alldeles nyligen registrerade Simponi. Ibland ger dessa preparat bra effekt mot ledinflammationen men långt ifrån alltid. Data för användande av dessa preparat vid graviditet och amning flödar in utan att vi sett några risker än men fortfarande är dessa preparat relativt nya. De ska användas med övervägande av indikationen mot graviditetsönskemål och är bra alternativ om graviditeten skulle riskeras utan denna behandling. 

Hälsningar
Per Karlén